The parental education groups are an activity that attracts the majority of all couples that awaits their first child. Therefore this is a forum with strong influence on the formulation of the parenting. The aim of the study was to examine how parental education within Swedish child health care, affects the construction and shaping of parenthood. We have also studied this from a gender perspective. The starting point for our understanding of parenting is that it is socially constructed. We have used the social constructivism as a comprehensive theory. Furthermore we have used Hirdman´s gender theory to understand the mechanisms that have influence on the construction of man and women in parenting. We have conducted qualitative interview studies with parents and nurses who have participated in, or have experience in leading parent education groups. In these interviews the parents stressed the community with other parents that occurred during the participation in the parent education group, as the most important part of the experience. This strengthens the image of the parent education groups as a forum where parenthood is constructed. During our interviews it also become clear that images of parenting that is being created often is different for men and women. We have also discovered that there seems to occur a conflict between parents expectations of the nurses expertise and the approach which the nurses conveys. The parents seek clear answers in terms of caring for their children, while the nurses try to empower the parents to believe in their own strength and knowledge.

<p>The parental education groups are an activity that attracts the majority of all couples that awaits their first child. Therefore this is a forum with strong influence on the formulation of the parenting. The aim of the study was to examine how parental education within Swedish child health care, affects the construction and shaping of parenthood. We have also studied this from a gender perspective. The starting point for our understanding of parenting is that it is socially constructed. We have used the social constructivism as a comprehensive theory. Furthermore we have used Hirdman´s gender theory to understand the mechanisms that have influence on the construction of man and women in parenting. We have conducted qualitative interview studies with parents and nurses who have participated in, or have experience in leading parent education groups. In these interviews the parents stressed the community with other parents that occurred during the participation in the parent education group, as the most important part of the experience. This strengthens the image of the parent education groups as a forum where parenthood is constructed. During our interviews it also become clear that images of parenting that is being created often is different for men and women. We have also discovered that there seems to occur a conflict between parents expectations of the nurses expertise and the approach which the nurses conveys. The parents seek clear answers in terms of caring for their children, while the nurses try to empower the parents to believe in their own strength and knowledge.</p>

Föräldrastöd är en del av barnmorskans arbete och att leda föräldragrupper ingår i barnmorskans profession inom sexuell och reproduktiv hälsa. Föräldrastöd innebär att föräldrarna erbjuds insatser som syftar till att främja barnets hälsa och psykosociala utveckling. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors erfarenheter av att leda föräldragrupp. Kvalitativ ansats har använts. Intervjuer gjordes med sex stycken barnmorskor verksamma inom mödrahälsovården. Materialet analyserades utefter kvalitativ innehållsanalys och det framkom fyra kategorier och 16 subkategorier. Resultatet visar att barnmorskorna i studien vill förmedla information till föräldrarna för att förbereda dem inför föräldraskapet. De har en önskan om att förbättra föräldragrupperna genom att vara öppna för förnyelse, ta lärdom av varandra och fortbilda sig. Vidare har de ett behov av att få feedback från föräldrarna och utvärdera föräldragrupperna. Barnmorskan har ledarrollen för föräldragrupperna och skall samordna dem, förbereda föräldragruppens utformning och inkludera både mammor och pappor. Barnmorskorna i studien anser att deras egna tankar och hur de mår påverkar arbetet med föräldragrupperna. Studiens konklusion är att barnmorskans arbete med föräldragrupper är ett viktigt arbete och barnmorskorna behöver få tid till att regelbundet reflektera och planera tillsammans. Föräldragrupperna blir enligt barnmorskorna bäst när föräldrarna är engagerade och aktiva. Föräldrarna bör vara delaktiga i planeringen av innehållet och gruppträffarna bör styras av deras önskemål. Barnmorskorna behöver därför få fortbildning i pedagogiskt arbete för att få strategier att nå ut till föräldrarna. / Program: Barnmorskeutbildning

The purpose of our study is to examine how parents experienced their participation and their involvement in a solution-focused parenting group. The parenting groups are a part of the social welfare system in a town in south of Sweden. The study is conducted as a qualitative study with focus groups. 11 parents have participated. The study´s theoretical framework considers solution focused theory, social constructionism and process within groups.In the study we found that participants generally perceived their participation as positive and that they received confirmation by meeting other parents in the same situation. Participants’ expectations for practical tips and advice were fulfilled indirectly through their participation, but the focus of the parent group was to strengthen the participants themselves by thinking solution-focused. Although the participants did not receive the practical advice they initially expected, the parent group's approach felt to be positive and the participants have understood the idea behind the solution-focused approach. Overall, participants felt that they have become stronger as people and thus also as parents.The study shows that based on the parents’ statements the group leaders have throughout the parenting groups been faithful to the solution focused idea and have implemented this way of thinking within its participants.This study can be seen as a contribute to the development of future solution focused parenting groups. It also shows that there is a need for parenting groups and that this kind of activity can generate positive effects for participants.

