<p><p>De senaste åren har det byggts ett flertal nya köpcentrum runt om i Sverige, varav nyligen Modehuset i Hansa City i utkanten av centrala Kalmar. Då Modehuset innehåller liknande butiker till de köpcentrum som redan finns i Kalmar frågade vi oss varför de delvis väljer att etablera desamma och varför de istället inte valde att sticka ut med ett annorlunda butiksutbud.</p></p><p>Vår avsikt är att undersöka butiksmixen i tre av Kalmars köpcentrum - Modehuset, Kvasten och Baronen. Vi vill komma fram till hur köpcentrum arbetar med butiksmixen för att skapa ett attraktivt köpcentrum. Vi har även som mål att avgöra om butikerna Gina Tricot och H&M måste finnas i ett köpcentrum för att skapa en attraktion av köpcentrat.</p><p>Vi har, enligt den deduktiva processen, utgått från den kunskap vi hade om köpcentrum och deras butiksmixer för att sedan leta efter relevanta teorier inom detta ämne. Eftersom datainsamlingen har skett genom intervjuer har vi använt oss av det kvalitativa angreppssättet.</p><p>I insamlandet av vår teori utgick vi från ett flertal faktorer som vi ansåg påverkade arbetet för att skapa en attraktiv butiksmix i köpcentrum. Faktorerna vi ansåg påverka detta var ledning av köpcentrum, hyresgäster, hyressättning, varumärke och image, prisnivån i butiker, butiksmixen, ankarbutiker, likriktning samt förnyelse och ompositionering.</p><p>För att samla in data till vår empiri intervjuade vi centrumledare och fastighetsförvaltare samt butikschefer för Gina Tricot och H&M för respektive köpcentrum. Vi utgick från de faktorer vi funnit är avgörande i teorin för att skapa en attraktiv butiksmix.  I vår analys analyserar vi vårt empiriska resultat från intervjuerna samt hur köpcentrumen arbetar med sin butiksmix och hur den bidrar till att skapa ett attraktivt köpcentrum. Analysen är strukturerad efter samma faktorer som i teorin och empirin.</p><p>Vi har kommit fram till att en attraktiv butiksmix skapas när köpcentrumen anpassar butiksmixen efter den målgrupp de valt att rikta sig till. Kunderna blir lockade till att besöka köpcentrumet eftersom de då kan tillfredsställa sina behov. Ankarbutikerna är bidragande till köpcentrumets attraktionskraft för att locka till sig kunder, men det krävs även icke ankarbutiker för att differentiera sig samt skapa ett mervärde hos kunderna. Vi har även kommit fram till att ankarbutikerna Gina Tricot och H&M är bidragande till attraktionen av köpcentrumet.</p>

Konsumentmarknaden har under de senaste åren genomgått stora förändringar till följd av denöka individualismen och det stigande mediebruset. Det är mer lönsamt att behålla befintligakunder än att söka nya kunder. En upptäckt som gett upphov till en databasdriven ochlojalitetsbyggande form av marknadsföring, vilken genomsyras av responsdrivandekommunikationen som är riktas och relevant för kunden. En av de viktigaste frågorna köpcentrenmåste hantera är hur de kan skapa kundlojalitet i dagens hårt konkurrensutsattakonsumentmarknad. Lojaliteten är en av de viktigaste faktorerna för att skapa vinstdrivandeköpcenter och används främst för att öka försäljningen hos de centrets inhyrda butiker.Syftet med vår uppsats är att undersöka och beskriva hur köpcentren arbetar för att skapa ochstärka sin kundlojalitet samt vilken form av kundkommunikation som bedrivs. Är ettlojalitetsprogram den självklara vägen eller tillämpas andra verktyg i jakten på en stärktkundlojalitet?Fem stycken kvalitativa intervjuer har genomförts med representanter från följande fem svenskaköpcentren: Väla, Knalleland, Nordstan, Torp och NK. Undersökningen har varit en fallstudie avexplorativ och deskriptiv karaktär.Vår undersökning visar på att kundlojalitet är en viktig faktor för samtliga av de intervjuadeköpcentren men tillvägagångssättet för att skapa och bibehålla den skiljer sig åt. Gemensamt ärdock att en adekvat kombination av butiker och service är centralt. Events visade sig även varavanligt förekommande och samtliga vill förmedla att på (Köpcentret) händer det alltid något. Två(NK &amp; Torp) av de fem intervjuade köpcentren använder sig emellertid av någon form avkundklubb. Deras respektive klubbar har rönt stor framgång trots fundamentala skillnader.NK låter sin NK-Nyckel utgör en vital del i deras marknadsstrategi och det är avanceratbonusbaserat lojalitetsprogram som kartlägger medlemmarnas köphistorik. Torp’s kundklubb ärav den enklare sorten och används främst till att skicka rätt budskap till rätt mottagare samtupplysningar om kommande aktiviteter och händelser. Anledning är att varken Nordstan, Välaeller Knalleland väljer att inte driva någon kundklubb är att de anses vara för resurskrävande attimplementera och driva. Likaså driver köpcentrens hyresgäster många gånger egnalojalitetsprogram varpå fastighetsägarna inte vill konkurrera med sina hyresgäster.

