Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur ledarskapets struktur och utövande underlättar genomslagskraften vid implementeringen av en gemensam platsvarumärkesplattform. Förståelsen syftar till att ge rekommendationer till aktörer som leder implementeringsprocesser av ett gemensamt platsvarumärke, men specifikt till fallstudieprojektet Partnerskap Småland och deras implementeringsprocess av den småländska varumärkesplattformen. Studiens tillvägagångssätt för datainsamlingen utgår ifrån det hermeneutiska förhållningssättet med en kvalitativ metod och ett induktivt angreppssätt. Det empiriska materialet utgörs i huvudsak av åtta djupintervjuer, där en är projektledare och fem är processledare för den småländska varumärkesplattformens implementeringsprocess och de andra två är varumärkesutvecklare av platser. Empirin består även av en observation som genomfördes i anknytning till en workshop som är en del av implementeringsprocessen av den småländska varumärkesplattformen. Ambitionen var att observera projektdeltagarnas bemötande av implementeringsverktyget "Smålandsspelet" och processledarnas utövande under workshopen. Vi fick även tillgång till dokumentet den småländska varumärkesplattformen, vilken vi behandlat och belyst de delar som var relevanta för just vår studies syfte och problemformulering. Djupintervjuerna, observationen och dokumentet har tolkats och bildat en empirisk helhet som sedan tillsammans med den teoretiska referensramen analyserats för att slutligen skapa studiens slutsats. För att öka genomslagskraften i implementeringsprocessen ska samverkan, platsvarumärkesplattformen och implementeringsprocessen ske i samstämmighet med varandra och utformas parallellt. Ledarskapets struktur och utövande underlättar skapandet av en samsyn genom att överbrygga, hantera och omsätta riskerna och konflikterna som uppkommer under ett gemensamt platsvarumärke. Ledarskapets utövande ska utgå ifrån visionären och coachen för att underlätta genomslagskraften i implementeringsprocessen av en gemensam platsvarumärkesplattform.

Bakgrund: Till år 2020 ska antalet exportmogna svenska destinationer ha mer än fördubblats. Detta enligt projektet Nationell strategi som bland andra aktörerna Visit Sweden, Svensk Turism och Swedavia igår i. Visit Swedens roll i projektet är att marknadsföra Sverige till målgrupper utomlands. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Visit Sweden arbetar för att marknadsföra Sverige och dess destinationer till sina utvalda målgrupper internationellt. Frågeställning: Hur arbetar Visit Sweden för att attrahera utvalda målgrupper? Vilken kommunikation finns med målgrupperna? Hur arbetar Visit Sweden för att stärka Sveriges image hos resenärerna? Metod: I denna uppsats har kvalitativa metoder använts med djupintervjuer och litteraturstudier för att ge författarna en bredare och djupare bild av ämnet för att kunna svara på frågeställningarna. Intervjuer gjordes med representanter från Visit Sweden och Svenska Institutet. Teori: De teorier som utgör uppsatsens teoretiska referensram berör image, integrerad marknadskommunikation, positionering, differentiering samt platsmarknadsföring. Slutsats: Visit Sweden definierar sina målgrupper utifrån analyser för att kunna rikta marknadsföringen till rätt målgrupp. För att få störst effekt och spridning av sin marknadsföring använder Visit Sweden integrerad marknadskommunikation med en mix av kanaler. Kommunikationen är anpassad efter målgrupperna, utifrån analyser har Visit Sweden kommit fram till vilka kanaler som fungerar bäst för vilka målgrupper. Marknadsföringen sker genom partnerskap med kampanjer och insatser utomlands eller genom nation branding som är insatser för Sverige som land. Utifrån en gemensam varumärkesplattform, framtagen av Nämnden för Sverigefrämjandet i utlandet, arbetar Visit Sweden med nation branding för att stärka bilden av Sverige. Nation branding sker genom bland annat kampanjer och olika insatser, dessa hjälper Sverige att ligga i top-of-mind hos resenärerna. Genom att placera Sverige i top-of-mind hos resenärerna, genom marknadsföringsinsatser, har Sverige en större chans att bli vald som destination av resenären för nästkommande resa. Sverige positioneras som progressivt utifrån kärnvärdena nytänkande, öppenhet, omtänksamhet och äkthet från varumärkesplattformen gör Sverige mer attraktivt som destination.