SAMMANFATTNING: Blivande föräldrar står inför stora utmaningar. Föräldragrupperna utformas på mödrahälsovårdsmottagningarna så att föräldrarna får stöd i föräldraskapet och skapar ett nätverk som kan främja en positiv utveckling. Norra Kalmar län vill utveckla sitt arbetssätt i syfte att säkerställa kvalitet inom föräldrastödet för att svara mot föräldrars behov. Syfte: Utvärdering av föräldragrupperna bland förstagångsföräldrar. Metod: Retrospektiv tvärsnittstudie med kvantitativt ansats. Data samlades in genom ett frågeformulär med strukturerade frågor som har utarbetats av författaren. Analys: Beskrivande statistik. Resultatet sammanställdes med hjälp av programmet Excel. Resultat: 252 (n=656) föräldrar deltog i studien. 202 föräldrar (123 mammor och 79 partner) hade deltagit i grupperna. 145 föräldrar hade deltagit i alla träffar. Resultatet visar på att föräldrarna tyckte att grupperna var meningsfulla (84,5 %) och uppfyllde deras behov (85,9 %). Föräldragrupperna anses som en bra förlossningsförberedelse (85,1 %) och kan stärka föräldrarna i föräldraskapet (75,5 %). Hälften av föräldrarna (50, 4 %) har tack vare grupperna skapat kontakter och gemenskap med andra föräldrar. Slutsats: Nästan alla föräldrar känner sig nöjda med sitt deltagande (97,8 %) och kan rekommendera andra (93,3 %) att delta i grupperna.

Adoption är ett av många sätt att bilda familj på, dock är det inte så vanligt i vårt samhälle. Då adoption inte är vanligt förekommande finns det inte heller mycket kunskap kring adoptionsprocessen därför har vårt syfte varit att undersöka vilka emotioner som uppkommer i adoptionsprocessen och hur dessa bearbetas både inom individen och i en gemenskap. Vårt syfte var att undersöka hur paren och den enskilda individen hanterar emotionerna som uppkommer i adoptionsprocessen men även hur normerna påverkar synen på adoptivföräldrar. Därefter ville vi även se hur den enskilda individen kunde genomgå denna process och om föräldragruppen hade någon betydelse. För att ta reda på detta utförde vi fyra solidariska intervjuer med fyra olika par som ingick i samma föräldragrupp. Materialet analyserades utifrån tre teoretiska utgångspunkter, normer enligt M. Foucualt, T. Scheffs begrepp skam och stolthet samt S. Freuds försvarsmekanismer. Med hjälp av dessa teorier kom vi fram till att adoption som familjebildning ses som normbrytande då dessa föräldrar väljer att inte skaffa biologiska barn, vårt resultat visade även att föräldrarna använde sig av försvarsmekanismer för att försvara sig mot ångest och depressiva känslor i olika delar av adoptionsprocessen samt att föräldragruppen hade en stor betydelse. / Adoption is one of many ways to start a family on, however, it’s not so common in our society. When adoption is not usual, there is not much knowledge about the adoption process, therefore our aim was to explore the emotions that arise in the adoption process and how they are processed in both the individual and in the affinity. Our aim was to examine how the pairs and the individual dealing with emotions that arise in the adoption process, but also how the norms affect the view of adoptive parents. Then we wanted to see how the individual could go through the adoption process and if the parent group was important. We have performed four interviews with four couples that was part of the same parent group. The materials were analyzed according to three theoretical points, norms according to M. Foucault, T. Scheffs concept of shame and pride and S. Freuds defense mechanisms. By using these theories we concluded that adoption as a family formation is seen as norm-breaking, when the parents choose not to have biological children, our results also showed that parents used the defense to defend against anxiety and depressive feelings in different parts of the adoption process and that the parents' group had a significant impact.

