Bakgrund: En barnmorska, självlärd eller upplärd, har långt tillbaka i tiden assisterat kvinnan vid förlossningen. I Sverige handlägger en barnmorska den normala förlossningen. Barnmorskan har en nyckelroll i att följa kvinnan i de förlossningsställningar hon önskar. Hur barnmorskan följer kvinnan genom olika förlossningsställningar ingår i barnmorskans förhållningssätt och yrkeskunskap. Det är därför av stort värde att beskriva barnmorskans erfarenhet och inställning att följa kvinnor genom olika förlossningsställningar. Syfte: Att beskriva barnmorskans erfarenheter av att följa födande kvinnor i olika förlossningsställningar vid framfödandet. Metod: Kvalitativ deskriptiv design med individuella intervjuer. Sex barnmorskor på två olika förlossningsenheter och landsting intervjuades. Resultat: Resultatet kan beskrivas utifrån barnmorskans upplevelse och erfarenhet av att hjälpa födande kvinnor med utgångspunkt på förlossningsställningar. Ett övergripande tema i analysen var hur barnmorskan följer och guidar födande kvinnor i förlossningens slutskede. Hur barnmorskan gjorde detta kan förstås genom barnmorskans erfarenheter och tankar kring att arbeta med förlossningsställningar, vid okomplicerade samt komplicerade förlopp samt hur detta påverkar graden av bristningar hos kvinnan. Resultatet beskriver även hur barnmorskan guidar samt påverkar kvinnan under förlossningen, samt vad barnmorskan tror att kvinnan önskar och upplever under förlossningen. Slutsats: Flera faktorer styr kvinnornas förlossningsställningar. De intervjuade barnmorskorna delade med sig av sin erfarenhet där kvinnans eget önskemål om ställning främjades samt att kunna uppmuntra och ge stöd. Barnmorskorna använde sig ofta av ögonkontakt med kvinnorna samt sin egen röst för att guida i slutskedet av förlossningen.

Bakgrund: I Sverige ökade prevalensen av rupturer grad IV från 2,6% till 4,2% mellan åren 1994-2004. Årligen är det cirka tretusen kvinnor som drabbas av bristningar av grad III och IV i Sverige. Det är en stor spridning mellan Sveriges olika förlossningsavdelningar.Syfte: Syftet var att beskriva åtgärder för prevention av perinealbristningar av grad III och grad IV vid normal förlossning på samtliga förlossningsavdelningar i Sverige.Metod: Deskriptiv kartläggningsstudie med induktiv ansats. Det är en nationell studie som riktar sig till Sveriges alla förlossningsavdelningar. Endast perinealbristning av grad III och grad IV berördes.Resultat: Totalt deltog 38 av 47 (81%) av Sveriges förlossningsavdelningar i studien. Respondenterna var chefsbarnmorskor, avdelningschefer och enhetschefer. Av deltagande förlossningsavdelningar var det 12 (32%) som har någon form av vårdprogram för perinealskydd, många svarar att barnmorskorna utför perinealskydd på rutin. Dock var det inte vedertaget att alltid hålla perinealskydd vid 8% av avdelningarna. 18 avdelningar svarade JA på frågan om särskilda handgrepp användes och då uppgavs Ritgens handgrepp, det norska handgreppet och det finska handgreppet. 74 % använder sig av även andra metoder än handgrepp, framför allt värme (varma handdukar, dukar, handskar, kompresser) som hålls över perineum. Många tog upp vikten av god kommunikation och att hjälpa kvinnan att krysta i rätt tid. Förlossningsställningar som många använde sig av var sidoläge och knästående, medan andra hävdade att knästående ej användes pågrund av den ökande risken för bristningar. 71% av deltagande avdelningar får kontinuerlig utbildning och då nämndes främst workshops och utbildningsdagar.Slutsats: Metoder för att skydda perineum varierar mellan förlossningsavdelningarna i Sverige. På flera av Sveriges förlossningsavdelningar är det inte vedertaget att alltid använda perinealskydd vid normal förlossning. Vad som orsakar detta tros vara att en del barnmorskor, under utbildningen, fått lära sig att inte hålla perinealskydd.Klinisk implikation: Nationella rikitlinjer angående perinealskydd skulle vara av värde för att kunna erbjuda kvinnan vård på samma villkor landet över. Det är av stor vikt att den förlösande barnmorskan är uppmärksam på riskfaktorerna.

