No description available.

I Sverige har barnmorskan ett eget ansvar att handlägga den normala förlossningen samt värna om det normala barnafödandet.  Enligt riktlinjer både internationellt och nationellt är det övergripande målet med förlossningsvården att mamma och barn skall må bra och att förlossningen handläggs med så få interventioner som möjligt. Flera studier visar att interventioner under förlossning ökar och att förlossningsvården bara till viss del utgår från den evidens som finns kring normal förlossning. Syftet med studien var att undersöka handläggning av normal förlossning med hjälp av instrumentet Bologna Score. En prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats har använts. Nitton barnmorskestudenter på ett lärosäte i Västsverige fick efter varje förlossning de medverkat vid fylla i ett frågeformulär med instrumentet Bologna Score som skattar hur normal förlossning handläggs. Frågeformuläret är testat och validerat och har använts i tidigare studier. Resultatet visar att 20,3 % av alla förlossningar i föreliggande studie fick 5 poäng på Bologna Score, vilket indikerar att dessa förlossningen handlagts med aktuell evidens. Medelvärdet på Bologna Score var 3,73 poäng. Trots det låga resultatet på Bologna Score så bedömdes 73,8 % av förlossningarna som normala av barnmorskestudenterna.  Resultatet indikerar att handläggningen av förlossningarna inte till fullo utgår från den evidens som finns. Vidare framkom att det är möjligt att Bologna Score inte är tillräckligt specifikt för att särskilja de förlossningar som avses att analyseras. Resultatet visar också på signifikanta skillnader mellan olika förlossningsklinikers handläggning av normal förlossning.

Abstrakt Bakgrund: Att bli förälder är en omvälvande händelse. Stöd i föräldraskapet såväl individuellt som i grupp ska erbjudas till alla blivande föräldrar. Målet med föräldragrupper är bland annat att ge föräldrarna stöd och kunskap samt tillfälle till att skapa nya kontakter och chans att ställa frågor om graviditet, förlossning och föräldraskap. Stöd i föräldraskapet ska öka föräldrarnas självförtroende och lyfta fram deras egen förmåga. I Kalmar län finns ett samarbete mellan mödrahälsovården (MHV) och barnmorskeprogrammet på Linnéuniversitetet som innebär att blivande föräldrar i länet erbjuds att delta i föräldragrupper ledda av barnmorskestudenter under handledning av barnmorska/lärare. Det behövs ett fortsatt arbete för ökad kvalitet, likvärdighet och jämlikhet i hälso- och sjukvårdens föräldrastöd och det efterfrågas uppföljning och utveckling av insatserna. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera nyblivna föräldrars erfarenhet av att delta i studentledd föräldragrupp under graviditeten. Metod: Metoden var en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av enkäter. Enkäten var utformad med både öppna och slutna frågor. Totalt besvarades 45 enkäter av deltagare i de studentledda föräldragrupperna som hölls på Linnéuniversitetet under våren 2016. Enkäterna analyserades med statistikprogrammet GNU PSPP version 0.10.2-g654fff. Resultat: Studien visar att deltagarna i föräldragrupperna var en homogen grupp. De flesta av respondenterna var nöjda med gruppstorlek, utformning och antal träffar. Överlag uppges att ämnen som rör förlossningen togs upp tillräckligt medan det efterfrågades mer information om tiden därefter. De allra flesta respondenter tyckte det var positivt att föräldragrupperna letts av barnmorskestudenter och alla respondenter uppgav att de skulle rekommendera andra att delta i liknande träffar. Resultatet visar också att det stora flertalet tyckte att det var för lite tid att lära känna de andra deltagarna, få uppgav att de har kontakt med andra deltagare efteråt. Konklusion: Nyblivna föräldrar upplevde det positivt att delta i studentledda föräldragrupper under graviditeten och alla skulle rekommendera andra att delta i liknande grupper. Det var en homogen grupp med hög socioekonomisk status som deltog. Få deltagare hade kontakt med andra från gruppen trots att de uppgav detta som viktigt vilket indikerar att för lite tid gavs för deltagarna att lära känna varandra. / Abstract Background:To become a parent is an overwealming experience. Support in parenthood both individually and in group shall be offered to all parents to be. The aim of having parenthood education classes is to give parents support and knowledge and to give an opportunity to create new contacts and a chance to ask questions about pregnancy, childbirth and parenthood. Parenthood support shall increase the parents selfesteam and bring out their own ability. In the region of Kalmar there is a cooperation between the antenatal care-unit and the midwifery course at the Linnaeus university that means that parents to be is offered to participate in parenthood education classes led by midwifery-students under supervision of a midwife/teacher. There is a need for improvement in quality, equivalence and equality within the parenthood support in the antenatal care system in Sweden and development and follow-ups of the actions are requested. Aim: The aim of the study was to evaluate new parents perceptions of participating in studentled parenthood education classes during pregnancy. Method: The method was a retrospective cross-sectional study with a quantitative approach. Data were collected through a questionaire survey. The questionaire contained both open and closed questions. A total of 45 questionaires were answered by participants of the student-led parenthood classes that were held at the Linaeus university during the spring of 2016. The questionaires were analyzed in the statistics program GNU PSPP version 0.10.2-g654fff. Result: The result shows that the participants in the parenthood classes had a great demographic simularity. Most of them where pleased with the size of the group, the formulation and the number of groupmeetings. Alltogether subjects that concerned childbirth were considered mentioned enough but more information about the time following was requested. A majority of the respondents thought it was positive that the classes where held by midwifery-students and all of them would recommend others to participate in simular classes. The result also showed that most of the participants felt that too little time was given to get to know each other, a few of them said that they stayed in contact with other participants afterwards. Conclusion: New parents perception of participating in studentled parenthood education classes during pregnancy were positive and they all recommended others to do the same. It was a homogeneous group with high socioeconomic standard that participated. Only a few of the participants stayed in contact with each other even though many mentioned it as important. This indicates that too little time was given to the groupmembers to get to know each other.