Abstrakt Bakgrund: Att bli förälder är en omvälvande händelse. Stöd i föräldraskapet såväl individuellt som i grupp ska erbjudas till alla blivande föräldrar. Målet med föräldragrupper är bland annat att ge föräldrarna stöd och kunskap samt tillfälle till att skapa nya kontakter och chans att ställa frågor om graviditet, förlossning och föräldraskap. Stöd i föräldraskapet ska öka föräldrarnas självförtroende och lyfta fram deras egen förmåga. I Kalmar län finns ett samarbete mellan mödrahälsovården (MHV) och barnmorskeprogrammet på Linnéuniversitetet som innebär att blivande föräldrar i länet erbjuds att delta i föräldragrupper ledda av barnmorskestudenter under handledning av barnmorska/lärare. Det behövs ett fortsatt arbete för ökad kvalitet, likvärdighet och jämlikhet i hälso- och sjukvårdens föräldrastöd och det efterfrågas uppföljning och utveckling av insatserna. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera nyblivna föräldrars erfarenhet av att delta i studentledd föräldragrupp under graviditeten. Metod: Metoden var en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av enkäter. Enkäten var utformad med både öppna och slutna frågor. Totalt besvarades 45 enkäter av deltagare i de studentledda föräldragrupperna som hölls på Linnéuniversitetet under våren 2016. Enkäterna analyserades med statistikprogrammet GNU PSPP version 0.10.2-g654fff. Resultat: Studien visar att deltagarna i föräldragrupperna var en homogen grupp. De flesta av respondenterna var nöjda med gruppstorlek, utformning och antal träffar. Överlag uppges att ämnen som rör förlossningen togs upp tillräckligt medan det efterfrågades mer information om tiden därefter. De allra flesta respondenter tyckte det var positivt att föräldragrupperna letts av barnmorskestudenter och alla respondenter uppgav att de skulle rekommendera andra att delta i liknande träffar. Resultatet visar också att det stora flertalet tyckte att det var för lite tid att lära känna de andra deltagarna, få uppgav att de har kontakt med andra deltagare efteråt. Konklusion: Nyblivna föräldrar upplevde det positivt att delta i studentledda föräldragrupper under graviditeten och alla skulle rekommendera andra att delta i liknande grupper. Det var en homogen grupp med hög socioekonomisk status som deltog. Få deltagare hade kontakt med andra från gruppen trots att de uppgav detta som viktigt vilket indikerar att för lite tid gavs för deltagarna att lära känna varandra. / Abstract Background:To become a parent is an overwealming experience. Support in parenthood both individually and in group shall be offered to all parents to be. The aim of having parenthood education classes is to give parents support and knowledge and to give an opportunity to create new contacts and a chance to ask questions about pregnancy, childbirth and parenthood. Parenthood support shall increase the parents selfesteam and bring out their own ability. In the region of Kalmar there is a cooperation between the antenatal care-unit and the midwifery course at the Linnaeus university that means that parents to be is offered to participate in parenthood education classes led by midwifery-students under supervision of a midwife/teacher. There is a need for improvement in quality, equivalence and equality within the parenthood support in the antenatal care system in Sweden and development and follow-ups of the actions are requested. Aim: The aim of the study was to evaluate new parents perceptions of participating in studentled parenthood education classes during pregnancy. Method: The method was a retrospective cross-sectional study with a quantitative approach. Data were collected through a questionaire survey. The questionaire contained both open and closed questions. A total of 45 questionaires were answered by participants of the student-led parenthood classes that were held at the Linaeus university during the spring of 2016. The questionaires were analyzed in the statistics program GNU PSPP version 0.10.2-g654fff. Result: The result shows that the participants in the parenthood classes had a great demographic simularity. Most of them where pleased with the size of the group, the formulation and the number of groupmeetings. Alltogether subjects that concerned childbirth were considered mentioned enough but more information about the time following was requested. A majority of the respondents thought it was positive that the classes where held by midwifery-students and all of them would recommend others to participate in simular classes. The result also showed that most of the participants felt that too little time was given to get to know each other, a few of them said that they stayed in contact with other participants afterwards. Conclusion: New parents perception of participating in studentled parenthood education classes during pregnancy were positive and they all recommended others to do the same. It was a homogeneous group with high socioeconomic standard that participated. Only a few of the participants stayed in contact with each other even though many mentioned it as important. This indicates that too little time was given to the groupmembers to get to know each other.

