Bakgrund: Antalet förstföderskor som använder sig av EDA har ökat och idag använder dryga hälften EDA under förlossning. Det är den mest effektiva smärtlindringsmetoden som förlossningsvården har att tillgå. EDA vid förlossning är dock förknippat med biverkningar och risker. Barnmorskor har en viktig roll att ge information och undervisning om smärtlindring till gravida kvinnor. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förstföderskors kunskaper och behov av information om EDA inför förlossning. Metod: Studien genomfördes och analyserades med metoden kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förstföderskor. Resultat: De analyserade intervjuerna utmynnade i två huvudkategorier; EDA är en metod med fördelar och nackdelar och Förstföderskor har behov av olika information på olika sätt, med tre, respektive två, tillhörande underkategorier. Konklusion: Kvinnornas kunskaper varierade, och många var osäkra. De hade behov av olika information om EDA på flera olika sätt. De upplevde att det varken fanns tid eller möjlighet för diskussion om EDA med barnmorskor, vilket kunde bidra till en känsla av att inte ha fått tillräckligt med information. Barnmorskor behöver därför blir bättre på att erbjuda förstföderskor information om EDA, men även annan smärtlindring som används under förlossning, förslagsvis genom uttökad tid på MHV. / Background: The number of primparas who use EDA has increased, and today more than half of them use EDA during childbirth. It is the most effective method of pain relief that is available in maternity care. EDA during childbirth is, however, associated with side effects and risks. Midwives have an important role to provide information and education about pain relief to pregnant women. Purpose: The purpose of this study was to investigate primiparas knowledge and need of information about EDA during childbirth. Method: The study was conducted and analyzed by qualitative content analysis method with inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with eight primiparas. Results: The analyzed interviews resulted in two main categories; EDA is a method with advantages and disadvantages and Primiparas need different information in different ways, with three and two associated subcategories. Conclusion: The women's knowledges varied, and many were unsure. They needed different information about EDA in several different ways. They felt that there was neither time nor opportunity for discussion about EDA with midwives, which could contribute to a feeling of not having received sufficient information. Midwives must therefore improve in offering primiparas information about EDA, but also other forms pain relief used during childbirth, suggested by extended time at maternal health care.

Between 2018 and 2021, an average of around 400,000 children per year, were born into arefugee life. Infants account for almost half of alldeaths among children under the age of five, as a direct result of lack of support and knowledge throughout the pregnancy, during labour and thefirst days of a new-borns life. Due to the significant lack of staffing within refugee camps, midwives are required to train people living within the camp to support them during delivery and thus they are in need of equipment that can convey the complexities of labour and support the users to ensure proper understanding and expertise needed to facilitate complication-free labour. Not every birth in a camp results in a dire situation, but when they happen, complicationsare often a result of neglecting natural and basic human needs, resulting in preventable complications. Throughout this project, with the help of Brita-Stina Nordenstedt donation, I have researched what could be the reasoning behind this unsettling statistic, what optionsal ready exist, and in dialogue with midwifes who have worked in refugee camps, tried to envision a solution that could prevent certain complications from occurring in the first place.

Bakgrund: I arbetet som barnmorska är det viktigt att bemöta alla på samma sätt utifrån deras individuella behov, oavsett deras sexuella läggning och familjekonstellation. Med tanke på den heteronormativitet som genomsyrar samhället kan man tänka sig att det även visar sig inom mödra- och förlossningsvård. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur gravida och födande homosexuella kvinnor upplever barnmorskornas bemötande under graviditeten och efter barnafödandet. Metod: En kvalitativ metod och en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes, Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tolv homosexuella kvinnor som varit eller var gravida. Resultat: I resultatet framkommer det vad homosexuella kvinnor ser som ett gott respektive ett dåligt bemötande. Resultatet behandlar även barnmorskans bemötande gentemot medföräldern. Konklusion: De homosexuella kvinnorna i studien uppgav att ett gott bemötande från barnmorskor kunde vara att de bemöttes med respekt och att barnmorskorna fokuserade på graviditeten istället för på den samkönade relationen. Barnmorskors bemötande uppfattas som bättre om könsneutrala uttryck används. Medförälderns delaktighet i graviditet, förlossning och eftervård är något barnmorskor ska beakta och uppmuntra. / Background: In the work as a midwife it’s important to respond to everyone the same way based on their individual needs, regardless their sexual orientation and family constellation. Given the heteronormativity that permeates society, one can imagine that it also proves to maternity and obstetric care. Purpose: The purpose of the study was to explore how pregnant and birthing lesbian women experience midwifes response during pregnancy and after childbirth. Method: A qualitative approach and content analysis with inductive approach was used, semi-structured interviews were conducted with twelve lesbian women who had been or where pregnant. Results: The result shows what lesbian women see as a good or a bad response. The result also addresses the midwife’s attitude towards the co-parent. Conclusion: The lesbian women in the study said that a good response could be that they where responded to with respect and that midwifes are focused on the pregnancy, instead of the same-sex relationship. Midwifes response is perceived as better if gender-neutral terms are used. The co-parents involvement in pregnancy, childbirth and postnatal care is something midwifes should consider and encourage.

