Detaljhandeln har under de senaste tio åren ökat och konsumenten idag konsumerar allt mer. Detta har bidragit till att köpcentrumen har blivit en allt viktigare del i detaljhandelsmarknaden och konsumentens vardag. Köpsamhället har förändrats och konsumenten kräver idag mycket mer av sin shopping upplevelse. Hårda och mjuka faktorer har blivit viktigare att beakta vid utvecklingen av köpcentrum. De utländska aktörernas allt mera växande intresse har påverkat förvaltningen och utvecklingen av köpcentrum på den svenska marknaden och i kombination med den krävande konsumenten så måste köpcentrumen idag förändras allt oftare. I detta arbete har en studie gjorts  över sex stycken köpcentrum i Stockholmsregionen. Studien syftar på att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för utveckling av ett köpcentrum samt om det i Stockholm pågår en "renoveringshets". En analys över varför vissa köpcentrum är framgångsrikare än andra har även gjorts. Betydelsen av utveckling och aktiv förvaltning har växt. När ett köpcentrum inte längre klarar av att möta behovet från konsumenter eller hyresgäster, om byggnadens tekniska standard inte är hållbar eller när konkurrensen blir för stor kan det behövas en utveckling av något slag. Utveckling kan även ses som en värdehöjande åtgärd för att säkra ägarnas investering och öka dess avkastning. Olika faktorer som påverkar utvecklingen kan vara marknad, koncept, design samt timingsfaktorer. Timingsfaktorn har tillsammans med aktiv förvaltning stor betydelse för hur framgångsrikt köpcentrumet kommer att vara. Den allt ökande takten på renoveringar i Stockholmsregionen har inget att göra med en hets på marknaden. En ökande detaljhandeln i kombination med allt mer krävande konsumenter har påverkat köpcentrumen och skapat behovet av utveckling. För att lyckas måste köpcentrumen kunna erbjuda mer än en vanlig shoppingupplevelse och en renovering är en del av den utvecklingen. Mervärden, ett slående koncept och en bra butiksmix är några av faktorer som har blivit allt viktigare på dagens marknad.

<p>Titel: TUNA PARK Allt annat än en park- Hur uppfattas varumärket av studenter på Mälardalens högskola?</p><p>Datum: Den 4:e juni 2008</p><p>Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi: 15hp</p><p>Författare: Youssef Nasser El- Awad & Samiya Mohamed Dirir</p><p>Handledare: Finn Wiedersheim- Paul</p><p>Akademi: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling</p><p>Denna magisteruppsats behandlar handelsområdet Tuna Parks varumärke som ligger Eskilstuna. Vi fann ämnet intressant då vi båda är intresserade av marknadsföring av varumärken. Tuna Park är ett nyetablerat företag som består av tre delar en galleria, en storhandel och volymhandel centrumledaren Berentsen har även varit samarbetsvillig från början då vi tillsammans kom överens om undersökningsområdet, för att sedan kunna hjälpa företaget att kommunicera ut sitt varumärke på ett effektivt sätt. Det har gjorts två undersökningar en enkät- och en fokusgruppundersökning. Dessa undersökningar användes för att utreda Tuna Parks varumärke och hur det uppfattas av ekonomistudenter på Mälardalens högskola. Båda undersökningarna utfördes på Mälardalens högskola där båda författarna studerar företagsekonomi.</p><p>Syftet med denna utredning var att undersöka hur ekonomistuderande vid Mälardalens högskola i Västerås uppfattar varumärket Tuna Park.</p><p>Utgångspunkten för undersökningen var hur Tuna Park själva uppfattar deras varumärke för att sedan undersöka hur andra uppfatta dem. Därefter gick vi vidare med denna uppfattning och undersökte om denna bild stämde bland ekonomistudenter. Resultatet kom att bli mycket intressant då det fanns likheter och skillnader mellan studenternas åsikter och ledningens uppfattning. Till vår hjälp fanns litteraturen som beskrev olika teorier kring varumärke och marknadskommunikationen. Detta kom att vara av tyngd då vi analyserade svaren från undersökningarna som sedan sammanställdes, för att sedan nå ett en slutsats. Slutsatserna som vi kom fram till är att företaget har ett missvisande namn och bör därför förbättra sin kommunikation och hur de utformar sitt budskap i Västerås. En annan slutsats är att budskapet om att dem är ett köpcentrum inte når studenterna alla gånger vilket bör åtgärdas.</p><p>Nyckelord som användes är: Varumärke, marknadskommunikation, kommunikation, brand, varumärkesstrategi, varumärkesimage, varumärkesidentitet, image, identitet, varumärkeslagen, Tuna Park, detaljhandeln i Sverige, köpcentrum, mall, svensk handel, Marketing Communication,centrumutveckling, undersökningar Tuna Park och examensarbeten Tuna Park.</p> / <p>Title: TUNA PARK Everything but a park – How do the economic students at Malardalens university understand the brand ?</p><p>Date: The 4: Th of Jun 2008</p><p>Course: Master thesis in business administration 15 ECTS</p><p>Authors: Youssef Nasser Elawad and Samiya Mohamed Dirir</p><p>Tutor: Finn Wiedersheim- Paul</p><p>Academy: School of Sustainable Development of Society and Technology</p><p>This master theses treats the company Tuna Park's brand that is located in Eskilstuna. We found the topic interesting since Tuna Park is a new company that consists of three parts – a mall, a big commerce and volume commerce. That center leader Berentsen at Tuna Park has been willing to cooperate from the start when he agreed with the oss about the topic, in order to help the company to communicate out their brand in an effective way. We have chosen to do two investigations; one questionnaire and focus group investigation. These investigations have been used in order to investigate Tuna Park's brand and how it is considered by economy students at Malardalens University. Both investigations were carried out at the University in Vasteras where we both studies business economics.</p><p>The purpose with this master thesis is to investigate how economy students at Malardalens University in Vasteras consider the brand of Tuna Park.</p><p>The starting point for the survey was how Tuna Park regards its own brand so we later on could investigate if this picture matches. Then we went with this preconceived intention and inquired into this picture. The result became hugely interesting; there were both resemblances and differences. To our help we used the literature describing the theories around brands and marketing communication. This literature was a big help for us during the analysis. We analyzed the replies from the surveys which we put together, in order to come to a conclusion. The conclusion that we reached was that Tuna Parks brand is misleading and the should improve their publicity and the way they formulate their message in Vasteras. We also came to the conclusion that Tuna Park as a mall doesn’t reach the students at all time, so for that reason they need to do something to improve this.</p><p>Keywords used is: Varumärke, marknadskommunikation, kommunikation, brand, varumärkesstrategi, varumärkesimage, varumärkesidentitet, image, identitet, varumärkeslagen, Tuna Park, detaljhandeln i Sverige, köpcentrum, mall, svensk handel, Marketing Communication, centrumutveckling, undersökningar Tuna Park och examensarbeten Tuna Park.</p>

