<p>Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur brasilianska företag gått tillväga då de anpassat sin varumärkesidentitet till den skandinaviska marknaden samt försöka finna gemensamma nämnare för hur brasilianska företag bör gå tillväga, för att på ett framgångsrikt sätt anpassa sin varumärkesidentitet till den skandinaviska marknaden.</p><p>En kvalitativ forskningsansats med abduktivt angreppsätt har använts</p><p>där två brasilianska fallföretag intervjuats, Havaianas och Brahma</p><p>som båda riktar sig mot business-to-consumer marknaden.</p><p>Teorin inleds med en beskrivning av internationella marknadsföringsstrategier, därefter klargörs varumärkesidentiteten genom bland annat Kapferers teorier. Slutligen i detta tredelade avsnitt presenteras teorier om de faktorer som påverkar varumärkesidentiteten vid en lansering på en ny marknad.</p><p> </p><p>I empirin redogörs resultatet av djupintervjuerna vi genomfört med respektive fallföretag.</p><p>Studien visar att varumärkesidentiteten är beroende av en anpassning till den nya marknaden där kulturen är den vikigaste</p><p>faktorn. Brasilianska företag bör anpassa sin varumärkesidentitet efter Skandinaviens kultur som då skulle leda till en hybridstrategi av identiteten mellan brasilianska kärnvärden och värden som är viktiga för den skandinaviska konsumenten exempelvis modernitet och</p><p>exklusivitet.</p>

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur brasilianska företag gått tillväga då de anpassat sin varumärkesidentitet till den skandinaviska marknaden samt försöka finna gemensamma nämnare för hur brasilianska företag bör gå tillväga, för att på ett framgångsrikt sätt anpassa sin varumärkesidentitet till den skandinaviska marknaden. En kvalitativ forskningsansats med abduktivt angreppsätt har använts där två brasilianska fallföretag intervjuats, Havaianas och Brahma som båda riktar sig mot business-to-consumer marknaden. Teorin inleds med en beskrivning av internationella marknadsföringsstrategier, därefter klargörs varumärkesidentiteten genom bland annat Kapferers teorier. Slutligen i detta tredelade avsnitt presenteras teorier om de faktorer som påverkar varumärkesidentiteten vid en lansering på en ny marknad. I empirin redogörs resultatet av djupintervjuerna vi genomfört med respektive fallföretag. Studien visar att varumärkesidentiteten är beroende av en anpassning till den nya marknaden där kulturen är den vikigaste faktorn. Brasilianska företag bör anpassa sin varumärkesidentitet efter Skandinaviens kultur som då skulle leda till en hybridstrategi av identiteten mellan brasilianska kärnvärden och värden som är viktiga för den skandinaviska konsumenten exempelvis modernitet och exklusivitet.

<p>Diskussioner mellan fösta linjens chefer och anställda med kundkontakt har stor betydelse för att tolkningarna av de olika delarna i varumärkesidentiteten ska bli likartade inom företaget. Ur företagets perspektiv är detta viktigt eftersom lojalitet från kunderna, vilket i förlängningen ger ökad lönsamhet för företaget, endast kan uppkomma då kundens bild av varumärket, varumärkesimagen, stämmer överrens med företagets bild av varumärket, varumärkes-identiteten. Denna studie har en kvalitativ ansats med syftet att skapa förståelse kring vad som diskuteras mellan chefer och anställda gällande varumärkesidentitet inom företag i banksektorn. Studien bygger på Kapferers teori om varumärkesidentitet vilket för att få en bredare bild av fenomenet kompletterats med aktuell forskning inom ämnesområdet. De tre företag som studien bygger på är Swedbank, American Express och Handelsbanken och en avgränsning görs genom att endast studera chefernas perspektiv. Data, som samlas in genom intervjuer, analyseras sedan genom meningskoncentrering och meningskategorisering. Resultatet visar att det främst är konkreta delar av varumärkesidentiteten och ämnen vilka tydligt inbegriper individer i företaget som diskuteras medan delar och ämnen som förutsätter att de diskuterande sätter sig in i kundens föreställningsvärld inte diskuteras. För att även dessa delar skall ges möjlighet till kongruenta tolkningar inom företaget krävs det att chefer lyfter upp dem till diskussion.</p>

