Föräldraskap är något som berör människor i alla delar av samhället och i Sverige erbjuds föräldrarstatliga föräldraskapsstödsinsatser bland annat i form av föräldrautbildning under graviditetenoch småbarnsåren. Syftet med min studie var att undersöka vad ansvariga för planering ochgenomförande av föräldraskapsstöd i form av föräldrautbildning uppfattar som relevant att läraut genom föräldraskapsstödsinsatser i form av föräldrautbildning och hur detta genomförs. Jagvalde att studera detta då jag upplevde att det fanns lite forskning inom detta specifika områdeutifrån ett pedagogiskt perspektiv. Jag har i denna studie arbetat utifrån en kvalitativforskningsmetod. Datainsamlingen till denna studie genomfördes utifrån sex stycken intervjuermed pedagoger som har arbetat eller arbetar med föräldraskapsstödjande insatser i form avföräldrautbildning. Intervjuerna var av semistrukturerad form och har analyserats utifrån enhermeneutisk forskningstradition. Den teoretiska utgångspunkten har varit didaktisk. Studienvisade bland annat att pedagoger har en central roll i föräldrautbildningen och att det som beskrivssom lärande är att stärka den kunskap som redan existerar. Arbetet som helhet har bidragit till attge mig en större insikt om att detta är ett område som skulle kunna utforskas mer inom detpedagogiska forskningsfältet. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Det finns behov av mer forskning kring hur International Child Development Programme (ICDP) skulle kunna användas som en svensk universell föräldraskapsstödjande insats i skolan. Programmet som det ser ut idag, är utvecklat i Norge. Majoriteten av den forskning som finns är norsk och har främst haft fokus på sårbara grupper i utsatta områden. Resultaten från tidigare forskning visar att ICDP kan ha viss positiv effekt på föräldraförmågan.  Syfte: Syftet var att undersöka nyckelpersoners röster om ICDP som universell föräldraskapsstödsinsats i en svensk skola, med fokus på behov, förväntningar och framtida genomförande. Metod: Studien har en kvalitativ design, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju nyckelpersoner som är kopplade till en skola i Mellansverige. Intervjuerna har bandats och transkriberats. Därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i ett tema med fyra kategorier och tio subkategorier.  Resultat: Temat ”ICDP som universell föräldraskapsstödsinsats över arenor” knyter samman de fyra tillhörande kategorierna: ”ICDP för stärkta relationer och gemenskap”, med subkategorierna ”Förankrad insats med naturligt förhållningsätt” och ”Verktyg för bättre samspel”, ”Förutsättningar för implementering” med subkategorierna ”Utmaning med föräldradeltagande”, ”Anpassning utifrån föräldraunderlag”, ”Tro och engagemang”, ”Samverkande arenor för barnens hela dag” med subkategorierna ”Barnets bästa i fokus, 24/7”, ”Gemensamt språk” och ”Sprida insatsen”, ”Effekt och fortsatt utveckling” med subkategorierna ”Uppföljning och utvärdering” och ”Målbild och framtid”.  Slutsats: För att ICDP ska vara en föräldraskapsstödjande insats över arenor behövs bättre samverkan mellan skola och hem, olika professioner runt barnen, samt ett mer gemensamt förhållningssätt och språk. Insatsen förutsätter dessutom ett högt föräldradeltagande med barnens bästa i fokus för önskat resultat. Det är oklart hur arbetet kommer att utvecklas och genomföras. Framtida planering pågår men är ännu inte förankrad, vilket beror på inväntandet av resultatet från pilotprojektet under våren 2022. / Abstract Background: There is a need for more research about how the International Child Development Programme (ICDP) could be used as a universal parenting support initiative in Swedish schools. The program as it is today, has been developed in Norway. Most of the existing research is Norwegian and has mainly focused on vulnerable groups in vulnerable areas. The results from previous research show that ICDP can have some positive effect on parenting ability.  Aim: The aim was to examine key person´s voices about ICDP as a universal parenting support initiative in Swedish schools, with a focus on needs, expectations, and future implementation.  Method: The study has a qualitative design where semi-structured interviews have been conducted with seven key persons who are connected to a school in central Sweden. The interviews have been taped and transcribed. Subsequently, a qualitative content analysis was performed, which resulted in a theme with four categories and ten subcategories.  Results: The theme “ICDP as a universal parenting support intervention across arenas” connects the four associated categories; “ICDP for strengthened relationships and community”, with the subcategories “Anchored intervention with a natural approach” and “Tools for better interaction”,“Prerequisites for implementation” with its subcategories “Challenge with parental participation”, “Adaption based on parental basis”, “Belief and commitment”, “Collaborating arenas for the children´s total day” with the subcategories “The best interests of the child in focus, 24/7”, “Common language” and “Spreading of the effort”, “Effect and continued development” contained the subcategories “Follow-up and evaluation” and “Goal picture and future”.  Conclusion: For ICDP to be a parenting support initiative across arenas, better collaboration between school and home, different professions around the children, and a more common approach and language are needed. The effort also presupposes a high level of parental participation with the children´s best interests in focus for the desired result. Future planning is under process but is not yet anchored, due to the pending results of the pilot project during spring 2022.