I Sverige har barnmorskan ett eget ansvar att handlägga den normala förlossningen samt värna om det normala barnafödandet.  Enligt riktlinjer både internationellt och nationellt är det övergripande målet med förlossningsvården att mamma och barn skall må bra och att förlossningen handläggs med så få interventioner som möjligt. Flera studier visar att interventioner under förlossning ökar och att förlossningsvården bara till viss del utgår från den evidens som finns kring normal förlossning. Syftet med studien var att undersöka handläggning av normal förlossning med hjälp av instrumentet Bologna Score. En prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats har använts. Nitton barnmorskestudenter på ett lärosäte i Västsverige fick efter varje förlossning de medverkat vid fylla i ett frågeformulär med instrumentet Bologna Score som skattar hur normal förlossning handläggs. Frågeformuläret är testat och validerat och har använts i tidigare studier. Resultatet visar att 20,3 % av alla förlossningar i föreliggande studie fick 5 poäng på Bologna Score, vilket indikerar att dessa förlossningen handlagts med aktuell evidens. Medelvärdet på Bologna Score var 3,73 poäng. Trots det låga resultatet på Bologna Score så bedömdes 73,8 % av förlossningarna som normala av barnmorskestudenterna.  Resultatet indikerar att handläggningen av förlossningarna inte till fullo utgår från den evidens som finns. Vidare framkom att det är möjligt att Bologna Score inte är tillräckligt specifikt för att särskilja de förlossningar som avses att analyseras. Resultatet visar också på signifikanta skillnader mellan olika förlossningsklinikers handläggning av normal förlossning.

Abstract   Objective To study midwives' experiences of working with normal birth in multidisciplinary teams.
 Methods This was a qualitative study based on Semi-structured interviews in focusgroups with 20 midwives at four maternity wards in mid-Sweden. Results The interviews revealed a theme as The midwifery profession is both strong and torned at normal birth in hospital. The results describe that midwives are working independently and are responsible for the normal birth in multidisciplinary team. Hierarchies and relationships influence the independence of the midwives in their work with normal birth. The midwives were also using tools as risk evaluation and medical rounds to identify normal birth. There are no independent guidelines designed by midwives for the normal birth in maternity care. Heavy workload affects the midwives’ ability to work evidence-based and resulted in changes of practices in normal birth. Conclusion The midwives consider they sometimes share involuntary the responsibility in normal birth. A good cooperation and communication is important within a multidisciplinary team for the midwives to support normal birth. Keywords: collaboration, midwives, normal birth, professional responsibility / Sammanfattning                   Bakgrund Att arbeta som barnmorska i Sverige innebär att ansvara för kvinnans vård vid den normala förlossningen. När denna avviker vidtas adekvata åtgärder samt en bedömning av när samverkan krävs med andra professioner. Barnmorskans arbete och ansvar har förändrats över tid och tvärprofessionellt samarbete har växt fram som en rådande arbetsmodell inom förlossningsvården. Syfte: Att studera barnmorskors upplevelser av att handlägga normala förlossningar i tvärprofessionella arbetsgrupper. Metod: Semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med 20 barnmorskor vid fyra olika förlossningsavdelningar i Mellansverige. Resultat: Ur fokusgruppsintervjuerna framkommer temat Barnmorskeprofessionen är både stark och söndrad vid normala sjukhusförlossningar. Resultatet visar att barnmorskorna är oftast självständigt ansvariga för den normala förlossningen i en tvärprofessionell arbetsgrupp. Hierarkier och relationer påverkar barnmorskornas självständighet vid handläggningen av den normala förlossningen. Barnmorskorna använder förutom sin professionella kunskap olika verktyg som riskevaluering och rond för att identifiera normala förlossningar. Det saknas självständigt utformade riktlinjer av barnmorskor för normal förlossning inom förlossningsvården. Hög arbetsbelastning påverkar barnmorskans möjligheter att arbeta från ett evidensbaserat perspektiv vilket resulterar i ett förändrat arbetssätt vid normal förlossning. Slutsats: Barnmorskor anser att de ibland har ett ofrivilligt delat ansvar vid normal förlossning. Ett gott samarbete och kommunikation har betydelse inom ett tvärprofessionellt team för att barnmorskan kan stödja kvinnans normala födande.   Nyckelord: barnmorskor normal förlossning, professionellt ansvar, samarbete