Ett flertal butiker i köpcentrum har ersatt butiker i stadskärnan. Detta är ett led i utvecklingen av köpcentrum som pågått sedan 1920-talet. Fördelen med köpcentrum är den höga koncentrationen av butiker på en och samma plats. Ett köpcentrums främsta konkurrensmedel är förmågan att kunna åstadkomma en bra butiksmix och finna den optimala placeringen för varje enskild butik. Syftet med uppsatsen var att undersöka om butiksmixen i köpcentrum och placeringen av butiker överensstämmer med den teoretiska referensramen. I teorin förklaras begrepp som ankarbutiker, icke-ankarbutiker, köpcentrumets centrum samt kluster av butiker. För att besvara syftet har en kvalitativ metod används genom observationer av sex köpcentrum. I empirin presenteras utfallen av observationerna där vi redogör för placeringen av butikerna, köpcentrumets centrum och hur klusterprinciperna hanteras. Med hjälp av orienteringskartor visas strukturen av varje köpcentrum. Sedan följer en analys där det empiriska materialet sammankopplas och diskuteras utifrån den teoretiska referensramen. I slutsatsen konstateras att köpcentrumens strategi kring butiksmix och butiksplacering i stor utsträckning överensstämmer med teorin. / A number of stores in shopping centers have replaced the stores in the city. This is a portion of the development of shopping centers that has been going on since the 1920s. The advantage of shopping center is the high concentration of stores in one place. A shopping centers main competitive advantage is the ability to achieve a good mix of stores and finding the optimal location for each individual store. The aim of this essay was to investigate whether the mix of stores in shopping centers and the location of each store are consistent with the theoretical framework. The theoretical framework explains the definition of anchor stores, non-anchor stores, the mall's center and the meaning of cluster. A qualitative method was used to answer the purpose and was accomplished by observations of six shopping centers. The empirical chapter shows the outcomes from the observations. The stores location, the mall's center and the cluster principles are also described in this section. With the help of orientation maps the structure of each shopping center is presented. In the analysis the empirical material is discussed based on the theoretical framework. The conclusion states that the strategy of the mix of stores and store location in shopping centers to a large extent is consistent with the theory.

<p>Rubrik: Business or pleasure? En studie över framtidens köpcentrum.</p><p>Problem: Vi vill teoretiskt skissera hur citygallerior kommer att se ut i framtiden, vilka trender som råder och därmed även beröra hur situationen för citygallerior är i nuläget. Men då detta problem är förhållandevis teoretiskt vill vi även kartlägga det mer empiriska problemet om hur kunderna vill att citygallerior ska se ut i framtiden och hur de upplever dagens citygallerior.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur framtiden för citygallerior ser ut genom att studera den forskning som råder inom området och studera de trender som råder. Syftet är även att undersöka hur kunderna vill att citygallerior ska se ut i framtiden genom en enkätundersökning.</p><p>Teori: De teorier vi använt oss av handlar främst om köpcentrum och allt vad det innebär, framtiden, kundtillfredsställelse, shoppingvanor och olika shoppingsegment. Vi har använt oss av både svenska och utländska källor.</p><p>Metod: Vår uppsats är skriven på uppdrag av ett fastighetsbolag och vi antar därmed ett företagsperspektiv. Vi vill skissera hur framtiden kommer att se ut med hjälp av en kvalitativ metod där intervjuer har gjorts med kunniga personer inom området. Då kunderna styr marknaden har vi dock valt att lägga fokus på dem för att förstå hur de vill att framtiden ska se ut. Detta gjordes med hjälp av enkätundersökningar, vilket medför att vi även har en kvantitativ metod.</p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att kunderna ställer höga krav på köpcentrum. Vad de vill uppnå med sin shopping är situationsstyrt och det måste handlarna inse. Ena dagen vill kunden shoppa snabbt och effektivt medan den en annan dag vill kunna njuta av en mer upplevelsebaserad shopping.</p>