Darbo tikslas – įvertinti gimdyvių ir akušerių nuomonę apie teikiamą priežiūrą mažos rizikos gimdyvių atvejais. Darbo uždaviniai – įvertinti akušerių bei gimdyvių nuomonę apie mažos rizikos gimdymo priežiūrą ir palyginti Vilniaus bei Kauno perinatologijos centruose akušerių nuomones apie mažos rizikos gimdymo priežiūrą. Tyrimo metodika. Tyrimo objektas – gimdyvių ir akušerių nuomonė apie gimdyvėms teikiamą priežiūrą mažos rizikos gimdymų atvejais. Tyrimo metodai – anoniminė anketinė akušerių ir gimdyvių apklausa, vykdyta 2013 11 01 – 2013 11 30 Vilniaus ir Kauno perinatologijos centruose. Tyrime dalyvavo 66 akušerės ir 306 gimdyvės. Statistinė duomenų analizė atlikta, panaudojant „SPSS 17.0“ kompiuterinę programą. Tyrimo rezultatai. Akušerės, kurios prižiūri ir teikia pagalbą mažos rizikos gimdymų metu visada ir dažnai, savo profesines žinias įvertino vidutiniškai 8,56±0,94 balo, o akušerės, darančios tai retai arba niekada, savo žinias įvertino vidutiniškai 7,19±2,62 balo iš 10 galimų (p<0,001). Profesinius įgūdžius akušerės įvertino atitinkamai vidutiniškai 8,71±1,03 ir 6,87±2,97 balo iš 10 galimų (p<0,001). Gimdyvės akušerių, prižiūrėjusių jų gimdymą paslaugų kokybę, įvertino vidutiniškai 9,5±1,0 balo iš 10 galimų. Gydytojo akušerio ginekologo teiktų paslaugų kokybę gimdyvės įvertino vidutiniškai – 9,4±1,2 balo iš 10 galimų. Kauno akušerės savo profesines žinias ir įgūdžius, prižiūrint mažos rizikos gimdymą, vertino atitinkamai vidutiniškai 8,5±1,022 balo ir 8,61±1,178... [toliau žr. visą tekstą] / SUMMARY Aim of the study – to assess the midwives‘ and mothers‘ opinion towards the obstetrical care in cases of the low-risk laboring. Objectives – to assess the opinion of mothers and midwives separately towards the obsterical care in cases of the low-risk laboring, as well as to compare the opinions of the midwives who work in the Perinatology Centers of Vilnius and Kaunas towards the obstetrical care in cases of the low-risk laboring. Methods. The object of the study is the midwives‘ and mothers opinion towards the obstetrical care in cases of the low-risk laboring. The questionnaire – based anonymous study was carried out between November 01, 2013 through November 30, 2013 in the Perinatology Centers of Vilnius and Kaunas. 66 midwives and 306 mothers participated in the study. Statistical analysis of the data was performed by SPSS 17.0 software package. Results. Midwives who always or frequently take care of the low-risk laboring autonomously evaluated their professional knowledge by giving 8,56±0,94 scores on average out of 10, whereas those midwives who never or rarely take care of the low-risk laboring evaluated their professional knowledge by giving 7,19±2,62 scores on average out of 10 (p<0,001). Professional skills were evaluated by the same midwives 8,71±1,03 and 6,87±2,97 scores on average out of 10, respectively (p<0,001). The mothers evaluated the quality of the services performed by the midwives or the obstetricians gynaecologists who took care of their... [to full text]

