Sammanfattning Uppsatsens syfte är att utifrån ett normkritiskt genusperspektiv undersöka om könsskillnader konstrueras i beskrivningar av ungdomar i vård- och genomförandeplaner. Detta undersöks genom att granska 60 vård- och genomförandeplaner för ungdomar som är placerade på ett HVB-hem i en mellanstor stad i Mellansverige. Studien är en dokumentstudie där diskursanalys använts som analysmetod. Även ett genusteoretiskt perspektiv, ett normkritiskt förhållningssätt samt en syn på språket som konstruerat och konstruerande är centralt i uppsatsen. De frågeställningar som vi utgår från i denna studie är: Hur beskrivs pojkar och flickor i de utvalda vård- och genomförandeplanerna? Vilka skillnader och likheter finns i hur flickor och pojkar beskrivs, och i så fall, på vilket sätt konstrueras dessa i de utvalda vård- och genomförandeplanerna? En av studiens centrala slutsatser är att flickor och pojkar framställs olika genom beskrivningarna i vård- och genomförandeplanerna. Pojkar tillskrivs missbruk, aggression och kriminalitet medan flickor tillskrivs en offerroll samt ett behov av att skyddas. På samma sätt beskrivs pojkar som aktörer och flickor beskrivs som passiva. Studien kan generera en ökad förståelse för vilken betydelse beskrivningar och språk i ungdomars vård- och genomförandeplaner har. Studien kan även öka förståelsen för hur viktigt det är att vara normkritisk i sin profession som socialarbetare.

Bakgrund: Rökning är en av de största riskerna för att utveckla ohälsa. För att skolorna ska kunna vara delaktiga i det tobaksförebyggande arbetet behövs väl beprövade metoder. Tobaksfri duo är en evidensbaserad metod för ett tobaksförebyggande arbete riktat mot skolungdomar. Hösten 2010 implementerades den på tre skolor i Uppland. Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera skolpersonalens upplevelse av implementeringen av den tobaksförebyggande metoden tobaksfri duo.   Metod: Studien har en deskriptiv och explorativ design med fokusgrupper från två skolor med totalt sju deltagare. Resultat: Vid analys framkom tre kategorier: Tobaksfri duo - en signerad överenskommelse med delat ansvar, Betydelsefulla verktyg för att nå framgång i metoden, Ett tydligt och positivt engagemang kan göra skillnad i implementeringen. Skolpersonalen var positiva till den mångfacetterade metoden. Hittills har implementeringen fungerat bra, det har varit lättarbetat och samarbetet har i regel fungerat väl med alla inblandade parter. De lärdomar som kan dras är att inkludera fler skolpersonal i informationen angående implementeringen och fundera på hur ännu fler föräldrar kan engageras. För att metoden ska kunna fortskrida på skolorna behövs både tid och resurser. Slutsats: För att tobaksfri duo i framtiden ska bli en del av skolarbetet och finnas kvar på skolorna behövs motiverad personal, bra handlingsmaterial, någon huvudansvarig på skolan med förmåga att entusiasmera, samarbeta och stötta samt att det för skolpersonalen inte upplevs betungande.

Rusmiddelrelaterte problem er blant de vanligste årsakene til ulykker, sykdom og død i ungdomspopulasjonen. Rusforebyggende tiltak blir av Helsedirektoratet (2008) beskrevet som det viktigste virkemidlet mot rusmiddelrelaterte problemer. Hensikten med prosjektet har vært å kartlegge hvilke rusforebyggende tiltak en gruppe ungdommer anser som virkningsfulle. Datamaterialet er samlet inn ved hjelp av semistrukturerte intervju. Utvalget har bestått av åtte elever i videregående skole, fire elever ved en byskole og fire elever ved en bygdeskole, i alderen 17-18 år. Materialet er analysert med systematisk tekstkondensering. Analysefunnene viser at tiltak med målsetting å redusere etterspørselen av rusmidler ble ansett som mest virkningsfullt blant informantene. Tilbudsreduserende tiltak som lovreguleringer ble lite vektlagt blant informantene, mens både likemannsarbeid og generelle forebyggende tiltak ble ansett som virkningsfulle for å forebygge rusmiddelrelaterte problemer. Forskjellene mellom holdningene i bygd og by var små i dette prosjektet. Tilpasning av rusforebyggende tiltak ut i fra lokale utfordringer vil imidlertid trolig gjøre tiltakene mer virkningsfulle. Inkludering av ungdom i rusforebyggende arbeid er også hensiktsmessig, og vil sannsynligvis bidra til å gjøre rusforebyggende arbeid mer tilpasset eldre ungdommer. / Problems resulting from substance abuse are among the most common factors causing accidents, disease and death among the youth population. Drug prevention programs are described by Helsedirektoratet (2008) as the most important means to counteract problems related to substance abuse. The purpose of this project has been to map out which drug prevention programs are considered to be effective by a group of youth. The data material was collected through semi-structured interviews. The range consisted of eight high school students, 17-18 years of age. Four of them were students in a city based high school, four of them in a country side based high school. The material was analysed through systematic text condensation. Findings from the analysis show that measures aiming at reducing demand for drugs were considered by the informants to be the most effective. Measures aiming at supply reduction, such as legal regulations, were given little emphasis by the informants, while both peer-led programs and general preventive measures were considered to be effective for preventing problems related to substance abuse. Differences between city and country side were marginal in this project. Adaption of drug prevention measures to meet local challenges could however make the measures more effective. The inclusion of youth in drug preventative work is also appropriate, and will probably contribute to making such measures more adapted to older youth.