No description available.

<p>Vid olika skeden i köpcentrums utveckling har olika faktorer stått i fokus för vad som karaktäriserat svenska köpcentrum. I och med det kulturella värderingsskiftet ställer dagens besökare nya krav på köpcentrum och dess involverade aktörer. Pågående och framtida köpcentrumprojekt skiljer sig från vad som tidigare har karaktäriserat denna handelsplats.</p><p>Köpcentrum har ursprungligen utformats som boxliknande byggnader segregerade från andra funktioner. Trenden visar dock att köpcentrum blir alltmer integrerade med andra funktioner och miljöer i samhället. Rationellt och standardiserat byggande har utvecklats till emotionell och upplevelsebaserad design med inslag av städernas miljö. Därmed har köpcentrum fått en annan innebörd än enbart handelsplats, de kan idag ses som egna varumärken vars identitet återspeglar besökarnas värderingar. När köpcentrum först började etableras i Sverige var det ofta byggföretag som ägde och uppförde anläggningarna. Under utvecklingens gång har köpcentrumbranschen professionaliserats och vi ser allt fler specialiserade köpcentrumutvecklare samt en ökad grad av internationellt ägande. Denna utveckling har bidragit till att köpcentrum expanderat i storlek och anpassats efter besökarnas förändrade konsumtionsmönster och krav. Anpassning till bilen, långa öppettider och ett brett utbud har länge varit centrala faktorer som karaktäriserat köpcentrum och dess roll och funktion i samhället. Vi kan konstatera att dessa faktorer inte längre är tillräckliga och att människors benägenhet att åka alltmer kollektivt samt deras behov av att uppleva och uppehålla sig i integrerade miljöer får ökad betydelse.</p>

<p>Det kan vara svårt att veta vilka faktorer som ett köpcentrum bör arbeta med för att bli framgångsrikt. Idag krävs kontinuerlig förnyelse eftersom konkurrensen på marknaden hårdnar då allt fler köpcentrum byggs. Vi vill därför visa hur ett lokalt köpcentrum kan utveckla sitt koncept för att förbättra sin position på marknaden samt bli en attraktivare plats.</p><p>Uppsatsen fokuserar på två delsyften, som presenteras nedan:</p><ul><li>Analysera och undersöka köpcentrums framgångsfaktorer. </li><li>Framställa strategier till köpcentrum som är i behov av förnyelse. Strategierna är framtagna i avsikt att göra köpcentrumet till en attraktivare plats för besökare och därigenom öka köpcentrumets konkurrensposition.</li></ul><p>Vårt metodologiska tillvägagångssätt är präglad av en kvalitativ ansats med vikten på ett deduktivt arbetssätt. Den empiriska insamlingen utfördes genom elva intervjuer, varav sex av dessa var personliga, fyra utfördes via telefon och en via mejl. Vi har använt oss av ett fallföretag som undersökningsobjekt för köpcentrum som befinner sig i en sämre situation och behöver förnyelse.</p> / <p>It can be hard to know which factors a shopping mall can work with to be more successful. Today the shopping malls have to continuously renewal themselves, because of the increasing market competition and the increasing amount of shopping malls. That is why we want to show how a local shopping mall can develop their concept to improve their position on the market and to be a more attractive place.</p><p>The focus on the essay is on two aspects which are presented below:</p><ul><li>Analyze and examine successful factors of shopping malls. </li><li>Create renovation strategies to shopping malls that are in need of them. The intent of these strategies is to make shopping malls become a more attractive place for visitors and through these strategies be more competitive on the market. </li></ul><p>Our method for constructing this essay has had a qualitative approach with a focus to be deductive. The gathering of the empirical material has been carried out through eleven interviews. Six of these were personal interviews, four interviews by telephone and one was done by e-mail. To be able to closely examine shopping malls that are in need of change, we decided to observe an organisation that match these malls.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