<p>I dagens samhälle där alltfler köpcentrum byggs och där konkurrensen mellan dem ökar är det av stor betydelse att kunna erbjuda sina kunder något de inte hade förväntat sig för att på så sätt sticka ut ur mängden och bli kundernas självklara val. Ett sätt kan vara att underlätta deras shopping och det är just detta som denna kandidatuppsats kommer att handla om: ”Hur köpcentrum kan underlätta kundernas shopping - En fallstudie på Baronen Köpcentrum”. Syftet är att se vad köpcentrum i allmänhet och Baronen Köpcentrum i synnerhet kan göra för att få kunderna att stanna kvar längre i köpcentrumet genom att underlätta deras shopping.</p><p>Vi har studerat den forskning som råder inom området samt att vi valt att genom ett kvalitativt tillvägagångssätt samla in data till vår uppsats. Valet av en kvalitativ ansats var självklart då avsikten var att ge våra intervjuobjekt möjlighet att uttrycka sig fritt inom området samt spegla sin syn på det hela. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med, enligt oss, relevanta och väl insatta personer inom vårt forskningsområde samt att vi genomfört en enkätundersökning med kunder på Baronen Köpcentrum och gjort observationer av våra egna upplevelser som kunder. Allt med utgångspunkt i de begrepp och faktorer som vi valt att lyfta fram i uppsatsen.</p><p>Resultatet vi kommit fram till styrker att det finns ett behov av att köpcentrum i allmänhet mer aktivt arbetar för att underlätta kundernas shopping. Vi har sett att kunderna låter sig påverkas av de faktorer som vi valt att lyfta fram och därför är det essentiellt för köpcentrum att ta hänsyn till och arbeta med dessa för att ha möjlighet att påverka kunderna på ett för köpcentrumet positivt sätt. Resultatet visar även att det finns en del saker som Baronen Köpcentrum kan förbättra med hänsyn till att underlätta sina kunders shopping. De faktorer vi anser att de i första hand behöver förbättra är toaletterna, skyltningen till dessa samt skyltningen överlag i hela köpcentrumet. För att Baronen Köpcentrum ska kunna erbjuda sina kunder ”Allt under ett tak” anser vi det nödvändigt att komplettera butiksmixen med någon form av livsmedelsbutik.</p><p>Vidare anser vi att Baronen Köpcentrum bättre bör skapa sin unika identitet för att på så sätt särskilja sig från övriga köpcentrum. Detta skulle de kunna göra genom sin design och layout samt genom att skapa ett sammanhållet tema i köpcentrumet som gör att kunderna kommer ihåg just dem. Vi tror att Baronen Köpcentrum har goda möjligheter att genom ett tema skapa en liten ”stad i staden” där de erbjuder sina kunder allt de behöver under ett och samma tak. För detta krävs dock en väl sammanhållen butiksmix som fungerar som ett nätverk där butikerna snarare kompletterar varandra än konkurrerar med varandra.</p>