Parental support programs aimed at foreign-born parents have increased in interest in Swedish municipalities. Research on these types of parental support programs is therefore important in order to ensure that the support given have the desired effects and that the programs have value for the individuals to whom the support is directed. The aim of this thesis was to identify the goals of a parental support program offered to foreign-born fathers as well as to investigate and analyse how participants in the parental support program experience and understand their participation in the program in relation to these goals. The empirical material was collected through qualitative textual analysis of background documents to the parental support program as well as through qualitative interviews with three participants in the program. The empirical material was analysed through theories of empowerment and gender. The result showed both similarities and differences between the participants experiences of the parental support program and the background documents that formed the basis of the program. The main result showed that the goal of the parental support was to fundamentally change the fathers’ way of being, by promoting gender equality and by inspiring fathers to take greater responsibility for their children. However, the interviewed fathers held a pragmatic attitude towards the parental support program, by using the information as a tool to maneuver in Swedish society without necessarily having to fundamentally change.

Sammanfattning    Bakgrund: Covid-19-pandemin har förändrat arbetet inom barnhälsovården vilket har varit en utmaning för BHV-sjuksköterskan. Barnhälsovården har i uppdrag att arbeta hälsofrämjande och preventivt för att bidra till barnets bästa möjliga hälsa och utveckling. BHV-programmet ska erbjudas till alla barn och bidra till en jämlik folkhälsa. Under Covid-19-pandemin kan BHV-sjuksköterskor haft olika förutsättningar att bedriva BHV-programmet, därför är det av vikt att beskriva deras arbete och upplevelser inom barnhälsovården under Covid-19-pandemin. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans upplevelser av arbetet med föräldraskapsstödet under Covid-19-pandemin. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats baserad på nio intervjuer med BHV-sjuksköterskor verksamma inom barnhälsovården i Blekinge. Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier med fyra underkategorier. Kategorierna som framkom var Barnhälsovårdens sociala stöd blev extra betydelsefullt, Behov av enskilt stöd identifierades med hjälp av bedömningsformulär, Stöd från ledning och kollegor upplevdes vara viktigt och Förändringar i arbetet i föräldraskapsstödet under Covid-19-pandemin.  Slutsats: BHV-sjuksköterskan har haft en viktig roll för ensamma föräldrar under Covid-19-pandemin. Förutsättningarna för att erbjuda föräldraskapsstöd har sett olika ut över regionen under Covid-19-pandemin och därför hade det varit av vikt att ha en nationell strategi för liknande situationer för att kunna upprätthålla en jämlik barnhälsovård i framtiden.