Avsikten med studien är att beskriva vilka problemområden som kan uppstå vid skillnader mellan varumärkesidentitet och image hos ett köpcentrum. För att undersöka detta har vi valt att studera hur Galleria Duvan i Karlstad arbetar med sin varumärkesidentitet. Därefter har vi undersökt hur konsumenterna uppfattar denna identitet och vilken image denna organisation har hos dem. För att genomföra våra studier har vi använt oss av en kvalitativ metod där de intervjuer vi har utfört har varit djupintervjuer. En intervju på en representant från Galleria Duvans marknadsgrupp har genomförts samt tio stycken intervjuer på konsumenter.  Resultatet av studien har gett indikationer på att det finns skillnader mellan köpcentrumets identitet och den image som konsumenterna upplever. Dessa skillnader ligger främst i kommunikationen av budskapet via sin marknadskommunikation. Konsumenterna upplevde ingen gemensam image för organisationen och associationerna till denna som helhet var olika. De emotionella nyttorna var kopplade till de enskilda butikerna och konsumenterna hade svårt att se det samlade utbudet av butiker och produkter. Sammanfattningsvis var det svårt för konsumenter att uppfatta en organisations önskvärda identitet.

No description available.

Titel: Pole Position – en komparativ studie om hur Volvo kan anpassa sitt positioneringsarbete på grund av skillnad i varumärkesuppfattning. Författare: Robin Karlsson och Robert Wiberg Handledare: Thomas Helgesson Nivå: Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 HP, vårtermin 2012 Nyckelord: Varumärken, varumärkesidentitet, varumärkesuppfattning, märkeskännedom, positionering, positioneringsstrategier Problemställning: Hur kan ett företag, verksamt på olika geografiska marknader, anpassa sitt positioneringsarbete på grund av skillnad i varumärkesuppfattning? Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån den teoretiska referensramen genom kvantitativ och kvalitativ forskning förklara hur ett företag, aktivt på olika geografiska marknader kan positionera sig på de olika marknaderna på grund av skillnad i varumärkesuppfattning. Metod: I uppsatsen har vi haft en abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod. Vi har jämfört ett företags verksamhet i två länder och har således utfört en komparativ uppsats. Teoretiskt perspektiv: Inledningen av den teoretiska referensramen beskriver varumärken i allmänhet. Teorin övergår sedan till en förklaring av varumärken ur ett internt- samt externt perspektiv. Avslutningenav teorin belyser ämnet positionering och strategier för ändamålet. Empiriskt perspektiv: Empirisk data är insamlad genom en kvalitativ intervju med Volvo Personvagnar AB i Sverige och en intervju via mailmed motsvarigheten i Brasilien. Ytterligare information har delgivits oss genom mailkontakt under arbetets gång. Dessutomhar en kvantitativ undersökning utförts i Sverige. Slutsats: Företag som är aktiva på olika geografiska marknader kananpassa sitt positioneringsarbete för att nå önskad identitet på marknaderna. Arbetet på marknaderna kan skilja sig åt och även den eftersträvade positionen på marknaden kan vara olika. Det är inte säkert att varumärkesuppfattningen är den avgörande faktorn för framgång utan det kan även vara märkeskännedom.

Diskussioner mellan fösta linjens chefer och anställda med kundkontakt har stor betydelse för att tolkningarna av de olika delarna i varumärkesidentiteten ska bli likartade inom företaget. Ur företagets perspektiv är detta viktigt eftersom lojalitet från kunderna, vilket i förlängningen ger ökad lönsamhet för företaget, endast kan uppkomma då kundens bild av varumärket, varumärkesimagen, stämmer överrens med företagets bild av varumärket, varumärkes-identiteten. Denna studie har en kvalitativ ansats med syftet att skapa förståelse kring vad som diskuteras mellan chefer och anställda gällande varumärkesidentitet inom företag i banksektorn. Studien bygger på Kapferers teori om varumärkesidentitet vilket för att få en bredare bild av fenomenet kompletterats med aktuell forskning inom ämnesområdet. De tre företag som studien bygger på är Swedbank, American Express och Handelsbanken och en avgränsning görs genom att endast studera chefernas perspektiv. Data, som samlas in genom intervjuer, analyseras sedan genom meningskoncentrering och meningskategorisering. Resultatet visar att det främst är konkreta delar av varumärkesidentiteten och ämnen vilka tydligt inbegriper individer i företaget som diskuteras medan delar och ämnen som förutsätter att de diskuterande sätter sig in i kundens föreställningsvärld inte diskuteras. För att även dessa delar skall ges möjlighet till kongruenta tolkningar inom företaget krävs det att chefer lyfter upp dem till diskussion.