Bakgrund: Den nationella strategin för stärkt föräldraskapsstöd som beslutades av regeringen 2018 har som mål att öka kunskapen, tillgängligheten och antal aktörer som erbjuder föräldraskapsstöd till föräldrar för bland annat ett jämställt föräldraskap. Då covid-19 pandemin bröt ut i början på 2020 förändrades förutsättningarna att ge stöd drastiskt på grund av olika restriktioner i samhället. Samhället digitaliserades på flera områden och möjligheterna till socialt umgänge och att bygga sociala nätverk minskade. Syfte: Att kartlägga blivande föräldrars deltagande i och nöjdhet av föräldraskapsstöd under covid-19 pandemin. Metod: Tvärsnittsstudie med datainsamling genom webbenkät under sommaren 2022. Data presenterades med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt 418 respondenter deltog i studien med regiontillhörighet från samtliga Sveriges regioner. Undersökningen omfattade 396 gravida och 22 partners under den undersökta perioden. Resultatet visade ett missnöje gällande information om tiden efter förlossningen, till exempel hur parrelationen förändras och om nedstämdhet efter förlossning. De vanligaste informationskällorna var barnmorskan, internet och det egna sociala nätverket. Majoriteten av respondenterna hade inte deltagit i någon föräldragrupp under graviditeten (76,3%). Resultatet visade att 56,5% upplevde föräldraskapsstödet som tillräckligt under graviditeten. Att veta vart blivande föräldrar kan vända sig vid frågor framkom som en viktig aspekt för att uppleva tillräckligt föräldraskapsstöd under graviditeten. Slutsats: Det är viktigt att föräldraskapsstödet är individanpassat. Digitalt föräldraskapsstöd kan fungera bra som ett komplement till det fysiska mötet. Föräldrar som vet vart de ska vända sig vid frågor är mer nöjda med erhållet föräldraskapsstöd under graviditeten. / Background: The national strategy for reinforced parental support was introduced by the Swedish government in 2018 with the goal to increase the knowledge, the accessibility and the number of actors that offer support to parents to insure equal parenting, among other things. The conditions for giving support changed drastically when the COVID-19 pandemic started at the beginning of 2020, due to several restrictions in society. The Swedish society was digitized in several areas and the opportunities to socialize and build social networks decreased.  Aim: The aim of the study was to map expectant parents’ participation in and satisfaction regarding parental support during the COVID-19 pandemic.   Method: A cross-sectional study with a web-based questionnaire was conducted in the summer of 2022. Data was presented with descriptive statistics.  Result: A total of 418 respondents participated in the study with participants from all regions of Sweden. The study included 396 pregnant and 22 partners during the studied period. The results showed a displeasure with the information about the time after the delivery, for example how the partner relationship changes and depressive symptoms after the delivery. The most commonly used sources of information for the respondents were the midwife, the Internet and their own social network. The majority of the respondents had not participated in any parental groups during their pregnancy (76.3%). The result showed that 56.5% felt that they had received sufficient support during their pregnancy. Knowing where to turn to with any questions related to their child or themselves as parents was an important aspect of their perception of whether or not they had been given enough support during their pregnancy.   Conclusion: It is important that the support is adaptable. Digital support may work well as a complement to the physical support. Knowing where to turn to is important in order to feel secure in one’s parental role.