Bakgrund: Spinning Babies beskrivs som ett verktyg för att främja normal fysiologisk förlossning genom smärtlindring, avslappning och positioner som främjar optimal passage av barnet genom förlossningskanalen. Syfte: Att belysa barnmorskors erfarenheter av att tillämpa Spinning Babies vid förlossning. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Datainsamlingen genomfördes genom tre fokusgruppsintervjuer med totalt 12 barnmorskor. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier med underkategorier: Ett verktyg för att främja det normala, Tillfredsställelse med att utöva och utvecklas i sin barnmorskekonst, Ett nytt perspektiv på födandet. Barnmorskornas erfarenhet är att Spinning Babies ger förutsättningar för att främja normal förlossning, att utövandet upplevs som stimulerande samt att tillämpningen av Spinning Babies ger upphov till ny förståelse. Slutsats: Barnmorskors förutsättningar att främja normal förlossning kan underlättas om de har konkreta verktyg. Spinning Babies kan användas för att förbättra förlossningsutfall och bidra till en positiv förlossningsupplevelse. När barnmorskor arbetar tillsammans för att stödja den födande kvinnan och partnern upplevs förlossningsarbetet även mer stimulerande. / Background: Spinning Babies is described as a tool to promote physiological birth process through pain relief, relaxation and positioning for optimal passage of the baby through the birth canal. Aim: To describe midwives experiences of applying Spinning Babies during childbirth. Method: The study was conducted with a qualitative design with three focus group interviews. 12 midwives participated. The data was systematically analysed with qualitative content analysis. Result: The result was presented in three main categories with subcategories: A tool for promoting the normal, Satisfaction with exercising and developing in one's midwifery art, A new perspective on childbirth. The midwives' experience that Spinning Babies provide conditions for promoting normal childbirth. The practice is viewed as stimulating and generates a new understanding of child birth. Conclusion: Midwives' ability to promote normal childbirth can be facilitated if they have concrete tools. Spinning Babies can be used to improve childbirth outcomes and contribute to a positive childbirth experience. When midwives work together to support the woman giving birth and her partner, their work is also experienced as more stimulating.

Bakgrund: I Sverige rekommenderas induktion i vecka 42+0, detta för att undvika överburenhet. Förlossningsvården i Sverige är i ständig förändring och sedan 1994 ses det en ökning av induktioner. En trolig orsak till det är att förlossningskliniker väljer att inducera förlossningar redan innan 42 fullgångna graviditetsveckor uppnåtts. Syfte: Att beskriva förlossningsbarnmorskors uppfattning om induktion i graviditetsvecka 41 respektive graviditetsvecka 42 vid normal okomplicerad graviditet.Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats baserad på åtta semistrukturerade intervjuer - analyserade - med innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade - fyra huvudkategorier: kroppen är inte redo, barnmorskeprofessionen hotas, otydlighet i samhället kring induktioner och bristande evidens. Barnmorskorna uppfattar risker och konsekvenser med en omogen cervix vid en induktion. De uppfattar att det normala försvinner i förlossningsvården och blir mer läkarstyrd vård som leder till ökad arbetsbelastning. Barnmorskorna uppfattar även bristande evidens och okunskap i samhället gällande induktioner. Slutsats: Induktion är bra när behovet finns och när det finns medicinska indikationer för det, men barnmorskorna anser och önskar att kvinnohälsovården ska ta ett steg tillbaka och börja våga lita på kvinnokroppen igen. / Background: In Sweden today, there is recommended induction in week 42+0, in order to avoid overbearing. Maternity care in Sweden is constantly changing and since 1994 there has been an increase in inductions. A probable reason for this is that maternity clinics choose to induce childbirth even before 42 full weeks of pregnancy have been reached. Aim: To describe the delivery midwifes perception of induction in pregnancy week 41 and pregnancy week 42, during a normal uncomplicated pregnancy.Method: A qualitative interview study with an inductive approach based on eight semi-structured interviews - analyzed - with content analysis. Results: The analysis generated in four main categories: the body is not ready, the midwifery profession is threatened, ambiguity in society about inductions and lack of evidence. Midwives perceive risks and consequences with an immature cervix during induction. They perceive that the normal disappears in maternity care and becomes more physician-directed care that leads to an increased workload. Midwives also perceive a lack of evidence and ignorance in society regarding inductions. Conclusion: Induction is good when needed and when there are medical indications for it, but the midwifes believe and want the women’s healthcare to take a step back and start daring to trust the female body again.