Hur kommuniceras varumärkesidentiteten internt inom ett företag? Är samtliga medarbetare informerade om företagets varumärkesidentitet? Många forskare har studerat varumärkesidentiteten och den externa betydelsen av detta till konsumenter och hur detta omvandlas till en varumärkesimage. Men det finns perspektivbrist i teorin angående hur detta bör kommuniceras internt för att genomsyra samtliga komponenter inom ett företag. Det är viktigt att medarbetarna i företaget har lika värderingar i enlighet med ledningen och jobbar med företagets varumärkesidentitet. Har huvudkontoret och medarbetarna lika uppfattning om varumärkesidentiteten? Detta är en kombinerad studie som har syftet att undersöka kommunikationen, hur lämpligt och funktionellt detta är enligt personal och ledning för att implementera en varumärkesidentitet i en hierarkisk organisationsstruktur. För att besvara och undersöka syftet används en teoretisk modell som behandlar kommuniceringen av varumärkesidentiteten. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med två butikschefer i utvalda fysiska butiker. Empirin kompletteras även med en kvantitativ enkät som har besvarats av de utvalda butikernas medarbetare, för att få en tydlig bild över kommunikationen från toppen till botten av hierarkin. Varumärkesidentiteten handlar om att skapa en bild som företaget vill spegla genom sina varumärken och varumärken skapar ett löfte till företagets målgrupp som kan hjälpa att reducera en upplevd risk eller osäkerhet inför ett köp. Varumärkesidentiteten omvandlas i konsumenternas medvetande till varumärkesimage. Denna image är den uppfattning och den bild som konsumenten har skapat själv. Den externa varumärkesidentiteten är väsentlig för att skapa eller ändra konsumenters uppfattning om företaget men den interna varumärkesidentiteten är lika viktig för att forma de anställdas uppfattning om företaget. Idag konkurrerar många butiker och kedjor genom kundservice och därför är det väsentligt att de anställda förstår företagets varumärkesidentitet för att kommunicerar den på rätt sätt till konsumenterna i den dagliga kundservicen. Studiens resultat visar att företag X medarbetare inte upplever problem i de kommunikativa instrument som företaget arbetar med. Resultatets skiljaktigheter är att intervjurespondenterna har olika åsikter om företag X varumärkesidentitet. Butikschefernas medarbetare hänvisar också skillnader angående varumärkesidentiteten. Trots att de kommunikativa instrumenten inte påvisar några problem så upplever några av deltagarna för studien att företag X varumärkesidentitet inte längre är tydlig.

Sammandrag Sedan 1990-talet har flertalet marknader i Sverige omreglerats, en av dessa är apoteksmarknaden. Då både utbud och pris fortfarande är delvis reglerat är apoteksaktörerna begränsade i sina val av konkurrensmedel vilket gör strategiskt varumärkesarbete till ett viktigt verktyg. För att bidra till en teoretisk lucka och vägleda exempelföretaget Kronans Apotek och liknande aktörer i sitt varumärkesstrategiska arbete ämnar studien undersöka hur ett företags utveckling av en varumärkesidentitet går till samt hur konsumenter översätter en varumärkesidentitet till en varumärkesimage. Resultatet styrker Blombäck och Ramiréz-Pasillas (2012) teori. Studien visar även på vikten av att företag kommunicerar uppdateringar av varumärket på ett enhetligt sätt internt och externt. Ett oväntat fynd som framkom i studien var att konsumenters förväntningar på ett företag utgör en grund för hur de tolkar varumärkesidentiteter och översätter dem till varumärkesimages. Konsumentinteraktion verkar därför vara viktigt vid utveckling av en varumärkesidentitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur apoteksbranschens gemensamma varumärkesidentitet påverkar utbytespraktik genom inköpsstrategier. Utbytespraktik utgör de aktiviteter som sker innan ett köp av slutkonsumenten. Materialinsamlingen i studien har gjorts med en fallstudie av branschens fyra största aktörer. Resultatet baseras på tidigare forskning, intervjuer, branschrapporter samt information från aktörernas hemsidor. Resultatet visar att apoteksbranschens varumärkesidentitet framhäver värderingarna: ansvarsfullhet, trovärdighet, nytänkande och kompetens. Dessa kan återfinnas i aktörernas inköpsstrategier och kvalitetskontroller som sker innan ett inköp från leverantörer. Som en konsekvens av detta har inköpsstrategier och kvalitetskontroller en direkt påverkan på apotekens sortiment. Kvalitetskontrollerna ställer även krav på butikspersonalen, vilket påverkar deras försäljningsmetoder.  Både sortiment och försäljning, som är delar av utbytespraktik, har ett tydligt samband med värderingarna från apotekens varumärkesidentitet. Detta eftersom de båda är grundläggande komponenter innan ett köp kan ske.