Kommunerna och landstingen avsätter ca 16,5 miljarder kronor per år för missbruksvård. Enligt CAN `s rapport om skolelevers drogvanor har 20% av killarna, samt 14% av tjejerna i årkurs.2 i gymnasiet någon gång använt narkotika. Detta är en kvalitativ studie som baseras på tre intervjuer genomförda med föräldrar till missbrukande unga vuxna. Denna studie vill visa på föräldrars känsla av hur de upplever att samarbetet fungerar mellan myndigheter, samt hur sekretessen har påverkat deras möjlighet till insyn den dag deras missbrukande ungdom uppnår myndighetsåldern.

No description available.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer få en inblick i hur ungdomars identitet skapas i relation till deras omgivning. Studien förhåller sig till ett etnologiskt fältarbete där intervjuer med ungdomar i verksamheten "Fittja Pulsen" har genomförts. Frågeställningarna är anpassade till samtliga informanter och berör frågor om sambandet mellan identitetsskapandet och deras omgivning. De teoretiska utgångspunkter som användes i denna studie är Erik H Eriksonoch Erving Goffmans teori om identitet, Elias Norbert och John Scottsons teori om etablerade och outsiders samt Telemans teori om språk. Genom användning av dessa teorier vid analysen av det empiriska datamaterialet visar vi att våra informanters omgivning spelar roll för deras identitetsskapande. Studiens resultat visar att ungdomarna upplever en stark koppling och lojalitet gentemot sitt bostadsområde och enligt dem är deras ort en bidragande faktor till deras identitetsskapande.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande folkhälsoproblem och sambandet med följdsjukdomar och hälsokonsekvenser tyder på vikten av tidig prevention. Övervikt debuterar ofta i tidig ålder och har en tendens att följa med i vuxenlivet. För att uppnå tidig prevention krävs att utarbetade metoder finns att tillgå samt att effekterna av dessa utvärderas och utvecklas.   Syfte: Syftet med studien var att jämföra skillnader hos överviktiga flickor och pojkar gällande total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå i åldrarna 14 – 17 år samt att undersöka fördelningen och genomsnittstiden av de skattade aktivitetsnivåerna mellan könen.   Metod: En retrospektiv studie där aktivitetsdagböcker från överviktiga remitterade ungdomar på pediatriska forskningslaboratoriet på Akademiska sjukhuset i Uppsala granskades. Urvalet bestod av 35 pojkar och 24 flickor med fyra dygns komplett ifyllda aktivitetsdagböcker.   Resultat: Studiens resultat visade att det fanns en statistisk signifikant skillnad gällande total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå mellan pojkar och flickor. Pojkar hade en högre energiomsättning än flickorna samt att de rapporterade en högre aktivitetsnivå genom självskattning. Fler pojkar, 17 %, jämfört med flickorna, 4 %, uppnådde rekommendationerna gällande fysisk aktivitet utifrån Nordiska näringsrekommendationer samt att pojkarna rapporterade fler antal skattade siffror och längre genomsnittstid på intensitetsnivåerna 6-8.   Slutsats: Skillnader mellan könen i åldersgruppen 14 – 17 år var påvisbara gällande självskattning av fysisk aktivitet. Aktivitetsnivån var generellt låg inom båda grupperna vilket tyder på att fler insatser krävs för att främja fysisk aktivitet som behandling av övervikt och fetma hos barn och ungdomar.

No description available.

Bakgrund: Skolsköterskor har möjlighet i sin profession, med omvårdnad, att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med sömnbrist. Det finns faktorer som påverkar tonåringars sömn, till exempel: levnadsvanor, sovvanor, psykisk ohälsa, sömncyklar, och utvecklingsfaser. Konsekvenserna av sömnbrist kan påverka tonåringar till sämre hälsa och sämre akademiskt resultat.  Syfte: Att studera skolsköterskors förebyggande arbete med sömnbrist hos tonåringar. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats användes i denna studie.  Resultat: Datamaterialet resulterade i två huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var: att förstå grunder till sömnbrist och att förebygga med samarbete och samtal. Underkategorierna var: tonåringars förståelse, orkeslöshet, akademisk prestation, psykisk ohälsa, hälsosamtal och gruppsamtal med elever, råd och utbildning till vårdnadshavare, EHT och konsultation med andra enheter Slutsats: Resultatet visade att skolsköterskorna upplevde att tonåringar visade på en okunskap gällande sömn, sömnbrist och sömnbristens påverkan av god hälsa. Skolsköterskorna använde sig av hälsosamtalet för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, men att de upplever att de upptäcker dåliga sömnvanor för sent. Samarbetet med elevhälsoteam och vårdnadshavare ansågs viktigt. Skolsköterskorna upplever att några orsaker till sömnbrist var tid vid skärmbild, psykisk ohälsa samt höga prestationskrav. Skolsköterskorna upplevde tidsbrist och arbetsbelastning som ett hinder i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att utifrån aktuell forskning undersöka framställningen av kön i skönlitteratur. Skönlitteraturen avgränsades till den som är avsedd för mellanålder och ungdom (9–15 år). Metoden har varit en litteraturstudie vilket innebär att tidigare forskning inom det berörda området granskats, analyserats och sammanställts. En slutsats som kunnat dras av de granskade avhandlingarna och vetenskapliga artiklarna är att flickor och pojkar ofta framställs på könsstereotypa sätt. Detta visar sig bland annat genom deras egenskaper då flickor beskrivs som goda och underordnade medan pojkar istället beskrivs som tuffa och starka. En annan slutsats som kunnat dras är att framställningen av flickor varierar mer än framställningen av pojkar, då pojkar sällan beskrivs med feminina egenskaper medan flickor framställs med maskulina egenskaper. Flickorna strävar ofta efter att vara som pojkar, då manlighet är normen och innebär frihet för flickkaraktärerna. Detta sker genom könsbyte eller förklädnad. / <p>Svenska</p>