Studiens syfte är att genom en litteraturstudie undersöka psykosociala riskfaktorer till ungdomsbrottslighet. Riskfaktorer som undersöks är individuella attribut, familjeförhållanden, individens egna psykiska förutsättningar, betydelsen av skolgång samt vänner och grupptillhörighet. Då fokus ligger på individen, kommer studien att analyseras utifrån sociala och utvecklingspsykologiska teorier. Forskare i psykologi och kriminologi förklarar att bakomliggande orsaker till att individen begår brott i ung ålder, måste förstås i ett sammanhang med fler faktorer i beaktande, exempelvis individuella egenskaper, men även villkor och erfarenheter i förhållande till dennes miljö. I annan mening krävs det mer än en riskfaktor för att ett brottsligt beteende ska formas, men de betonar däremot att en enda  riskfaktor även kan härleda till en utveckling av fler. Viktigt att belysa är också att sammansättningen av faktorer inte är identiska för varje individ. Ungdomsbrottsligheten kännetecknas av ett reaktivt kriminellt tänkande, vilket innebär att brott i hög utsträckning begås impulsivt och oplanerat. Andra konstaterade riskfaktorer är  ungdomens familjeförhållanden. Att leva i en dysfunktionell familj, präglad av konflikter mellan syskon, otydlig hierarki mellan barn- och föräldraroll, våld i hemmet samt föräldrar med beroendeproblematik av olika substanser och psykiska bekymmer, ökar sannolikheten med 86% för ungdomar att begå våldsbrott. Vidare har det konstaterats att egenskaper såsom spänningssökande, impulsivitet, svårhanterlig aggression, brist på motivation till studier och ambitioner för livet, utgör en riskfaktor för att falla i kriminaliteten. Att ha en ADHD diagnos har också visat sig vara en sårbarhet och cirka var femte interner i den svenska kriminalvården har diagnosen. Även en hög skolfrånvaro och misslyckande med studier är förknippat med en individs uppvisande av våldsamt och kriminellt beteende. Faktum är ungdomar redan inom 12 månader utan skolgång uppvisar ett normbrytande beteende. Slutligen är influenser från vänner avgörande när barnet når tonåren. Att umgås med någon som begår brott utgör en stor riskfaktor för att själv hamna i ungdomsbrottsligheten. / The aim of this literature study is to research the psychosocial (risk) factors behind juvenile criminality. Researchers in psychological and criminological fields explain that, the underlying factors that lead an adolescent to criminality, need to be analysed through multidimensional lenses, since there are several factors leading to juvenile criminality. Usually, there is more than one factor that leads to juvenile delinquency, nevertheless, researchers claim that a single risk factor can also lead to the development of other factors, hence, leading young people to commit crime. It is also important to highlight that the combination of factors is not identical to every individual. Juvenile criminality is characterised by reactive criminal thinking, therefore, crimes are largely committed impulsively and unplanned. Moreover, other established risk factors are the family circumstances of the adolescent. The probability of adolescents committing crime, increases by 86% when living in an environment that is characterised by a dysfunctional family, dominated by sibling conflicts and unclear hierarchy between parents and children, violence in the home, and parents with drug addictions and psychological instability. Furthermore, it is proven that characteristics, such as, sensation seeking, impulsiveness, aggression, lack of educational motivation and lack of life ambitions, are also risk factors for falling into crime. Additionally, having an ADHD diagnosis has also been shown to be a vulnerability and about every fifth inmate in the Swedish prison system has the diagnosis. Moreover, school absenteeism and failure to study are also associated with an individual's display of violent and criminal behavior. In fact, adolescents who have been 12 months without schooling, show a norm-breaking behavior. Finally, the influence of friends is crucial when the child reaches adolescence. Hence, spending time with someone who commits a crime is a major risk factor for the individual to fall into juvenile delinquency.

Kring grundskolemedarbetares delaktighet förbättringsarbete är forskningslandskapet tunt, speciellt beträffande studier där forskningsförfarande som förutsättningslöst tillåter multivetenskapliga fynd, praktiserats. För att fylla det gapet har Grundad Teori använts med intervjuer, fokusgruppsintervjuer och observationer för att uppnå studiens syfte, som var att förutsättningslöst, ur ett medarbetarperspektiv, bidra med ny teoribildning kring medarbetares delaktighet i förbättringsarbete inom grundskola. Mer specifikt innebar det att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskolepersonals delaktighet i sin verksamhets förbättringsarbete. Det innefattade även att undersöka eventuella samband mellan dessa faktorer, samt hur de eventuella sambanden påverkar grundskolepersonals delaktighet i sin verksamhets förbättringsarbete. Resultatet visade att förutsättningar behöver tillgodoses för att öka sannolikheten för att medarbetare ska vara delaktiga i förbättringsarbete. Även ledarskapsstilen har betydande påverkan. Emellertid kan medarbetare utveckla både negativa och positiva attityder gentemot förändring om förutsättningarna saknas, till viss del beroende på deras personlighetsdrag, vilka även avgör deras behov samt hur de bör matchas med kollegor. Därför behöver ledare beakta personlighetsdrag både beträffande behov och sammansättning av arbetsgrupper. Vidare har fenomenet samverkan, enligt resultatet, en betydande positiv effekt på grundskolemedarbetares delaktighet i förbättringsarbete. Genom dessa fynd kan studien tillskriva etablerad teoribildning och tidigare forskning relevans även inom domänen grundskola / Regarding compulsory school staff’s participation in their school’s improvement activity, the area of research is thin, especially regarding research approaches which allows unconditional multidisciplinary findings. To fill this gap this study has been using Grounded Theory, with interviews, focus group interviews and observations, to achieve the purpose of this study, which was to, with an unconditionally approach, provide a new theory from an employee perspective, of employee’s participation in improvement activity, within compulsory school. More specific, this meant investigating the factors that influence compulsory schools staff participation in their work of improvement. It also included examining possible correlations between these factors, as well as how these possible correlations affect compulsory school staff's participation in their improvement activities.   The findings showed that prerequisites need to be met to improve the probability of employees participating in work of improvement. The kind of leadership practiced also have great impact. However, employees can develop both negative and positive attitudes towards change if the prerequisites are not met, in part depending of their personality traits, which also determine their needs as well as how they need to be matched up with co-workers. Leaders therefore need to take personality traits into consideration regarding both needs of the employees and team composition. Furthermore, the phenomenon of teamwork has, as the result shows, a greatly positive impact on compulsory school staff’s participation in improvement activities. With these findings this study recognizes established theories and previous research, as valid even within the domain of compulsory school. / <p>2020-06-26</p>