Tidigare forskning angående ungdomar och alkohol har fokuserat på faktorer som vänner och olika variabler som t.ex. hur tillgång till alkohol påverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Grupptryck har visat sig vara en faktor som har betydelse för ungdomars alkoholintag, tidigare forskning har dock fokuserat på om faktiskt beteende hos ungdomar leder till grupptryck. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan upplevt grupptryck och alkoholintag. En enkätstudie genomfördes (N=89) på en gymnasieskola i Stockholms län angående upplevelse av grupptryck när det gäller alkohol. Resultatet visar att ungdomar upplever grupptryck gällande alkoholintag oberoende av om de själva druckit eller inte och indikerar också att ungdomar som dricker alkohol upplever ett högre grupptryck när det gäller alkoholintag jämfört med ungdomar som inte dricker alkohol. Denna studie bidrar till att fylla igen delar av den kunskapslucka som finns angående ungdomars alkoholkonsumtion och upplevt grupptryck men det krävs dock mer forskning för att visa hur och när grupptrycket utövas.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2006.

<p>Denna uppsats belyser och diskuterar några gymnasieungdomars tankar ochfunderingar om hur alkoholen påverkar deras liv samt i vilka situationer denförekommer. Undersökningen består av två fokusgruppintervjuer med elever iårskurs ett på ett gymnasium i Mellansverige. Resultatet visar att ungdomarsalkoholdrickande och föräldrarnas dryckesmönster hänger ihop. Undersökningenoch dess analys visar också att ungdomarnas alkoholdebut är starkt relaterad tillungdomarnas umgängeskrets och den nyfikenheten att testa alkoholen som kanses påverkas av kompisar, syskon och föräldrarnas inställning till alkoholen.Ungdomarna har lätt att få tag i alkohol och det kan ses som en påverkansfaktorav den mer liberala alkoholpolitiken som existerar, främst gällande införsel avalkohol.</p>

Denna uppsats belyser och diskuterar några gymnasieungdomars tankar ochfunderingar om hur alkoholen påverkar deras liv samt i vilka situationer denförekommer. Undersökningen består av två fokusgruppintervjuer med elever iårskurs ett på ett gymnasium i Mellansverige. Resultatet visar att ungdomarsalkoholdrickande och föräldrarnas dryckesmönster hänger ihop. Undersökningenoch dess analys visar också att ungdomarnas alkoholdebut är starkt relaterad tillungdomarnas umgängeskrets och den nyfikenheten att testa alkoholen som kanses påverkas av kompisar, syskon och föräldrarnas inställning till alkoholen.Ungdomarna har lätt att få tag i alkohol och det kan ses som en påverkansfaktorav den mer liberala alkoholpolitiken som existerar, främst gällande införsel avalkohol.

Denna uppsats belyser och diskuterar några gymnasieungdomars tankar och funderingar om hur alkoholen påverkar deras liv samt i vilka situationer den förekommer. Undersökningen består av två fokusgruppintervjuer med elever i årskurs ett på ett gymnasium i Mellansverige. Resultatet visar att ungdomars alkoholdrickande och föräldrarnas dryckesmönster hänger ihop. Undersökningen och dess analys visar också att ungdomarnas alkoholdebut är starkt relaterad till ungdomarnas umgängeskrets och den nyfikenheten att testa alkoholen som kan ses påverkas av kompisar, syskon och föräldrarnas inställning till alkoholen. Ungdomarna har lätt att få tag i alkohol och det kan ses som en påverkansfaktor av den mer liberala alkoholpolitiken som existerar, främst gällande införsel av alkohol.

En andel ungdomar finns det alltid som konsumerar alkohol, men är de medvetna om riskerna det medför och vad alkohol gör med kroppen? Trots att ungdomar många gånger inte vet vilka risker och konsekvenser som är förknippade med alkohol väljer de att dricka mycket ändå. Lyckligtvis visar forskning att alkoholkonsumtionen minskat de senaste åren bland ungdomarna, dock finns det en hel del arbete kvar att göra. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka kopplingen mellan ett antal faktorer och ungdomars intensivkonsumtion av alkohol. Tanken har varit att undersöka hur grupptryck, kunskap mätt i ANT-undervisning och riskkunskap samt ungdomens föräldrarelation påverkar ungdomens val av intensivkonsumtion av alkohol utifrån ett perspektiv av risk- och skyddsfaktorer. Därför har frågeställningarna handlat om att undersöka kopplingen mellan grupptryck och intensivkonsumtion, kunskap och intensivkonsumtion samt tillslut föräldrarelationen och intensivkonsumtion. För att analysera resultatet har vi valt några intressanta verktyg som förklarar orsaken till att det ser ut som det gör, främst utifrån risk- och skyddsfaktorer. Sambandet visade på att både grupptrycket och föräldrarelationen hade en naturlig effekt på ungdomarna, samtidigt som kunskapen hade en annan typ av påverkan, en som gick emot det förväntade.