Bakgrund: Barnmorskans yrkesområde är inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Detövergripande målet i barnmorskeutbildningen är att utveckla självständiga och kompetenta barnmorskor. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) motsvarar ungefär halva studietiden och är en viktig del i barnmorskeutbildningen. Förlossningsavdelningen är en viktig miljö för barnmorskestudenter att inhämta kunskaper om graviditet och förlossning. Motiv: VFU på förlossningsavdelning är en känslomässig och intensiv period för barnmorskestudenter. Barnmorskestudenters uppfattningar om vad som främjar utveckling behöver studeras vidare för att kunna optimera framtida verksamhetsförlagda utbildningar. Syfte: Det övergripande syftet var att belysa barnmorskestudenters upplevelser av verksamhetsförlagd utbildning på förlossningsavdelning.  Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats har använts. Semistrukturerade intervjuer med sju barnmorskestudenter i Sverige genomfördes. Intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genom analysprocessen framkom ett tema, VFU på förlossningsavdelning – en känslomässig berg- och dalbana samt tre kategorier; Att både ge och ta emot stöd där en mängd faktorer som kan påverka mötet med kvinnan och stödpersonen beskrevs. Andra kategorin Att hålla ihop hela vägen beskrev hur barnmorskestudenternas hälsa varierade samt svårigheter i att gå från en trygg yrkesroll till en studentroll. Tredje kategorin Hinder i utvecklingsprocessen visade hur Covid-19-pandemin påverkade barnmorskestudenternas VFU, optimeringar inför framtida VFU samt tankar om den framtida yrkesrollen. Åtta subkategorier bildades. Konklusion: Barnmorskestudenterna upplevde sin VFU på förlossningsavdelning som en känslomässig berg- och dalbana. Flertalet faktorer som tidigare erfarenheter, relationen till handledaren och reflektionsmöjligheter påverkade barnmorskestudenters möte med kvinnan och stödpersonen. Att belysa dessa faktorer och inkludera barnmorskestudenter i den kvinnocentrerade vården kan leda till ökat självförtroende och kompetens hos barnmorskestudenter vilket i sin tur kan leda till optimeringar av den kvinnocentrerade vården. / Background: The midwife's profession is within the sexual, reproductive and perinatalhealth. The overall purpose of midwifery education is to develop independent and competent midwives. The clinical internship is an important part of the education. The labour ward is an important environment for midwifery students to acquire knowledge about pregnancy and childbirth. Motive: Clinical internship in the labour ward is an emotional and intense period for midwifery students. Midwifery student’s perceptions of what promotes development needs to be studied further, in order to optimise future clinical internships. Aim: The aim was to investigate midwifery students experiences of clinical internship at labour wards.  Methods: A qualitative design with an inductive approach was used. Semi-structured interviews with seven midwifery students in Sweden participated. The interviews were analysed with qualitative content analysis. Result: A theme emerged, Clinical internship at the labour ward - an emotional roller coaster and three categories; To both give and receive support where a number of factors that can affect the meeting with the woman and the support person were described. Second category Holding together all the way described how the midwifery student’s health varies as well as difficulties in the student role. The third category Obstacles in the development process showed how the Covid-19-pandemic affected midwifery student’s clinical internship, optimisations and thoughts about the future professional role.  Conclusion: The clinical internship at the labour ward was described as an emotional roller coaster. Previous experiences, the relationship with the supervisor and opportunities for reflection influenced the midwifery student's encounter with the woman and the support person. Elucidating these factors and including midwifery students in women-centered care can lead to increased self-confidence and competence among midwifery students, this couldlead to optimisations of the women-centered care.