<p>A growing need to strengthen ones position on the market, even as a city in competition with other cities, has resulted in an increasing number of municipalities developing brand platforms. When the city of Umeå developed their platform, they identified decision makers and investors as one of four important target groups.</p><p>The aim of this study is to explore the portrayed image of the city of Umeå in two Swedish trade journals which addresses the specific target group decition makers and investors in both public and private sector. The aim is also to compare the image of Umeå in the two papers, to the ambition of the municipality, expressed in the brand platform.</p><p>In order to make the observations as firmly established as possible, the method of the study is a combination of a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. The study draws on the theories of Eli Avraham and Philip Kotler, concerning how to improve city images and how to market a specific city among others. The study shows that the city of Umeå in large extent is portrayed in accordance to the ambition which the municipality expressed in the brand platform.</p><p>Umeå is displayed as an expanding city. The geographical position in the north of Sweden seems to be an advantage, and the public transport to the rest of Sweden and Europe are more than sufficient. Further, Umeå is portrayed as a strong university town and therefore in possession of qualified work force. A tendency is observed, that journalists write about Umeå’s use of technical innovation in different areas, which shows off Umeå as at front edge.</p><p>The commercial life in Umeå comes through as well-functioning, with the exception of reports of struggling industries which most likely in no great extent affects the city image.</p><p>The public sector is also portrayed positive, except for the articles concerning local politics, which reflects negatively. However, regardless of the positive representation of Umeå in the two papers, reports of the city seem to be very few. Therefore, the most important action is not to improve the image of Umeå, but to increase the reports of the city in papers addressing the target group, and by doing so moving Umeå higher on their list of candidates when choosing a city to establish new activity in.</p>

A growing need to strengthen ones position on the market, even as a city in competition with other cities, has resulted in an increasing number of municipalities developing brand platforms. When the city of Umeå developed their platform, they identified decision makers and investors as one of four important target groups. The aim of this study is to explore the portrayed image of the city of Umeå in two Swedish trade journals which addresses the specific target group decition makers and investors in both public and private sector. The aim is also to compare the image of Umeå in the two papers, to the ambition of the municipality, expressed in the brand platform. In order to make the observations as firmly established as possible, the method of the study is a combination of a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. The study draws on the theories of Eli Avraham and Philip Kotler, concerning how to improve city images and how to market a specific city among others. The study shows that the city of Umeå in large extent is portrayed in accordance to the ambition which the municipality expressed in the brand platform. Umeå is displayed as an expanding city. The geographical position in the north of Sweden seems to be an advantage, and the public transport to the rest of Sweden and Europe are more than sufficient. Further, Umeå is portrayed as a strong university town and therefore in possession of qualified work force. A tendency is observed, that journalists write about Umeå’s use of technical innovation in different areas, which shows off Umeå as at front edge. The commercial life in Umeå comes through as well-functioning, with the exception of reports of struggling industries which most likely in no great extent affects the city image. The public sector is also portrayed positive, except for the articles concerning local politics, which reflects negatively. However, regardless of the positive representation of Umeå in the two papers, reports of the city seem to be very few. Therefore, the most important action is not to improve the image of Umeå, but to increase the reports of the city in papers addressing the target group, and by doing so moving Umeå higher on their list of candidates when choosing a city to establish new activity in.

No description available.