Parental support is support which is provided on a universal, selective and indicated level. The support efforts are carried out at societal level by professional people who work strategically with parental support. Examples of professionals who work strategically with parental support are actors at family center, open custody of children and family and parent groups, area of ​​support and treatment, and family care. Parental support is important in preventing ill-health and promoting good upbringing and development for the child. Parental support means the parents' support for their children in general and also the support that the municipality / region provides to parents. Therefor the purpose for the work of parenting support is to help the parents' in their mission to meet the varying needs of the child. Parental support's work in Sweden relates to the content of the Convention on the Rights of the Child. The work is also based on a national strategy developed by the Government Offices and the Ministry of Social Affairs in Sweden. The strategy includes three main goals and three subgoals. The main goals emphasizing the importance of; a knowledge-based approach, accessibility support and a supportive organization. The sub-goals emphasize; collaboration at all levels of society, increased numbers of health-promoting arenas and evidence-based working methods. Work on parental support is also based on political decisions, where development opportunities are governed by higher-level actors. The study examines what needs for parental support that professionals in Västmanland County experience today, and to examine how existing efforts respond to these needs. A qualitative method with semi-structured interviews, based on a targeted selection, has been chosen to answer the purpose, in which people working with parental support questions participated. These individuals are presented as professionals in the present study. A manifest content analysis was used to analyze collected material. The result shows that the needs within the parental support relate to different problem areas and can affect the parents' needs as well as the child's. Hence, forms of support are offered that create supportive environments for these groups. There is a need to provide parental support to parents with cultural background differences in order to improve matching of support to perceived needs. Difficult social circumstances are also a factor that can make it difficult for the support to match the need.

Föräldraskapsstöd är ett viktigt perspektiv i arbetet med folkhälsa och hållbar utveckling. Sveriges regering har därför antagit en nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd och kommuner är viktiga i arbetet med att förverkliga strategin. Det har visat sig att det skiljer sig i förutsättningarna för kommuner att tillgängliggöra föräldraskapsstöd. Syftet med den här studien var att undersöka Östhammars kommuns förutsättningar för att arbeta med föräldraskapsstöd i relation till aktuell kunskap inom området. Metod: Studien utgick från en deduktiv kvantitativ ansats. För att ta reda på nuläget genomfördes en tvärsnittsstudie bland yrkesverksamma i kommunen. Data samlades in via en webbenkät som skickades ut till 75 personer varav 32 valde att delta vilket gav en svarsfrekvens på 43%. Insamlade data analyserades med SPSS som beskrivande statistik. Resultatet visade att kommunen hade förutsättningar att bedriva föräldraskapsstöd. Kommunens styrkor var de organisatoriska förutsättningarna: samverkan, en samordnande funktion, styrande dokument och en enkom budget för arbetet. Kommunen kan med fördel förstärka dessa befintliga strukturer eftersom studien visade att få kände till att dessa förutsättningar fanns. Utvecklingsområden för kommunen fanns i det kunskapsbaserade arbetet, specifikt framkom behov av att stärka upp det målgruppsanpassade stödet och arbetet med utvärdering. Slutsats: Uppdrag och ansvarsfördelning påverkade hur föräldraskapsstöd bedrivs inom kommunen. Det förebyggande och det behandlande stödet var etablerat men det hälsofrämjande stödet saknades. Östhammars kommun bör se över hur det hälsofrämjande universella föräldraskapsstödet kan integreras i kommunens organisation, förslagsvis som en del av det sociala hållbarhetsarbetet.

I föreliggande studie undersöktes om Fortsatt föräldraskap efter separation - Föräldrakurs med fokus på barnet är till nytta för deltagarna i deras föräldraskap och i så fall på vilket sätt. I studien användes en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder i form av för- och eftermätning, avslutande enkät samt sex djupintervjuer. Undersökningsgruppen bestod av 14 deltagare, 12 kvinnor och 2 män, från två genomförda grupper. Det huvudsakliga resultatet visade att kursen varit till nytta för deltagarna och att de varit nöjda med kursens form och upplägg. Positiva effekter gick att utläsa gällande relationen mellan deltagarna och deras barn samt att de fått ökad kunskap och verktyg för hur de på bra sätt kan samarbeta med barnets andra förälder. Trots att det i föreliggande studie fanns mer att önska när det gäller effektmätning på såväl kort som lång sikt menar författarna att resultatet tyder på att positiva förändringar skett utifrån deltagande i föräldrakursen. / The present study investigated whether or not the program Continued Parenting After Separation – A parental program with a focus on the child is beneficial for the participants in their parenting and if so, in what way. The study used a combination of quantitative and qualitative methods in the form of pre- and post-measurement, concluding questionnaire and six in-depth interviews. The reference group consisted of 14 participants, 12 women and 2 men, from two completed programs. The main result showed that the program has been of benefit to the participants and that they have been satisfied with the form and structure of the program. Positive effects could be seen when it came to the relationship with their children. They also reported that they gained increased knowledge and tools for how to cooperate well with the child's other parent. Although greater measurements of the short and long term outcome was desired, the authors conclude that result suggest that positive effect has been achieved through taking part in the program.