Media har i flera år skrivit om att centrumhandeln i många städer har en negativ tillväxt. De externa köpcentrum har under den senaste tiden haft en positiv tillväxt. Under de 10-20 senaste åren så har stora detaljhandelskedjor haft som strategi att etbalera sina nya butiker i de externa köpcentrumen. När de väljer att etablera sig där så ökar konkurrensen för centrumgalleriorna. Syftet med denna uppsats är ta reda på centrumledarnas syn på situationen för centrumgalleriorna och de externa köpcentrumen i Västerås och Norrköping. Åtta centrumledare på centrumgallerior och externa köpcentrum i Västerås och Norrköping har intervjuats samt en fastighetsmarknadsutvecklare i Norrköping. De var sex män och tre kvinnor med en medelålder på 44 år. Vi valde att undersöka bokslut från de företag som förvaltar galleriorna och de externa köpcentrumen för att kunna få en mer opartisk bild.   Sammanfattningsvis så visar det sig att det råder en överetablering av centrumgallerior i Västerås och i Norrköping så har konkurrensen ökat markant de senaste åren. Städerna visar en tendens till att ett externt köpcentrum har vuxit sig större och tagit marknadsandelar av centrumgalleriorna och de övriga externa köpcentrumen. I båda städerna ser de externa köpcentrumen centrumgalleriorna som ett komplement till deras handel men centrumgalleriorna ser de externa köpcentrumen som en konkurrent. / The media has for years written about the decline of retail in city centers. The external malls have recently experienced a positive growth. In the last 10-20 years large retail companies have had a strategy to establish their new stores in the external malls. After the establishment the competition for city center malls increased. The purpose of this paper is to find out the mall managers view on the situation of the city center malls and external shopping centers in Västerås and Norrköping. Eight mall manager in Västerås and Norrköping were interviewed and a real estate market developer. There were six men and three women with a mean age of 44 years. We also chose to examine the financial statements from the malls companies in order to get a more impartial view. Summary of the results shows that in Västerås there is an over establishment of the city center malls and in Norrköping the competition has significantly increased over the last several years. The cities show a tendency that one external mall has grown larger and taken market shares of city center malls and other external malls. In both cities the external malls see the city center malls as a complement but the city center malls see the external shopping malls as a competitor.

Examensarbetets syfte är att identifiera möjligheter samt svårigheter med att översätta varumärkesplattformen till grafiska profilen. För att förtydliga och få inblick i verklighetens kontext i forskningsområdet, visuell kommunikation, har en fallstudie utförts på Baronen Köpcentrum.Tillvägagångssättet för datainsamlingen utgår ifrån en kvalitativ metod med ett induktivt angreppssätt. Det empiriska materialet utgörs delvis av sex respondentintervjuer med titlarna grafisk profilerare, Art Director, projektledare, centrumledare samt varumärkesstrateg. Dessutom består empirin utav en marknadsundersökning som genomförts med 100 tillfrågade kunder hos Baronen Köpcentrum. Ambitionen är att undersöka om den visuella kommunikationen uppfattas i enlighet med företagets varumärkesbudskap utifrån varumärkesplattformen. Samtliga intervjuer har sammanställts och tillsammans med teoretiska referensramen tolkats och har kvalitativt analyserats för att slutligen frambringa forskningens slutsats.För att nå en effektiv visuell kommunikation är det betydelsefullt att grafiska profilens komponenter samspelar och bildar en enad visuell helhet för kunden. Vid grafisk profilering och utformandet av visuell kommunikation bör företagsledningen utgå ifrån varumärkesplattformen. Ett fåtal starka varumärkesbudskap ska formuleras, för att sedan visuellt förmedlas till kunden. Forskningen påvisar betydelsen av att förstå möjligheterna i att översätta värdeorden till logotyp, färg, form och teckensnitt. Att utforma en visuell strategi utifrån varumärkesplattformen till grafiska profilen har flertalet kommunikationsmöjligheter exempelvis, ökad lönsamhet, varumärkeskännedom samt uppnå marknadspositionen ”top of mind”.