No description available.

Skanska is using work schedules that are specifically designed for employees in the production. These work schedules are called best practice. These are guides containing technical descriptions, design references, capabilities, etc. for work activities. This support function facilitates the work preparation and planning of future work. For placing unbound base course, there are only few capacities specified in the best practice model. The possibility of correcting the capacities is considered to be minimal. Hence, Skanska has requested to supplement the best practice with correction values based on factors that affect it negatively. With the correction values capacities can be used for similar projects.  The purpose of the report is to assess an approach taken to produce correction values. A general process model was used to produce correction values. The model follows four steps to generate correction values ​​using reported production data. By collecting data, categorize and process the data, correction value can then be calculated. The model's second step categorizes the production data by similar factors. An average correction value can then be calculated for every category. During the study, it has been clear that the production data must contain the right information to allow categorization of data. In order to verify and ensure the right information is provided, own follow-up forms can be designed. The focus of the follow-up forms is to answer questions that enable a categorization. The study examined road-width and settlements as influencing factor in placing unbound base course.

Studien har utförts på ett företag för att öka förståelsen för hur kartläggning av tjänsteprocesser och förbättringsarbete inom det området går till. Det har identifierats sex olika problem i form av otydlig planering, mycket ställtider, överarbete, dålig struktur i projektarkiv och brist på förbättringsarbete som leder till att processen står still i utvecklingen. Med hjälp av fyra förbättringsförslag syftar studien till att öka produktiviteten i processen.

Syftet var att undersöka olika förskollärares syn på naturvetenskap, samt om de ansåg att deras kunskaper inom ämnet hade någon betydelse för barngruppens lärande/intresse för ämnena. Genom personliga intervjuer och bearbetning av respondenternas svar framkom att det fanns en relativt stor osäkerhet samt okunskap inför tex planering och utförande av naturvetenskapliga aktiviteter inom förskoleverksamheten. Samtliga respondenter, oavsett ålder, yrkeserfarenhet eller utbildning ansåg att mer utbildning/kompetenshöjning inom naturvetenskap vore positivt och viktigt att få tillgång till. För att kunna erbjuda barnen en bred grund att stå på och forska utifrån ställs det idag allt högre krav på att deras lärare faktiskt har adekvata kunskaper inom de olika ämnesområdena.

The purpose of this thesis was to investigate whether utilization of the Node.js Cluster module within a web application in an environment with limited resources (the Heroku Cloud App Platform) could lead to an increase in throughput of the application and, in the case of an increase, how substantial it was. This has been done by load testing an example application when utilizing the module and without utilizing it. In both scenarios, the traffic sent in to the application varied from 10 requests/second to 100 requests/second. For the tests conducted on the application utilizing the module the number of worker process used within the application varied between 1 and 16. Furthermore, the tests were first conducted in a local environment in order to establish any increases in throughput in a stable environment, and, in case there were notable differences in throughput of the application, the same tests were conducted on the Heroku Cloud App Platform. Each test was also aimed towards testing one of two different types of tasks performed by the application: I/O or CPU bound. From the test results, it could be derived that utilization of the Cluster module did not lead to any increases in throughput when the application was doing I/O bound tasks in neither of the environments. However, when doing CPU bound tasks, it led to a ≥20% increase when the traffic sent to the application in the local environment was 10 requests/second or higher. The same increase could be seen when the traffic sent to the application was 50 requests/second or higher in the Heroku environment. The conclusion was, thus, that utilization of the module would be useful for the company (that this thesis took place at) in case an application installed on Heroku was exposed to higher traffic. / Syftet med detta examensarbete var att undersöka om huruvida nyttjande av Node.jsmodulen Cluster i wen webbapplikation i en miljö med begränsade resurser (Heroku cloud appplattformen) skulle kunna leda till en ökning i throughput hos applikationen, och om det skedde en ökning – hur stor var då denna? Detta har gjorts genom att belastningstesta en exempelapplikation nyttjande modulen och utan den. I båda scenarier varierade trafiken som skickades till applikationen mellan 10 och 100 requests/sekund. För testerna utförda i applikationen som nyttjade modulen varierade antalet workerprocesser mellan 1 och16. Vidare utfördes testerna i den lokala miljön med målet att slå fast möjlig throughputökning i en stabil miljö först, och om det fanns några märkbara skillnaden i throughput hos applikationen skulle samma tester även utföras på Heroku app cloudplattformen. Varje test strävade också för att testa en av två olika typer av arbetsuppgifter utförda av applikationen: I/Oeller CPUbundna. Från testresultatet kunde det fastslås att: Clustermodulen ledde inte till några ökningar vad gällde throughput när applikationen gjorde I/Obundna arbetsuppgifter i någon av miljöerna. När applikationen däremot gjorde CPUbundna arbetsuppgifter ledde det till en ökning på ≥20% när trafiken var 10 requests/sekund eller högre. Samma ökning kunde ses först när trafiken kommer över 50 requests/sekund eller högre i Herokumiljön. Slutsatsen var därmed att användande av modulen skulle vara användbart för företaget som arbetet uträttades hos om en applikation som låg installerad på Heroku utsattes för vad som ansågs vara högre trafik.

Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett omfattande och växande folkhälsoproblem, vilket bidrar till att det är betydelsefullt att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa bland unga. Flertalet aktörer har en viktig funktion inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, då insatserna bedrivs inom skilda yrkessektorer som har varierande ansvar över området. Delaktighet och samverkan mellan olika aktörerna anses som en förutsättning för att arbetet ska nå framgång. Föreliggande studies syfte är att undersöka aktörers erfarenheter kring att förebygga psykisk ohälsa och att främja psykisk hälsa bland ungdomar. Urvalet består av fem aktörer som arbetar inom området, med yrkestitlarna skolkurator, administratör, samordnare, utvecklingsledare inom folkhälsa och folkhälsochef. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. En intervjuguide användes som stöd under intervjuerna och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades samt analyserades med en manifest innehållsanalys. Studiens resultat påvisar att aktörernas arbetsmetoder inbegriper exempelvis föreläsningar, utbildning i första hjälpen för psykisk hälsa, förse elevhälsan med statistik samt föräldraskapsstöd. Resultatet visar att främjande faktorer för ungas psykiska hälsa innefattar att ungdomar upplever stöd och trygghet från vuxna. Utvecklingsmöjligheter med arbetet beskrivs vara att skolan och elevhälsan bör få utökade resurser, samt att undersöka ungdomars upplevelser kring psykisk ohälsa och hälsa. Framtida utmaningar med arbetet är att psykisk ohälsa och suicid ökar bland ungdomar samt att höja yrkesverksammas och ungdomars kunskap kring psykisk ohälsa och hälsa.

Cykling har fördelar för både cyklisten och för samhället. På flera myndigheter beskrivs mål och åtgärder för att öka andelen cykling, men kunskapen om hur andelen effektivast kan ökas är begränsad. I Amsterdam och i Köpenhamn utgör cykeln stor andel av trafiken, över 30 procent. Vilket skulle kunna bero på infrastrukturen där. Globalt sett har cykeln ofta marginaliserats. I Sverige var andelen cykeltrafik på 70-talet nere under en procent. Två av de myndigheter som idag beskriver mål och åtgärder för ökat cyklande är Region Stockholm och Järfälla kommun. Region Stockholm och Järfälla Kommun har båda mål att 20 procent av resorna ska vara på cykel. Vilket ska uppnås genom bland annat, satsningar på cykelinfrastrukturen.  Till den här uppsatsen har två nyligen upprustade raksträckor i Järfällas regionala huvudcykelnät valt för observation. Båda sträckorna är kombinerade gång- och cykelbanor separerade med målad mittlinje. Det är cykelbanedelen av dessa som observeras. Vid observationerna dokumenterades vilka trafikgrupper som använde cykelbanan och hur frekvent användarna utgör hinder för cyklisterna. För att observera hur frekvent cyklisterna hindrats delas cyklisternas färd igenom observationsområdet in i fyra kategorier. Kategori 0 — obehindrat åka rakt igenom hela observationsområdet. Kategori 1 — Köra runt, byta position i sidled för att ta sig förbi ett hinder. Kategori 2 — Tydligt saktar in och kategori 3 — Stannar, minst en nedsatt fot.  Vid den första observationsplatsen var många gående på cykelbanan, vilka cyklister ofta behövde cykla runt. Vid den andra observationsplatsen anpassade cyklisterna sina positioner i sidled vid möte av andra cyklister. Avvikelserna från bibehållen hastighet rakt fram sker vid båda observationsplatserna frekvent nog för att vara hindrande för cyklisterna. / Cycling has benefits for both society and cyclists, but there is a lack of knowledge about how to increase the proportion of cycle traffic. A large part of the traffic in Amsterdam and Copenhagen consists of cyclists — over 30 percent. A possible explanation is the cyclist-friendly infrastructure in those cities. Globally, cycling is often marginalized. In Sweden, the proportion of cycling traffic in the 70s was under one percent. Today, several authorities have goals for increased cycling, and they are working to increase the proportion of cycle traffic. The Stockholm Region and Järfälla Municipality aim for cyclists to make up 20 percent of all journeys. They are to achieve this through, for example, investments in cycle infrastructure.  In this work, we observe the cycle path part of combined cycle and walking paths, divided by a painted line. We select two newly renovated straight sections in Järfälla's regional main cycle network. During the observations, we document the mode of transport on the cycle path, e.g., pedestrian, e-scooter, cyclist, etc. We also document how many cyclists pass the observation area unhindered while maintaining speed, and how many of the cyclists are hindered. In addition, we document how the cyclists deal with obstacles: by changing position sideways and driving around an obstacle, by slowing down, or by stopping completely. At the first observation area, we observed a large proportion of pedestrians on the cycle path that cyclists often needed to go around. At the second observation area, cyclists often had to change position sideways when meeting other cyclists. Deviations from cycling straight and with maintained speed are frequent enough to hinder the accessibility of cyclists.