De senaste åren har det byggts ett flertal nya köpcentrum runt om i Sverige, varav nyligen Modehuset i Hansa City i utkanten av centrala Kalmar. Då Modehuset innehåller liknande butiker till de köpcentrum som redan finns i Kalmar frågade vi oss varför de delvis väljer att etablera desamma och varför de istället inte valde att sticka ut med ett annorlunda butiksutbud. Vår avsikt är att undersöka butiksmixen i tre av Kalmars köpcentrum - Modehuset, Kvasten och Baronen. Vi vill komma fram till hur köpcentrum arbetar med butiksmixen för att skapa ett attraktivt köpcentrum. Vi har även som mål att avgöra om butikerna Gina Tricot och H&amp;M måste finnas i ett köpcentrum för att skapa en attraktion av köpcentrat. Vi har, enligt den deduktiva processen, utgått från den kunskap vi hade om köpcentrum och deras butiksmixer för att sedan leta efter relevanta teorier inom detta ämne. Eftersom datainsamlingen har skett genom intervjuer har vi använt oss av det kvalitativa angreppssättet. I insamlandet av vår teori utgick vi från ett flertal faktorer som vi ansåg påverkade arbetet för att skapa en attraktiv butiksmix i köpcentrum. Faktorerna vi ansåg påverka detta var ledning av köpcentrum, hyresgäster, hyressättning, varumärke och image, prisnivån i butiker, butiksmixen, ankarbutiker, likriktning samt förnyelse och ompositionering. För att samla in data till vår empiri intervjuade vi centrumledare och fastighetsförvaltare samt butikschefer för Gina Tricot och H&amp;M för respektive köpcentrum. Vi utgick från de faktorer vi funnit är avgörande i teorin för att skapa en attraktiv butiksmix.  I vår analys analyserar vi vårt empiriska resultat från intervjuerna samt hur köpcentrumen arbetar med sin butiksmix och hur den bidrar till att skapa ett attraktivt köpcentrum. Analysen är strukturerad efter samma faktorer som i teorin och empirin. Vi har kommit fram till att en attraktiv butiksmix skapas när köpcentrumen anpassar butiksmixen efter den målgrupp de valt att rikta sig till. Kunderna blir lockade till att besöka köpcentrumet eftersom de då kan tillfredsställa sina behov. Ankarbutikerna är bidragande till köpcentrumets attraktionskraft för att locka till sig kunder, men det krävs även icke ankarbutiker för att differentiera sig samt skapa ett mervärde hos kunderna. Vi har även kommit fram till att ankarbutikerna Gina Tricot och H&amp;M är bidragande till attraktionen av köpcentrumet.

Rubrik: Business or pleasure? En studie över framtidens köpcentrum. Problem: Vi vill teoretiskt skissera hur citygallerior kommer att se ut i framtiden, vilka trender som råder och därmed även beröra hur situationen för citygallerior är i nuläget. Men då detta problem är förhållandevis teoretiskt vill vi även kartlägga det mer empiriska problemet om hur kunderna vill att citygallerior ska se ut i framtiden och hur de upplever dagens citygallerior. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur framtiden för citygallerior ser ut genom att studera den forskning som råder inom området och studera de trender som råder. Syftet är även att undersöka hur kunderna vill att citygallerior ska se ut i framtiden genom en enkätundersökning. Teori: De teorier vi använt oss av handlar främst om köpcentrum och allt vad det innebär, framtiden, kundtillfredsställelse, shoppingvanor och olika shoppingsegment. Vi har använt oss av både svenska och utländska källor. Metod: Vår uppsats är skriven på uppdrag av ett fastighetsbolag och vi antar därmed ett företagsperspektiv. Vi vill skissera hur framtiden kommer att se ut med hjälp av en kvalitativ metod där intervjuer har gjorts med kunniga personer inom området. Då kunderna styr marknaden har vi dock valt att lägga fokus på dem för att förstå hur de vill att framtiden ska se ut. Detta gjordes med hjälp av enkätundersökningar, vilket medför att vi även har en kvantitativ metod. Resultat: Vi har kommit fram till att kunderna ställer höga krav på köpcentrum. Vad de vill uppnå med sin shopping är situationsstyrt och det måste handlarna inse. Ena dagen vill kunden shoppa snabbt och effektivt medan den en annan dag vill kunna njuta av en mer upplevelsebaserad shopping.