Syfte: att kartlägga barnmorskors stödjande roll för den gravida kvinnan på barnmorskemottagning under covid-19 pandemin. Metod: kvantitativ tvärsnittsstudie. Data samlades in via webbenkäter och analyserades med deskriptiv statistik.   Resultat: Sextiofyra enkäter besvarades. Under covid-19 har tillräckligt med tid och information funnits för att stödja gravida kvinnor. Kollegialt och chefsstöd var viktigt för att erbjuda gravida kvinnor stöd. Samma kvalitet hölls på vården trots att vissa barnmorskebesök var digitala. Föräldrastöd i grupp kunde inte genomföras, alternativt genomfördes digitalt. Ogynnsamma förhållanden för kvinnor har varit svårare att uppmärksamma vid digital vård. Gravida kvinnor hade endast i undantagsfall möjlighet till en stödjande person närvarande på barnmorskemottagning, vilket ökade den stödjande rollen för barnmorskorna. Gravida kvinnor upplevde oro, men uppskattade besöken på barnmorskemottagning även under covid-19 pandemin. Barnmorskorna var oroliga att inte tillgodose gravida kvinnors behov av stöd.  Slutsatser: barnmorskornas stödjande roll påverkades av covid-19 pandemin. Huruvida digital vård underlättar för gravida kvinnor rådde delade meningar om. Kvinnor i utsatta situationer uppmärksammades inte i samma utsträckning. Adekvat vård och stöd för gravida kvinnor var en utmaning att tillgodose, men ombesörjts av barnmorskorna. Trygghet hade funnits i den stödjande rollen och barnmorskorna var överlag nöjda med arbetsinsatserna under covid-19 pandemin. / Aim: to survey the supportive role of midwives for the pregnant woman in antenatal care during the covid-19 pandemic. Method: quantitative cross-sectional study. Data were collected through a web-based survey and analyzed with descriptive statistics. Result: sixtyfour questionnaires were answered. There has been a sufficient amount of time and information to support pregnant women. Collegial and managerial support were important to support women. Some midwife visits had been replaced with digital care. Parental support in groups was not implemented during covid-19, alternatively implemented digitally. Adverse conditions for women have been more difficult to observe in digital care. Pregnant women could bring one person to the midwife's clinic in exceptional cases, which led to an increased supporting role for the midwives. Pregnant women expressed worry, but still appreciated visits to the midwife clinic during the covid-19 pandemic. The midwives were worried about not meeting the needs of support for pregnant women. Conclusions: the supportive role of midwives has been affected by covid-19. There are divided opinions about whether digital care facilitates maternal care for pregnant women. The midwives states that adequate care has been provided for the pregnant women. Midwives experienced confidence in the supportive role.