En stor del av vardagen består av att äta i olika sociala sammanhang där val hela tiden ska göras utifrån hur och vad som ska ätas. Syftet med studien var att undersöka hur unga upplever att det finns ett direkt eller indirekt grupptryck som kan påverka matvalet i olika sociala sammanhang samt hur grupptrycket kan se ut. I studien intervjuades fem informanter i åldern 17-25. Resultatet visade att det finns ett direkt grupptryck i form av direkta kommentarer till hur och vad någon äter. Resultatet visade även att ett indirekt grupptryck finns i olika sammanhang. Det döljer sig bakom olika kommentarer, blickar, konstig stämning, en vetskap om hur någon annan äter, olika normer i grupper, samt samhällets konstruktion av normer och stereotypa bilder. Det mest centrala för valet av mat verkar vara hur individen formas under uppväxten samt vilka sociala koder, normer samt regler som gäller i sammanhanget för tillfället. Vidare visade resultatet att ett indirekt grupptryck formas under uppväxten, vilket kopplas till Bourdieus teori, habitusbegreppet. / A large part of everyday life consists of eating in different social contexts in which choices all the time will be based on how and what to eat. The purpose of this study was to investigate how young people perceive that there is a direct or indirect peer pressure that can affect choice of food in different social contexts, and how peer pressure can look. In the study, five respondents aged 17-25 were interviewed. The results showed that there is a direct peer pressure in form of direct comments on how and what someone eats. The results also showed that an indirect peer pressure comes in different contexts. It hides behind various comments, looks, strange atmosphere, knowledge of how someone else eats, various standards groups, and society's construction of norms and stereotypes. The most central to the choice of food seemed to be how the individual is formed during childhood as well as the codes, norms and regulations that apply in the context of the moment. Furthermore, the results showed that an indirect peer pressure formed during childhood, which is linked to Bourdieu's theory of habitus

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

The main purpose of the essay is to find out how Ruben Östlund dramatizes the thematic subject of peer pressure in his film De Ofrivilliga (2008), compared to conventional theories about the narrative of story and group psychology based on Craig Batty’s (2010) and Lars Svedberg’s (2012) works. By creating a model based on certain values a well-functioning group should have and a narrative model of twelve steps, the five scenarios of the film can be analysed. Since each scenario has five parts spread out over the course of the playtime, each scenario is most easily analysed in isolation. Then, after this analysis, all of the scenarios are compared and discussed together as a whole and complete piece of art. The result shows that the scenarios actually follow many of the external narrative steps, but usually lacks steps that take place internally in the characters. The characters often deny their emotional journeys and individual expression since it would harm their reputation and status in the group. This is intentional and shows the films true message, which is to show the viewer that groups have a very strong will of its own and can easily censor individual voices, especially if they are critical towards the group. Östlund seems more concerned with starting a discussion about peer pressure by showing a multitude of perspectives, rather than giving obvious answers to the problems the film poses. This answers the question why some conventional narrative steps are missing. The characters are not supposed to have complete transformational narrative arcs. Instead, the film is told directly to its audience.

Introduktion Majoriteten av alla ungdomar använder sociala medier för att kommunicera med sina vänner genom bilder, chatt och forum eller för informationsinhämtning. På dessa mötesplatser finns reklam och innehåll som är könsstereotypa. Många ungdomar känner press att leva upp till stereotyperna vilket gör att man lägger upp förskönande bilder för att efterlikna idealen. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur självbilden hos ungdomar i åldrarna 13-25 kan påverkas av innehållet i sociala medier. Metod Vetenskapliga artiklar hittades i databaserna CINAHL och PubMed. Genom en litteraturöversikt tematiserades de använda artiklarna och utifrån dem framkom fem teman. Resultat De fem teman som hittades var Grupptryckets, Den sociala jämförelsens, Smalhetsidealets, Träningsbudskapets och Kostbudskapets inverkan på självbilden. Grupptryck kunde leda till missnöje kring den egna kroppen vilket var vanligare hos tjejer än killar. För tjejer var smalhetsidealet mest dominerande medan det för killar var styrketräning. Att inte leva upp till idealen kunde även leda till depressiva symptom och ätstörningar. Diskussion Att konsumera idealbilder av män och kvinnor kan ge upphov till en orealistisk press på sig själv men det kan också fungera som motivation. / Introduction The majority of young people use social media to communicate with their friends through photos, chats and forums or to find information. Advertisement and content in social media often portrays gender stereotypes. Many young people feel pressured to live up to the stereotypes and uploads beautified images to mimic ideals. The aim of the study was to describe how the content in social media could influence the self-image of adolescents aged 13-25. Method Scientific articles were found in the databases CINAHL and PubMed. The articles were thematized and five themes emerged through a literature review. Results The five themes that emerged were the effect Peer pressure, Social comparison, Drive for thinness, Training and Food related content had on the self-image among adolescents. Peer pressure could lead to body dissatisfaction. The drive for thinness dominated among girls while the most dominating ideal for boys were a muscular body. Failure to live up to the ideals could lead to depressive symptoms and eating disorders. Discussion Consuming ideal images of men and women could lead to an unrealistic pressure on themselves but it could also serve as motivation.