Tidig socioemotionell hälsa har visat sig ha betydelse för barnets senare utveckling (Leuzinger-Bohleber, 2014). Om problem i denna uppstår kan det leda till psykisk ohälsa vilket gör det viktigt att tidigt undersöka barns socioemotionella hälsa. Syftet med studien var att undersöka socioemotionell hälsa hos treåringar i Västerbotten. Vidare, att undersöka om det finns könsskillnader samt om det finns ett samband med kostvanor. För att undersöka detta användes självskattningsinstrumentet Ages & Stages Questionnaire: Social Emotional (ASQ:SE) där föräldrar till treåringar (N = 878) skattade barnets  socioemotionella hälsa. Resultatet visade att 6 % av de treåringar som ingick i studien skattades över riskvärdet samt att pojkar skattades ha sämre socioemotionell hälsa än flickor. Vidare visade resultatet att nyttig kost har ett signifikant men svagt samband med bättre socioemotionell hälsa. Antal månader med enbart bröstmjölk visade inga samband. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att treåringar i Västerbotten har en god socioemotionell hälsa och flickor mår lite bättre än pojkar. Vidare visar studien att kost kan ha betydelse för den socioemotionella hälsan hos treåringar men det behöver undersökas mer i framtida studier. / Early social-­emotional health has proved to be important for the child's later development (Leuzinger-­Bohleber, 2014). If deficiencies occur this can lead to mental illness, which makes it important to examine children’s social-­emotional health at an early stage. The aim of this study was to examine social-­emotional health of three-­year-­olds in Västerbotten, Sweden. Furthermore, to examine gender differences and if there is an association with eating habits. The self-­assessment tool Ages & Stages Questionnaire: Social-­Emotional (ASQ:SE) was used to let parents of three year olds (N = 878) estimate the child's social-­emotional health. The results showed that 6 % of three-­year-­olds in this study were estimated to be over the cut-off value and that boys are estimated to have a poorer social-­emotional health than girls. The results also showed that healthy nutrition is significantly associated with higher social-emotional health however the association was weak. How many months the child exclusively breastfed showed no association. In conclusion the results indicate that three-­year-­olds in Västerbotten have a satisfactory level of social-­emotional health and that girls have a better social-­emotional health than boys. Furthermore the study shows that there is a small possibility that nutrition affects the social-­emotional health in three-­year-­olds however further research is necessary. / Salutsatsningen i Västerbottens läns landsting

Denna uppsats diskuterar hur ett användargränssnitt, anpassat till barn mellan fem och åtta år, skulle kunna se ut. Olika funktioner utav intresse vilken mobiltelefonen kan innehålla, kommer även att diskuteras. Genom test utförande och workshop, för informationssamling och inspiration, vidare genom basering utav kända och kombinerade metoder, skapas det ett digitalt koncept. Uppsatsen kan även ses som en förstudie till vidare och djupare studier inom digitala produkter för barn i åldrarna fem till åtta år. / This paper discusses how a mobile phone-interface, suited for children in ages five to eight years old, could look like. Different functions of interest that this mobile phone could contain will also be discussed. By test and workshop conduction, for information gathering and inspiration, and the use of known and combined methods, a concept for a digital prototype is created. This paper could also be considered as a feasibility study for further and wider studies in the area of digital products for children in the age of five to eight.

<p>Idag lever omkring 10 000 adopterade barn och vuxna från Korea i Sverige, vilket gör Korea till det dominerande ursprungslandet. Syftet med studien var att studera adopterade koreaners upplevelse av återresor med speciellt fokus på hur återresan har påverkat upplevelse av identitet. Resultatet baserades på semistrukturerade intervjuer med sex personer, som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att återresorna har gjort att de adopterade funderat över sin identitet, där de upplevde sig varken som svensk eller koreansk, utan upplevde en ambivalens. Återresorna har möjliggjort att en egen uppfattning om Korea och en relation till ursprunget skapats. Resultatet av studien har kunnat kopplas till tidigare forskning inom området. Eriksons och Marcias identitetsteorier har använts för att tydligare belysa identitetsaspekten. Studien anses vara användbar då de adopterades situation är något som uppmärksammats alltmer och då särskilt identitetsprocessen där relationen till ursprunget kan ses som viktig.</p>

Idag lever omkring 10 000 adopterade barn och vuxna från Korea i Sverige, vilket gör Korea till det dominerande ursprungslandet. Syftet med studien var att studera adopterade koreaners upplevelse av återresor med speciellt fokus på hur återresan har påverkat upplevelse av identitet. Resultatet baserades på semistrukturerade intervjuer med sex personer, som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att återresorna har gjort att de adopterade funderat över sin identitet, där de upplevde sig varken som svensk eller koreansk, utan upplevde en ambivalens. Återresorna har möjliggjort att en egen uppfattning om Korea och en relation till ursprunget skapats. Resultatet av studien har kunnat kopplas till tidigare forskning inom området. Eriksons och Marcias identitetsteorier har använts för att tydligare belysa identitetsaspekten. Studien anses vara användbar då de adopterades situation är något som uppmärksammats alltmer och då särskilt identitetsprocessen där relationen till ursprunget kan ses som viktig.

Denna kvalitativa undersökning handlar om elevers tankar och tolkningar utifrån läsningen av novellen ”Det osynliga barnet” av Tove Jansson. Denna aktionsforskning är genomförd som en del av vår egen undervisning på två skolor. Vi använder existentialismen och utvecklingspsykologins teorier för att närma oss högstadieelevernas egna livsfrågor och tolka deras resonemang. Arbetet baseras på elevsamtal i form av fokusgrupper samt elevuppsatser, som ett sätt att få syn på elevers inre tankar. Analysen av resultaten visar på att eleverna har många funderingar kring existentiella frågor och att de resonerar, filosoferar och tolkar novellen i relation till sina egna erfarenheter av vad osynlighet och synlighet är. Eleverna berättar i relation till sig själv och andra om sin syn på människan och de val hon ställs inför.