Norlin, Staffansdotter, M. (2023). Midwifes lived experience of supporting the woman’s autonomy during labour. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Public Health and Sport Science. University of Gävle, Sweden. Syftet var att undersöka barnmorskans upplevelse av att stödja den födande kvinnans autonomi under förlossningen. En kvalitativ metod användes var elva yrkesverksamma barnmorskor vid två förlossningsavdelningar i Mellansverige deltog i studien genom att svara på öppna frågor i ett webbaserat frågeformulär. Datan analyserades sedan med en tematisk analys. Två teman identifierades i resultatet. Tema ett - Tillgångar till att stödja kvinnan i hennes autonomi och tema två - Hinder för att stödja kvinnan i hennes autonomi. Under varje tema noterades kategorier som svarade på vilka tillgångar och hinder barnmorskan upplevde för att upprätthålla kvinnans autonomi. Kategorierna handlade om kommunikation, arbetsplatsen och kollegor samt kvinnans förkunskaper och önskningar. Slutsatsen av studien var att barnmorskorna behöver mer tid för att kunna genomföra mer holistiskt och personcentrerad vård under förlossningen. För att förstå kvinnans kontext behöver banmorskorna förutsättningar till att skapa en relation till kvinnan och på så vis ge henne förutsättningar till att stå upp i sin autonomi. / Norlin, Staffansdotter, M. (2023). Midwifes lived experience of supporting the woman’s autonomy during labour. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Public Health and Sport Science. University of Gävle, Sweden.  The purpose of this study was to investigate midwifes lived experience of supporting the woman’s autonomy during labour. A qualitative method was used, where eleven practicing midwifes from two different maternity wards in middle Sweden answered open questions in a web-based questionnaire. The data was then analysed with a thematic analyse. Two different themes were identified in the results. Theme one – Resources for supporting the woman’s autonomy, and theme two – obstacles for supporting the woman´s autonomy. Under each subject categories were identified which answered what resources and obstacles midwifes experienced for supporting the woman´s autonomy. The categories included communication, the workplace and colleagues as well as the woman´s prior knowledge and wishes. The conclusion of the study was that the midwifes need more time to be able to perform a more holistic and person-centred care during labour. To be able to understand the woman´s context the midwife needs conditions for creating a relation to the woman and through that give her the conditions for standing up in her autonomy.

Risken att drabbas av postpartumendometrit efter vaginal förlossning är cirka en till fyra procent. Efter kejsarsnitt är risken 10 till 20 procent. De flesta fall av postpartumendometrit orsakas av streptokocker, tarmbakterier, agens från sexuellt överförbara infektioner och bakterier från vaginalfloran. Riskfaktorer för att utveckla postpartumendometrit är bland annat kejsarsnitt, multipla vaginala undersökningar, lång vattenavgång och låg socioekonomisk status. Många fall av postpartumendometrit är lättbehandlade men en del infektioner utvecklas snabbt till ett mer allvarligt tillstånd - puerperalsepsis. Mödradödligheten är globalt sett hög, framför allt i vissa delar av världen, där infektion efter förlossning är en bidragande orsak. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur barnmorskan kan förebygga postpartumendometrit och därmed också minska risken för mödrar att utveckla puerperalsepsis under postpartumperioden. För att besvara syftet användes metoden rapid review och totalt 15 studier inkluderades i arbetet, varav en av studierna var av kvalitativ ansats och 14 med kvantitativ ansats. Under dataanalysen framkom tre huvudkategorier; Kliniska interventioner, Verktyg för barnmorskans proaktiva arbete samt Kunskap, motivation och följsamhet. En del kliniska interventioner, användandet av varningssystem för riskfaktorer och tidiga tecken på infektion samt kunskap, motivation och följsamhet hos vårdpersonal är viktiga faktorer i det preventiva arbetet mot postpartumendometrit. Slutsatsen belyser vikten av det preventiva arbetet mot postpartumendometrit och ett steg att minska mödradödlighet orsakat av puerperalsepsis. / The risk of postpartum endometritis after vaginal delivery is about one to four percent. After a caesarean section, the risk is 10 to 20 percent. Most cases of postpartum endometritis are caused by streptococci, intestinal bacteria, STI agents and bacteria from the vaginal flora. Risk factors for developing postpartum endometritis include caesarean section, multiple vaginal examinations, prolonged fluid leakage and low socioeconomic status. Many cases of postpartum endometritis are mild and easily treated, but some infections quickly progress to a more serious condition - puerperal sepsis. Maternal mortality is high, particularly in some parts of the world, with postpartum infection as a contributing factor. The aim of this literature review was to investigate how midwives can prevent postpartum endometritis and thereby also reduce the risk of mothers developing puerperal sepsis in the postpartum period. To answer the aim, the rapid review method was used and a total of fifteen studies were included in the work, one of these conducted a qualitative approach and fourteen a quantitative approach. Three main categories emerged during the data analysis: Clinical interventions, Tools for midwives' proactive work and Knowledge, motivation and compliance. Some clinical interventions, the use of alert systems for risk factors and early signs of infection, and knowledge, motivation and compliance of health care workers are important in the preventive work against postpartum endometritis. The conclusion highlights the importance of the prevention of postpartum endometritis as a step in reducing maternal mortality caused by puerperal sepsis.

No description available.