In today's competitive markets, a company’s competitive tools have gained greater importance. A company's brand has moved from being part of the company's marketing strategy, to a competitive tool that can be used to create and pass existing barriers. A seasonal company focuses its operations on a specific time period of the year and is generally inactive for the remainder of the year. Due to the seasonal company's limited annual timeframe, the study aims to investigate the link between the company and the brand's potential effects, as well as any barriers. The study is based on a case study design with the aim of developing a deeper understanding of the effects of the brand and the market's possible barriers for seasonal companies. The study follows an inductive approach with a qualitative research strategy. The survey is based on the case company Glassmagasinet in Visby. The study's theoretical framework defines and discusses established models and theories for brand building, barriers and seasonal companies. The empirical basis consists of a semi-structured interview with Glassmagasinets’ CEO, a focus group and an competitor study on seasonal companies that are active in the same industry. The study's theoretical framework and empirical evidence lead to the study's analysis and discussion part. Finally, the study's conclusion is presented together with proposals for further research. The study's conclusion indicates that internal barriers pose a threat to seasonal operations. The study lacks evidence to prove that seasonal companies have a greater need for the brand's effects than full-year-based companies. / På dagens konkurrensbaserade marknader har ett företags konkurrensverktyg utvecklats till att bli ett allt viktigare medel. Ett företags varumärke har övergått från att vara en del av företagets marknadsföringsstrategi till ett konkurrensverktyg som kan användas för att skapa och förbipassera existerande barriärer. Ett säsongsbaserat företag centrerar sin verksamhet till en specifik tidsperiod av året och är i allmänhet overksamma den resterande delen av året. Till följd av säsongsbaserade företagets begränsade årliga tidsram avser studien att undersöka kopplingen mellan företaget och varumärkets möjliga effekter, samt eventuella barriärer. Undersökningen utgår från en fallstudiedesign med syftet att utveckla en djupare förståelse för varumärkets effekter och marknadens möjliga barriärer för säsongsbaserade företag. Studien följer en abduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Undersökningen är baserad på fallföretaget Glassmagasinet i Visby. Studiens teoretiska ramverk definierar och diskuterar etablerade modeller och teorier för varumärkesbyggande, barriärer och säsongsbaserade företag. Det empiriska underlaget utgörs av en semistrukturerad intervju med Glassmagasinets VD, en fokusgrupp och en konkurrentstudie på säsongsbaserade företag som är verksamma inom samma bransch. Studiens teoretiska ramverk och empiriska underlag leder till studiens analys- och diskussionsdel. Avslutningsvis redovisas studiens slutsats tillsammans med förslag till vidare forskning. Studiens slutsats indikerar att interna barriärer utgör ett hot för säsongsbaserade verksamheter. Studien saknar underlag för att styrka att säsongsbaserade företag har ett större behov av varumärkets effekter än helårsbaserade företag.

Dagens teknologiska utveckling har bidragit till vårt mediaintensiva samhälle som iallt större utsträckning har övergått till ett konsumtionssamhälle. Trots Sverigesrestriktioner gällande marknadsföring riktat till barn, står barn för stora delar avlandets konsumtion, vilket inte minst förstärkts genom internets utveckling. Dagensbarn är rikare än någon annan generation genom tiderna, vilket är något företag i daguppmärksammat vid utformandet av marknadsföring och produkter. Varumärken harfått en större betydelse på den konkurrenssatta marknaden, inte minst bland barn.Uppsatsens syfte är att identifiera och fördjupa diskussionen kring barnskonsumtionsmönster i yngre åldrar. Uppsatsen belyser den varumärkesmedvetenhetsom råder i åldrarna 6-10, samt identifierar likheter respektive skillnader gällandebarns relation till klädmärken.Studiens huvudsakliga teorier är varumärkesvärde, visual literacy och grupptryck,vilka sammankopplas med den insamlade empirin för att svara på hur barns relationtill klädmärken ser ut. Ett företags varumärkesvärde förklaras genom en vedertagenmodell tillämpad på vuxna, som sedan utvecklas för att undersöka huruvida den kanappliceras på barn. Studien är av kvalitativ typ och grundas i ett tillvägagångssätt därteoretiskt och empiriskt material sammankopplats. Den empiriska insamlingenutfördes på en skola med elever från förskolan till årskurs fyra och bestod avgruppintervjuer, bilduppgifter och observationer.Barn i åldrarna 6-10 är mycket varumärkesmedvetna och varumärken påverkar dem idess vardag mer än vad de själva förstår. Deras medvetenhet samt förmåga attåterkalla varumärken från minnet, både muntligt och bildligt, ökar i takt med att barnblir äldre. Visual literacy spelar en betydande roll i barns relation till varumärken,vilket sker på ett emotionellt plan. Föräldrar påverkar barns relation till varumärkenoch då främst genom en rationell synvinkel. Endast de äldre barnen diskuterarklädinköp utifrån pris, vilket tyder på att de ser sig själva som konsumenter.Majoriteten barn bestämmer själva vad de tar på sig, men det är betydligt färre sombestämmer vad som ska inhandlas eller i vilken affär det ska göras. Dock påverkar deflesta barn klädinköp. Barn tycker unikhet och bekvämlighet, gällande klädval ärviktigt, men indirekt kan vi genomskåda att varumärken stärker den socialatillhörigheten hos barn och att bli socialt accepterad är en viktig del i barns liv.The technological developments of today have in many ways contributed to themedia-intensive society of ours, emphasizing consumption habits. Despite Sweden’sadvertisement restrictions concerning children, they contribute to large parts of thecountry’s consumption, which is particularly enhanced by the expansion of Internet.Children today are better off than previous generations, which companies today takeadvantage of when customizing marketing activities as well as designing products.Branded products are increasingly of greater importance, since the market place ismore competitive than ever, especially among children.The purpose of this study is to identify and develop the discussion concerning youngchildren’s relationship with brands. The aim is to highlight brand awareness amongchildren aged 6-10, as well as to identify similarities and differences in children’srelationship to brands.The main theories, which the study is based upon, are: brand equity, visual literacyand peer pressure, which are all engaged with empirical data, to further explainchildren’s relationship to brands. A company’s brand equity is explained using anadult-based model, which then is modified, attempting to explain whether or not it canbe applied on children. It is an qualitative study incorporating theoretical andempirical data. The empirical data was collected at a primary school and consisted ofinterviews, observations, as well as imagery exercises.Children aged 6-10 are very brand conscious and more affected by brands than theyrealize. Children’s awareness and ability to recall brand names from memory,verbally and figuratively, increase as children get older. Visual literacy plays asignificant role in the child’s relationship to brands, which is mainly of emotionalmanner. Parents influence the children’s relationship to brands, primarily through arational point of view. Only the older children discuss purchase of clothing based onprice, suggesting that they see themselves as consumers. Most children decidethemselves what to wear, but a lot fewer decide what and where to purchase clothing.All though, nearly all children influence the purchasing decision. Children consideruniqueness and comfort as important elements of clothing, but simultaneously we candistinguish that brands strengthens children’s social affiliation, and to be sociallyaccepted is an important part of children’s life. / Program: Textilekonomutbildningen