<p>Relativt få studier har undersökt tränarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att många är överens om att tränaren är en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var därför att studera tränarens beteende och hur detta förhåller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie är en enkätundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag.  Hierarkisk multipel regressionsanalys användes för att undersöka sambandet mellan ledarskap från tränaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt tränarens fokusering på utveckling av idrottsliga färdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.  Mindre självbestämd motivation var däremot förknippad med låg tillfredsställelse med sin egen prestation. Studien visade också att amotivation var högre ju äldre spelaren var, vilket är viktigt för tränare att känna till och försöka motverka för att kunna behålla fler unga flickor inom idrotten.</p>

<p>Uppsatsen syfte är att skildra våra informanters situationer i relation till utbildningsfält och arbetsfält. Frågor kring deras framtida sysselsättning samt hur de ser på tillgången till samhällets stöd. Frågeställningen handlar om hur en övergång ser ut från utbildningsfältet till arbetsfältet och vice versa samt hur etablerade de känner sig i respektive fält samt om de upplever en desorientering i sin roll i valen av de olika fälten. Metoden som använts är kvalitativ och empirin är insamlad genom intervjuer med samma metod. Informanternas berättelser kring deras situation ger en bred bild av hur det ser ut för några ungdomar i val av sysselsättning. Tillsammans med Bourdieu, Giddens och Bauman analyseras intervjuerna och det ges svar på hur exempelvis ett "skitjobb" definieras, samt vad fältbegreppet kan innebära.</p>

No description available.

Relativt få studier har undersökt tränarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att många är överens om att tränaren är en viktig person inom idrott (Frederick &amp; Ryan, 1995). Syftet var därför att studera tränarens beteende och hur detta förhåller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie är en enkätundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag.  Hierarkisk multipel regressionsanalys användes för att undersöka sambandet mellan ledarskap från tränaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt tränarens fokusering på utveckling av idrottsliga färdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.  Mindre självbestämd motivation var däremot förknippad med låg tillfredsställelse med sin egen prestation. Studien visade också att amotivation var högre ju äldre spelaren var, vilket är viktigt för tränare att känna till och försöka motverka för att kunna behålla fler unga flickor inom idrotten.

Uppsatsen syfte är att skildra våra informanters situationer i relation till utbildningsfält och arbetsfält. Frågor kring deras framtida sysselsättning samt hur de ser på tillgången till samhällets stöd. Frågeställningen handlar om hur en övergång ser ut från utbildningsfältet till arbetsfältet och vice versa samt hur etablerade de känner sig i respektive fält samt om de upplever en desorientering i sin roll i valen av de olika fälten. Metoden som använts är kvalitativ och empirin är insamlad genom intervjuer med samma metod. Informanternas berättelser kring deras situation ger en bred bild av hur det ser ut för några ungdomar i val av sysselsättning. Tillsammans med Bourdieu, Giddens och Bauman analyseras intervjuerna och det ges svar på hur exempelvis ett "skitjobb" definieras, samt vad fältbegreppet kan innebära.

No description available.

Talangutveckling handlar om att skapa framtidens idrottsstjärnor. Bakgrunden till den här studien är antagandet att ungdomarna lär sig så mycket mer än bara färdigheter inom en viss idrott genom en talangutveckling. Att lärandet även består av sociala möten, personlig utveckling och ett engagemang för sin nästas välbefinnande. Den här studien är en studie om situerat lärande inom två svenska ungdomshandbollslag med syfte att få reda på vilket lärande som kommer till uttryck i deras praktikgemenskaper. Med frågeställningar om hur engagemang, drivenhet, deltagande och identitet kommer till uttryck är det lärandet runt omkring handbollsfärdigheterna som kommer synas och belysas. Studien är en etnografisk studie med observationer som huvudsaklig datakonstruktionsmetod och intervjuer som kompletterande metod. Resultatet visar att engagemang och drivenhet ofta kommer till uttryck genom feedback till varandra. Lagmedlemmarna blir till hjälptränare och en ny källa till utvecklingsfeedback. Vidare visar resultatet att fullvärdiga deltagare kommer till uttryck genom att vara mer villiga till att vara med i lagets beslutsfattande och ofta ha en tydligare roll på och utanför planen än vad de perifera deltagarna är och har. Slutligen kommer identitet till uttryck genom den personliga utvecklingen som de upplever sig få. Ungdomarna nämner att de utvecklat trygghet, självsäkerhet och mognad genom att ha spelat handboll.