I barnmorskans ansvarsområde ingår handläggning av normal förlossningen. Studier visar att förlossningsvården blir alltmer medikaliserad och att barnmorskor har svårt att främja den normala förlossningen eftersom tydliga gränser för vad som anses vara normalt saknas. Syftet med studien är att undersöka barnmorskors uppfattning kring normal förlossning. I studien används en kvalitativ metod med induktiv ansats. Totalt har tio barnmorskor deltagit i tre fokusgruppdiskussioner under våren 2015. Texten har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen har resulterat i tre kategorier, med det övergripande temat Osäkerhet kring innebörden av begreppet normal förlossning. Kategorierna visar olika aspekter som bidrar till barnmorskors osäkerhet, dessa är; Olika synsätt på normal förlossning, Det som är vanligt blir normalt samt Barnmorskor känner sig styrda. Resultatet visar att barnmorskor har olika uppfattning av vad en normal förlossning innebär. De upplever också att läkare har ett annat synsätt på normal förlossning. Medicinska interventioner som är vanligt förekommande har normaliserats och uppfattas ingå i normal förlossning. Även förlossningsavdelningarnas organisation och riktlinjer påverkar synen och handläggningen av normal förlossning. I barnmorskans huvuduppgifter ingår det att främja normal förlossning och att stödja och stärka kvinnor i barnafödandet. Det är av stor vikt att barnmorskan har kunskap om den normala förlossningen så att rätt stöd och beslut om adekvata åtgärder vidtas för att främja den. / Normal childbirth is the midwife´s responsibility. Previous studies shows that the normal childbirth becomes more and more medicalised. Midwives have a hard time promoting normal birth, since there are no distinct boundaries. The aim for this study is to examine the midwives perceptions of the normal childbirth. The study was conducted with a qualitative inductive approach. A total of ten midwives participated in three focus groups discussions during spring 2015. The interviews were analyzed according to a qualitative content analysis. The analysis resulted in three categories, with a connecting theme Uncertainty about the concept of normal childbirth. The categories show different aspects that contribute to the midwives uncertainty, they are; Different approach to normal childbirth, What’s commonly used becomes normal and Midwives feels controlled. The result shows the midwives have different perceptions of what a normal birth entails. They also feel that doctors have a different approach to normal childbirth. Medical interventions that were commonly used become normalized and are now a part of normal childbirth. The organization and guidelines set by the ward also affected the perspective and management of normal birth. The midwife has a responsibility to promote normal childbirth but also to support and empower women during the delivery. It is therefore important that the midwife has knowledge of the normal childbirth so she can give the right support and make appropriate decisions to promote it.

En graviditet och förlossning är i de allra flesta fall en normal livshändelse. De senaste decennierna har andelen instrumentella- och kejsarsnittsförlossningar ökat på bekostnad av den normala förlossningen. Trots fler interventioner ses ingen skillnad i den maternella och perinatala morbiditeten och mortaliteten. I barnmorskans arbetsområde ingår att handlägga den normala graviditeten och förlossningen. Syftet med studien var att beskriva hur barnmorskan kan främja en normal förlossning. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, analyserades. I resultatet framkom tre kategorier som beskriver hur barnmorskan främjar normal förlossning. Barnmorskan skapar genom närhet en god relation till kvinnan och ger vägledning. Genom att använda sig själv som kunskapskälla bidrar barnmorskans sinnen, erfarenheter av tidigare förlossningar och formell kunskap till att fatta korrekta beslut. Barnmorskan stödjer och bekräftar det normala individuellt efter kvinnans behov, vilket skapar en säker miljö runt kvinnan och förhindrar onödiga interventioner. Då det råder en medicinsk kultur inom förlossningsvården, behöver barnmorskans arbete kring normal förlossning stärkas. Forskning behövs på organisationsnivå, eftersom omgivande system inverkar på barnmorskans arbete med att främja den normala förlossningen. / Pregnancy and childbirth are in most cases a normal life event. Over the past decades the rate of instrumental birth and caesarean sections has increased at the expense of normal birth. Despite more interventions no difference is seen in the maternal or perinatal morbidity or mortality. The midwife’s work encompasses the normal pregnancy and labour. The aim of this study was to describe how the midwife can promote normal birth. The study was conducted as a literature study in which 13 scientific articles, with both quantitative and qualitative approach, were analyzed. Three categories emerged that explained how the midwife promotes normal birth. The midwife creates through closeness a positive relationship to the woman and gives guidance. By using herself as a source of knowledge, the midwife’s senses, experiences from previous labours and formal knowledge, contribute to make correct decisions. The midwife supports and confirms the normalcy, from the woman’s individual needs, and thereby creates a safe environment for the woman that prevents her from unnecessary interventions. As there is a medical culture within the maternity care, the midwife’s work with normal birth needs to be strengthened. Since the organization has an impact on the midwife’s promoting work, further research is needed in this area.