Övergången från ungdom till vuxen har länge setts som en kritisk period i livet där stora förändringar sker och där individer ingår i en ny social roll. Studier inom bland annat sociologi har visat att normer om ålder och centrala livshändelser formar människan till att inta sociala roller. Däremot finns det mycket lite forskning som studerat den subjektiva uppfattningen av denna period i livet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur unga människors egna förställningar om ålder ser ut och upplevs samt att få syn på bakomliggande normativa föreställningar om ålder. Åtta personer deltog i intervjuer där en induktiv tematisk analys användes för att tolka resultaten. Resultatet visade att unga vuxna starkt påverkas av yttre förväntningar från samhälle och omgivning. Vidare visade resultatet att dessa förväntningar skapade en stark press och stress. Studien gav en ökad förståelse för den subjektiva uppfattningen av hur normer om ålder, livshändelser och sociala roller upplevs i övergången till vuxenlivet.

<p>Barn till frihetsberövade är en osynlig grupp i vårt samhälle. Separationen från den frihetsberövade föräldern påverkar barnet olika beroende på barnets ålder, straffets längd och tidigare separationer. Ingen forskning har tidigare genomförts på denna grupp i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att söka förstå och beskriva de upplevelser som barn till frihetsberövade har. Sex intervjuer genomfördes med sex unga människor i åldrarna 13- 22 år som hade/hade haft en eller båda föräldrarna i fängelse. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att barn till frihetsberövade ofta lever under utsatta förhållanden. Erfarenheter av övergivanden, separationer och traumatiska händelser var vanligt. Undersökningen visade också på betydelsen av väsentlig information om förälderns frihetsberövande och av vänner. Stöd från samhället, genom bland annat bättre samverkan mellan myndigheter, efterfrågas.</p>

Barn till frihetsberövade är en osynlig grupp i vårt samhälle. Separationen från den frihetsberövade föräldern påverkar barnet olika beroende på barnets ålder, straffets längd och tidigare separationer. Ingen forskning har tidigare genomförts på denna grupp i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att söka förstå och beskriva de upplevelser som barn till frihetsberövade har. Sex intervjuer genomfördes med sex unga människor i åldrarna 13- 22 år som hade/hade haft en eller båda föräldrarna i fängelse. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att barn till frihetsberövade ofta lever under utsatta förhållanden. Erfarenheter av övergivanden, separationer och traumatiska händelser var vanligt. Undersökningen visade också på betydelsen av väsentlig information om förälderns frihetsberövande och av vänner. Stöd från samhället, genom bland annat bättre samverkan mellan myndigheter, efterfrågas.

Studiens syfte är att undersöka om och hur skolans religionsundervisning påverkar elevers tro utifrån elevers perspektiv. Elever från högstadiet i flera klasser intervjuas om deras upplevelser, i den svenska skolan. Elever ställs inför stora frågor som de kanske funderar över eller börjar fundera över i samband med religionsundervisningen. Undersökningen använder sig av den kvalitativa forskningsmetoden med semistrukturerade intervjuer som datainsamling. Intervjuerna analyseras sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisar att eleverna som intervjuades inte upplevde att undervisningen påverkade dem religiöst, utan att den ledde till ökad kunskap som gav dem förståelse och sammanhang. De kunde koppla till sin egen tro eller värderingar och på så vis även förstå sin omgivning.

Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju ungdomar i åldern 15-18 år som lever med minst ett syskon med någon form av funktionsnedsättning. Syskonens funktionsnedsättningar är neuropsykiatriska, fysiska samt i ett fall, förvärvad. Med utgångspunkt i utvecklings- och identitetsteori analyseras ungdomarnas upplevelser av sin vardag och beskrivning av sig själva. Syftet med studien är att utifrån ungdomarnas berättelser undersöka om utvecklingen och deras egen identitet påverkas av att växa upp med syskon med funktionsnedsättning.  Studiens resultat visar att om föräldrarna fått förutsättningar, stöd och verktyg att kunna hitta strategier för vardagen, samt har förmåga att fördela resurserna utifrån samtliga syskons individuella behov, har ungdomarnas identitet och utveckling inte påverkats negativt. Har det inte funnits resurser för ungdomarna att parera negativa konsekvenser uppvisar ungdomen tendenser till att kunna utveckla negativa och långvariga konsekvenser. Om föräldrarna inte själva kan hitta strategier för att kunna få ihop sin vardag kan det vara nödvändigt för samtliga familjemedlemmar att få hjälp kring hur de kan hitta dessa strategier och lösa uppkommande problem. / The study is based on qualitative semi-structured interviews with seven young people aged 15-18 who live with at least one sibling with some kind of disability. The siblings’ problems are neuropsychiatric, physical, and in one case, acquired disabilities. Based on development and identity theory we have analyzed the young people's experience of their everyday lives and descriptions of themselves. The purpose of the study is to examine how and in which way development and identity are influenced by growing up with a sibling that has a disability.  The results show that if parents have opportunities, support and tools to be able to find strategies for everyday life, and are able to allocate resources on the basis of all the siblings' individual needs, youth identity and development is not adversely affected. If there have not been resources for the youth to fend off the negative consequences the youth shows tendencies to develop negative and long-lasting consequences. If parents are unable to find strategies to be able to live their daily lives, it may be necessary for all family members to get help on how they can find these strategies and solve emerging problems.