SAMMANFATTNING Syfte: Uppsatsens syfte var att undersöka om det fanns några samband mellan ålder, iso-BMI, upplevt problem av övervikten och motivation till förändring hos barnen som behandlas på överviktsenheten för barn och ungdom. Metod: Designen var en tvärsnittstudie med kvantitativ ansats och materialet är delar av de anamnesformulär som barnen fyllt i inför nybesöket på överviktsenheten samt iso-BMI från sjukhusjournaler. Statistiska analyser gjordes i SPSS. I studien ingick 118 barn; 54 flickor och 64 pojkar.                                                                   Resultat: Studien visade att 94,4 % av flickorna och 76,6% av pojkarna upplevde att deras övervikt var ett problem. Det fanns inget samband mellan iso-BMI och hur stort problem övervikten upplevdes som, men ett negativt samband mellan ålder och problemets upplevda storlek sågs i båda grupperna. Pojkar som upplevde övervikten som ett mindre problem hade högre tankar om sin förmåga att agera mot övervikten jämfört med de som upplevde övervikten som ett större problem. Resultaten visade även att de barn som trodde mycket på sin förmåga att agera mot övervikten också var mer redo att agera. Slutsats: Merparten av barnen som har kontakt med överviktsenheten upplever att deras övervikt är ett problem och det finns en koppling mellan barnets ålder och hur stort problemet upplevs. Övervikt och fetma hos barn och ungdom är ett stort samhällsproblem och fortsatta studier och utveckling av behandlingsmetoder är av stor vikt. / SUMMARY Aim: The aim of the study was to investigate whether there was any correlation between age, iso-BMI, experienced problem of overweight and motivation for change in the children being treated at the pediatric obesity clinical unit. Method: The design was a cross sectional study with quantitative data. The material is a part of the questionnaire that the children and their parents filled out before their first visit at the obesity unit and iso-BMI was collected from hospital records. SPSS was used for the statistical analysis. The study included 118 children; 54 girls and 64 boys. Results: The study showed that 94.4% of girls and 76.6% of boys felt that their obesity was a problem. There was no correlation between iso-BMI and experienced problem of the overweight. In both groups a negative correlation was found between age and how big the problem was seen. Boys who experienced their overweight as a minor problem had a higher confidence in their ability to act against their overweight compared to boys who experienced their overweight as a bigger problem. The results also showed that the children who thought highly of their ability to act against their overweight also were more ready to act. Conclusion: A majority of the children who have contact with the pediatric obesity clinical unit feel that their obesity is a problem and there is a correlation between the child's age and how big the problem is perceived. Overweight and obesity in children and adolescents is a major problem in our society and further studies and development of treatment is of great importance.

Studien syftade till att belysa hur ungdomar med missbruksproblem i efterhand värderar en behandlingsinsats samt vilka betydelsefulla förändringar som de uppfattar har skett. Studien har utgått från ungdomarnas egna utsagor med hjälp av UngDOK och dess uppföljningsformulär. Studien har sin grund i mixed methods, vilket innebär inslag av både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Den teori som användes för att analysera resultatet var The Common Factors Theory. Resultatet visade att gemensamma faktorer såsom den terapeutiska alliansen mellan behandlare och ungdom samt den professionellas acceptans och empati var viktiga aspekter för ungdomarna under behandlingskontakten. När det gäller betydelsefulla förändringar var faktorer utanför behandling mest betydelsefullt för tillfrågade ungdomar. Dessa förändringar handlade om att ungdomarna har lyckats med att återuppbygga relationer till sin familj och vänner samt att de har träffat en ny partner eller att de har lyckats fullfölja sina studier och skaffat en meningsfull sysselsättning.

No description available.