Examensarbetets syfte är att identifiera möjligheter samt svårigheter med att översätta varumärkesplattformen till grafiska profilen. För att förtydliga och få inblick i verklighetens kontext i forskningsområdet, visuell kommunikation, har en fallstudie utförts på Baronen Köpcentrum.Tillvägagångssättet för datainsamlingen utgår ifrån en kvalitativ metod med ett induktivt angreppssätt. Det empiriska materialet utgörs delvis av sex respondentintervjuer med titlarna grafisk profilerare, Art Director, projektledare, centrumledare samt varumärkesstrateg. Dessutom består empirin utav en marknadsundersökning som genomförts med 100 tillfrågade kunder hos Baronen Köpcentrum. Ambitionen är att undersöka om den visuella kommunikationen uppfattas i enlighet med företagets varumärkesbudskap utifrån varumärkesplattformen. Samtliga intervjuer har sammanställts och tillsammans med teoretiska referensramen tolkats och har kvalitativt analyserats för att slutligen frambringa forskningens slutsats.För att nå en effektiv visuell kommunikation är det betydelsefullt att grafiska profilens komponenter samspelar och bildar en enad visuell helhet för kunden. Vid grafisk profilering och utformandet av visuell kommunikation bör företagsledningen utgå ifrån varumärkesplattformen. Ett fåtal starka varumärkesbudskap ska formuleras, för att sedan visuellt förmedlas till kunden. Forskningen påvisar betydelsen av att förstå möjligheterna i att översätta värdeorden till logotyp, färg, form och teckensnitt. Att utforma en visuell strategi utifrån varumärkesplattformen till grafiska profilen har flertalet kommunikationsmöjligheter exempelvis, ökad lönsamhet, varumärkeskännedom samt uppnå marknadspositionen ”top of mind”.

Sammanfattning - Abstract  Titel: Kritiska aspekter i en intern varumärkeskampanj och betydelsen av dem En studie om anställdas attityder i ett fallföretag Författare: Martina Karlsson och Susanna Vestin  Handledare: Thomas Michel  Institution: Blekinge tekniska högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 15 högskolepoäng  Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och identifiera vilka kritiska aspekter som finns i samband med en intern marknadsförings kampanj.  Metod: En kvantitativ enkät kommer användas vars svar kommer testas i en hypotes. Slutsats: Regionala skillnader råder vilket kopplas till de kritiska aspekterna.Viktiga aspekter för att lyckas med en intern varumärkeskampanj är uppföljning, återkoppling, tydlighet och strategi.  Nyckelord: intern varumärkeskampanj, kritisk aspekt, Swedbank, varumärkesplattform / Title: Critical aspects in a internal branding campaign and the meaning of it   A study about the employee’s attitudes in a case company  Authors: Martina Karlsson och Susanna Vestin  Supervisor: Thomas Michel Departement: Blekinge Tekniska högskola  Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits  Purpose: The purpose of this study is to analyze and identify critical aspects that is connected to the internal marketing campaign.  Method: A quantitative survey will be used and the results tested through a hypothesis  Results: There are regional differences, which can be connected to the critical aspects. Important aspects for the success of an internal branding campaign is the follow-up, feedback, clarity and strategy.  Keywords: internal branding campaign, customer satisfaction, Swedbank, brand platform

In today's competitive markets, a company’s competitive tools have gained greater importance. A company's brand has moved from being part of the company's marketing strategy, to a competitive tool that can be used to create and pass existing barriers. A seasonal company focuses its operations on a specific time period of the year and is generally inactive for the remainder of the year. Due to the seasonal company's limited annual timeframe, the study aims to investigate the link between the company and the brand's potential effects, as well as any barriers. The study is based on a case study design with the aim of developing a deeper understanding of the effects of the brand and the market's possible barriers for seasonal companies. The study follows an inductive approach with a qualitative research strategy. The survey is based on the case company Glassmagasinet in Visby. The study's theoretical framework defines and discusses established models and theories for brand building, barriers and seasonal companies. The empirical basis consists of a semi-structured interview with Glassmagasinets’ CEO, a focus group and an competitor study on seasonal companies that are active in the same industry. The study's theoretical framework and empirical evidence lead to the study's analysis and discussion part. Finally, the study's conclusion is presented together with proposals for further research. The study's conclusion indicates that internal barriers pose a threat to seasonal operations. The study lacks evidence to prove that seasonal companies have a greater need for the brand's effects than full-year-based companies. / På dagens konkurrensbaserade marknader har ett företags konkurrensverktyg utvecklats till att bli ett allt viktigare medel. Ett företags varumärke har övergått från att vara en del av företagets marknadsföringsstrategi till ett konkurrensverktyg som kan användas för att skapa och förbipassera existerande barriärer. Ett säsongsbaserat företag centrerar sin verksamhet till en specifik tidsperiod av året och är i allmänhet overksamma den resterande delen av året. Till följd av säsongsbaserade företagets begränsade årliga tidsram avser studien att undersöka kopplingen mellan företaget och varumärkets möjliga effekter, samt eventuella barriärer. Undersökningen utgår från en fallstudiedesign med syftet att utveckla en djupare förståelse för varumärkets effekter och marknadens möjliga barriärer för säsongsbaserade företag. Studien följer en abduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Undersökningen är baserad på fallföretaget Glassmagasinet i Visby. Studiens teoretiska ramverk definierar och diskuterar etablerade modeller och teorier för varumärkesbyggande, barriärer och säsongsbaserade företag. Det empiriska underlaget utgörs av en semistrukturerad intervju med Glassmagasinets VD, en fokusgrupp och en konkurrentstudie på säsongsbaserade företag som är verksamma inom samma bransch. Studiens teoretiska ramverk och empiriska underlag leder till studiens analys- och diskussionsdel. Avslutningsvis redovisas studiens slutsats tillsammans med förslag till vidare forskning. Studiens slutsats indikerar att interna barriärer utgör ett hot för säsongsbaserade verksamheter. Studien saknar underlag för att styrka att säsongsbaserade företag har ett större behov av varumärkets effekter än helårsbaserade företag.