I dagens samhälle där alltfler köpcentrum byggs och där konkurrensen mellan dem ökar är det av stor betydelse att kunna erbjuda sina kunder något de inte hade förväntat sig för att på så sätt sticka ut ur mängden och bli kundernas självklara val. Ett sätt kan vara att underlätta deras shopping och det är just detta som denna kandidatuppsats kommer att handla om: ”Hur köpcentrum kan underlätta kundernas shopping - En fallstudie på Baronen Köpcentrum”. Syftet är att se vad köpcentrum i allmänhet och Baronen Köpcentrum i synnerhet kan göra för att få kunderna att stanna kvar längre i köpcentrumet genom att underlätta deras shopping. Vi har studerat den forskning som råder inom området samt att vi valt att genom ett kvalitativt tillvägagångssätt samla in data till vår uppsats. Valet av en kvalitativ ansats var självklart då avsikten var att ge våra intervjuobjekt möjlighet att uttrycka sig fritt inom området samt spegla sin syn på det hela. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med, enligt oss, relevanta och väl insatta personer inom vårt forskningsområde samt att vi genomfört en enkätundersökning med kunder på Baronen Köpcentrum och gjort observationer av våra egna upplevelser som kunder. Allt med utgångspunkt i de begrepp och faktorer som vi valt att lyfta fram i uppsatsen. Resultatet vi kommit fram till styrker att det finns ett behov av att köpcentrum i allmänhet mer aktivt arbetar för att underlätta kundernas shopping. Vi har sett att kunderna låter sig påverkas av de faktorer som vi valt att lyfta fram och därför är det essentiellt för köpcentrum att ta hänsyn till och arbeta med dessa för att ha möjlighet att påverka kunderna på ett för köpcentrumet positivt sätt. Resultatet visar även att det finns en del saker som Baronen Köpcentrum kan förbättra med hänsyn till att underlätta sina kunders shopping. De faktorer vi anser att de i första hand behöver förbättra är toaletterna, skyltningen till dessa samt skyltningen överlag i hela köpcentrumet. För att Baronen Köpcentrum ska kunna erbjuda sina kunder ”Allt under ett tak” anser vi det nödvändigt att komplettera butiksmixen med någon form av livsmedelsbutik. Vidare anser vi att Baronen Köpcentrum bättre bör skapa sin unika identitet för att på så sätt särskilja sig från övriga köpcentrum. Detta skulle de kunna göra genom sin design och layout samt genom att skapa ett sammanhållet tema i köpcentrumet som gör att kunderna kommer ihåg just dem. Vi tror att Baronen Köpcentrum har goda möjligheter att genom ett tema skapa en liten ”stad i staden” där de erbjuder sina kunder allt de behöver under ett och samma tak. För detta krävs dock en väl sammanhållen butiksmix som fungerar som ett nätverk där butikerna snarare kompletterar varandra än konkurrerar med varandra.

Vårat syfte är att undersöka vad konsumenterna har för inställning till Falu stadskärna?Vi har i vår uppsats använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa metoden har vi utfört en observation över Falu stadskärna och den låg sedan till grund för vår kvantitativa metod, det vill säga vår enkät. Enkäten har utförts i Falu stadskärna och 200 respondenter deltog enkätintervju. Vi har även intervjuat personer som är väl insatta i Faluns centrumhandel, dels 2 butiksägare och även Faluns centrumledare. Vi har även utfört en mailintervju med en kommunpolitiker i Falun.De tre modeller vi valt att använda på vårt material är Intressentmodellen, då den redovisar vad som påverkar Falu stadskärna. Porters Five Forces, använder vi för att den visar konkurrensen mot Falu stadskärna. Slutligen har vi använt Performance Importance Matrix, för att den visar på vilket sätt man kan åtgärda eventuella problem i stadskärnan. Vi har även tittat på olika teorier som beskriver attraktionsfaktorer i Falu stadskärna och teorier på varför externa köpcentrum expanderar. Vi har kommit fram till att konsumenterna i Falu stadskärna är mest missnöjda med parkeringssituationen, samt butiksutbudet i Falu stadskärna. Dessa områden anser vi vara de viktigaste områdena att lägga kraft på vid bemötande av konkurrens från till exempel Kupolen.

No description available.