To offer support before problems develop into greater difficulties is an important quality in the social services' work with children and families. An increased focus on early support is addressed in the political debate as a way to hinder children from being recruited into criminal gangs. The essay aims to investigate how parents with children under six in the outskirts of Stockholm experience and use parental counselling. A thematic analyse of nine semi-structured interviews with parents that have received parental counselling, shows that the parents describe counselling as an open talk with a professional friend, a safe space to explore their own parenting, their relationship with the child and the partner as well as coparenting and to explore how received advices works out in their own parenting. The results are analysed from a psychopathological developmental perspective as well as from the concept of governmentality. Risk- and protective factors regarding parent, child and family seem to have been addressed in the counselling but not factors in the demographic environment. The parents’ motivation to seek support can be understood as an internalized eager to be led. This raises questions whether such an internalized motivation is needed to be attracted by the counselling.

Bakgrund: Den nationella strategin för stärkt föräldraskapsstöd som beslutades av regeringen 2018 har som mål att öka kunskapen, tillgängligheten och antal aktörer som erbjuder föräldraskapsstöd till föräldrar för bland annat ett jämställt föräldraskap. Då covid-19 pandemin bröt ut i början på 2020 förändrades förutsättningarna att ge stöd drastiskt på grund av olika restriktioner i samhället. Samhället digitaliserades på flera områden och möjligheterna till socialt umgänge och att bygga sociala nätverk minskade. Syfte: Att kartlägga blivande föräldrars deltagande i och nöjdhet av föräldraskapsstöd under covid-19 pandemin. Metod: Tvärsnittsstudie med datainsamling genom webbenkät under sommaren 2022. Data presenterades med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt 418 respondenter deltog i studien med regiontillhörighet från samtliga Sveriges regioner. Undersökningen omfattade 396 gravida och 22 partners under den undersökta perioden. Resultatet visade ett missnöje gällande information om tiden efter förlossningen, till exempel hur parrelationen förändras och om nedstämdhet efter förlossning. De vanligaste informationskällorna var barnmorskan, internet och det egna sociala nätverket. Majoriteten av respondenterna hade inte deltagit i någon föräldragrupp under graviditeten (76,3%). Resultatet visade att 56,5% upplevde föräldraskapsstödet som tillräckligt under graviditeten. Att veta vart blivande föräldrar kan vända sig vid frågor framkom som en viktig aspekt för att uppleva tillräckligt föräldraskapsstöd under graviditeten. Slutsats: Det är viktigt att föräldraskapsstödet är individanpassat. Digitalt föräldraskapsstöd kan fungera bra som ett komplement till det fysiska mötet. Föräldrar som vet vart de ska vända sig vid frågor är mer nöjda med erhållet föräldraskapsstöd under graviditeten. / Background: The national strategy for reinforced parental support was introduced by the Swedish government in 2018 with the goal to increase the knowledge, the accessibility and the number of actors that offer support to parents to insure equal parenting, among other things. The conditions for giving support changed drastically when the COVID-19 pandemic started at the beginning of 2020, due to several restrictions in society. The Swedish society was digitized in several areas and the opportunities to socialize and build social networks decreased.  Aim: The aim of the study was to map expectant parents’ participation in and satisfaction regarding parental support during the COVID-19 pandemic.   Method: A cross-sectional study with a web-based questionnaire was conducted in the summer of 2022. Data was presented with descriptive statistics.  Result: A total of 418 respondents participated in the study with participants from all regions of Sweden. The study included 396 pregnant and 22 partners during the studied period. The results showed a displeasure with the information about the time after the delivery, for example how the partner relationship changes and depressive symptoms after the delivery. The most commonly used sources of information for the respondents were the midwife, the Internet and their own social network. The majority of the respondents had not participated in any parental groups during their pregnancy (76.3%). The result showed that 56.5% felt that they had received sufficient support during their pregnancy. Knowing where to turn to with any questions related to their child or themselves as parents was an important aspect of their perception of whether or not they had been given enough support during their pregnancy.   Conclusion: It is important that the support is adaptable. Digital support may work well as a complement to the physical support. Knowing where to turn to is important in order to feel secure in one’s parental role.