The company Butong is based on a patented process of casting concrete between two layers of bubble wrap, resulting in panels of translucent concrete. This material is mainly applied as panels in vertical gardens and light installations. Today, the business is based on projects that require custom made designs. Alongside these projects, products with a standardised manufacturing process are desired to extend the company towards the consumer market and fill the workflow gaps existing in their current production. Through strategic branding, this project aimed to create a new business segment of standardised design products and the framework needed for Butong to enter the consumer market. From analysing the company and its values, understanding the possibilities and limitations of the material and from investigating the opportunities on the market, the brand position for the segment was determined. A strategy to establish the business on the targeted market was developed, including a brand identity and design guidelines for the new segment. To exemplify the usage of the guidelines, several concepts were produced, of which one was further developed to be the flagship product of the segment. The segment was directed to target both Butong’s current market and the consumer market in order to facilitate its establishment and to reach a larger public. It is developed to consist of products that clearly display the properties of the material and are aligned to the identity of the brand. Following the set guidelines, the developed concepts confirm its value and potential by communicating coherency and the expressions desired. With a standardised manufacturing process, the production can be engaged at any time to make use of the existing workflow gaps and complement Butong’s existing business without obstructing it. / Företaget Butong bygger sin verksamhet på sin patenterade tillverkningsmetod av att gjuta betong mellan två lager av bubbelplast, vilken resulterar i paneler av translucent betong. Detta material används framförallt till att skapa vertikala trädgårdar och effektfulla ljusinstallationer. Idag är verksamheten projektbaserad vilket kräver skräddarsydda lösningar. Ett sortiment bestående av produkter med en standardiserad tillverkningsprocess skulle kunna komplettera den befintliga produktionen genom att fylla de luckor som uppstår i det projektbaserade arbetet. Ett sådant sortiment ses även som en möjlighet för att utöka den nuvarande verksamheten mot en konsumentmarknad. Genom strategiskt varumärkesbyggande var målet med detta projekt att skapa ett nytt affärssegment bestående av standardiserade produkter och det strategiska ramverk som krävs för att kunna etablera Butong på konsumentmarknaden. Av att analysera företaget och dess värderingar, förstå materialets möjligheter och begränsningar samt undersöka marknaden, kunde positioneringen av segmentet bestämmas. En strategi skapades för att etablera segmentet på den tänkta marknaden tillsammans med en varumärkesidentitet och riktlinjer för produktutvecklingen inom segmentet. För att exemplifiera användandet av dessa riktlinjer skapades flera koncept, varav ett vidareutvecklades som en första produkt att representera varumärket med. För att underlätta etableringen av segmentet och utöka verksamheten, valdes både Butongs nuvarande marknad och konsumentmarknaden som målgrupp. Produkterna inom segmentet har ett formspråk som både demonstrerar materialets egenskaper och följer företagets nuvarande identitet. Värdet och potentialen i de framtagna riktlinjerna bekräftas av de uttryck och det genomgående formspråk som de skapade koncepten kommunicerar. Med en standardiserad produktion, kan tillverkningen av produkterna tas vid när som helst och ta till vara på luckorna i arbetsflödet och på så sätt komplettera Butongs nuvarande verksamhet utan att påverka den.