När en kvinna får sitt första barn skapar hon en ny identitet som mamma. Hon ställs inför nya situationer vilket skapar en osäkerhet. Tidigare sociala sammanhang som till exempel arbete eller studier sätts på paus och även vänskapsrelationer kan genomgå en förändring. Känslor av ensamhet och oro leder till att individen söker sig till andra som har liknande upplevelser. Många kvinnor finner stöd i grupper som anordnas på Familjecentralen. Syftet med denna kvalitativa studie är att förstå kvinnors upplevelser kring sitt identitetsskapande under första tiden som förälder samt vilken betydelse sociala relationer med andra nyblivna föräldrar har för att öka trygghet och skapa mindre ensamhet i föräldrarollen. Studien har använt socialpsykologiska teorier kring exempelvis självet, kategorisering och social jämförelse för att tolka och förstå respondenternas upplevelser. I studien utfördes 10 semistrukturerade intervjuer med förstagångsmödrar om deras upplevelser kring att bli mamma. Studiens resultat visar hur mammaidentiteten växer fram och hur kvinnans tro på sin egen förmåga är kopplat till barnets välmående. Barnet blir en del av kvinnans självbild. I föräldragruppen upplever kvinnorna en gemenskap med andra i samma situation. Råd, stöd, tankar och upplevelser delas i ett öppet klimat vilket tillsammans med möjlighet att rådfråga personal leder till ökad trygghet och minskad känsla av ensamhet. / When a woman has her first child, she creates a new identity as a mother. She is faced with new situations, which creates uncertainty. Previous social contexts such as work or studies are put on hold and even friendships can undergo a change. Feelings of loneliness and anxiety lead the individual to seek out others who have similar experiences. Many women find support in groups organized at the Family Centre. The purpose of this qualitative study is to understand womens´ experiences regarding their identity creation during the first time as a parent, as well as the importance of social relationships with other new parents to increase security and create less loneliness in the parental role. The study has used social psychological theories regarding, for example, the self, categorization and social comparison to interpret and understand the respondents' experiences. In the study, 10 semi-structured interviews were conducted with first-time mothers regarding their experiences of becoming a mother. The study's results show how the mother's identity develops and how the woman's belief in her own abilities is linked to the child's well-being. The child becomes part of the woman's self-image. In the parent group, the women experience a community with others in the same situation. Advice, support, thoughts and experiences are shared in an open climate, which together with the opportunity to consult staff leads to increased security and a reduced feeling of loneliness.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur deltagare upplever en föräldragrupps innehåll och utförande på ett familjecentrum. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där åtta föräldrar intervjuades. Datamaterial bearbetades och analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys, och studiens teoretiska tolkningsram utgjordes av ett systemteoretiskt perspektiv, Putnams och Bourdieus teori om socialt kapital samt Eriksons psykosociala utvecklingsteori. Betydelsefulla resultat var att föräldragruppen upplevdes som viktig, framför allt för att etablera nya sociala kontakter, uppleva trygghet och stöd från andra nyblivna föräldrar. Det var även viktigt med en ledare med social kompetens, där lyhördhet och flexibilitet var några betydelsefulla egenskaper. Det framkom också att den information som gavs inte var mest väsentlig, utan att den sociala interaktionen mellan föräldrarna var främsta anledning till deltagandet. Att bli förälder var även något som resultatet visade vara påfrestande för både individ och parrelation.</p> / <p>The purpose of this study was to examine how participants experience the content and design, in a parent group. The study was conducted with a qualitative approach, in which eight parents were interviewed. Data material has been processed and analyzed with a qualitative manifest content analysis, and the study's theoretical framework consider primarily the perspective of systems, Putnam's and Bourdieu's theory of social capital and Erikson's psychosocial development theory. Significant results were that the parent group was perceived as important, especially to establish new social contacts, experience and safeness reliance from another first-time parent. It was also important to have a leader with social competence, where sensitivity and flexibility were significant quality. It also emerged that the information that was provided was not the most significant, instead the interaction between the parents was the main reason for participation. The results also show that becoming a parent was a draining process both to themselves and their relationship</p><p>.</p>