Bakgrund: Övervikt och fetma ökar risken för att drabbas av ohälsa och är en av de främsta orsakerna till sjukdom och förtidig död i Sverige. Gravida med övervikt eller fetma har ökat vid inskrivning till barnmorskemottagning. Det finns flertalet risker med att vara gravid och ha fetma både för den gravida och barnet. Barnmorskan har ett ansvar när det kommer till att informera om riskerna med fetma. Syfte: Att beskriva överviktiga gravida kvinnors erfarenheter av bemötandet på barnmorskemottagning. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät som besvarades av 36 gravida kvinnor med fetma. Enkätsvaren analyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och nio subkategorier utgjorde resultatet. Barnmorskors förhållningssätt varierade. Erfarenheterna av bemötandet var varierat. Kvinnorna önskade bli sedda som mer än vikten. Vidare var fetma ett känsligt ämne att ta upp. Slutsats: Ett behov av att bli sedd som alla andra framkom. Det ansågs även viktigt att barnmorskan inte bemötte den gravida på ett dömande sätt utan talade om fetma utan att lägga någon värdering vid ämnet. Erfarenheter av stigmatisering framkom. Barnmorskor behöver ytterligare kunskap för att kunna bemöta gravida kvinnor med fetma på ett bättre sätt.

Bakgrund: Antalet förstföderskor som använder sig av EDA har ökat och idag använder dryga hälften EDA under förlossning. Det är den mest effektiva smärtlindringsmetoden som förlossningsvården har att tillgå. EDA vid förlossning är dock förknippat med biverkningar och risker. Barnmorskor har en viktig roll att ge information och undervisning om smärtlindring till gravida kvinnor. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förstföderskors kunskaper och behov av information om EDA inför förlossning. Metod: Studien genomfördes och analyserades med metoden kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förstföderskor. Resultat: De analyserade intervjuerna utmynnade i två huvudkategorier; EDA är en metod med fördelar och nackdelar och Förstföderskor har behov av olika information på olika sätt, med tre, respektive två, tillhörande underkategorier. Konklusion: Kvinnornas kunskaper varierade, och många var osäkra. De hade behov av olika information om EDA på flera olika sätt. De upplevde att det varken fanns tid eller möjlighet för diskussion om EDA med barnmorskor, vilket kunde bidra till en känsla av att inte ha fått tillräckligt med information. Barnmorskor behöver därför blir bättre på att erbjuda förstföderskor information om EDA, men även annan smärtlindring som används under förlossning, förslagsvis genom uttökad tid på MHV. / Background: The number of primparas who use EDA has increased, and today more than half of them use EDA during childbirth. It is the most effective method of pain relief that is available in maternity care. EDA during childbirth is, however, associated with side effects and risks. Midwives have an important role to provide information and education about pain relief to pregnant women. Purpose: The purpose of this study was to investigate primiparas knowledge and need of information about EDA during childbirth. Method: The study was conducted and analyzed by qualitative content analysis method with inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with eight primiparas. Results: The analyzed interviews resulted in two main categories; EDA is a method with advantages and disadvantages and Primiparas need different information in different ways, with three and two associated subcategories. Conclusion: The women's knowledges varied, and many were unsure. They needed different information about EDA in several different ways. They felt that there was neither time nor opportunity for discussion about EDA with midwives, which could contribute to a feeling of not having received sufficient information. Midwives must therefore improve in offering primiparas information about EDA, but also other forms pain relief used during childbirth, suggested by extended time at maternal health care.

Amning har hälsofördelar för både mor och barn. Barnmorskan har en informationsskyldighet vad gäller amningens fördelar och skall förmedla relevant kunskap om amning till den gravida kvinnan och partnern. Genom WHO:s 10 steg kan amningen främjas, stödjas och skyddas. Barnmorskans stöd är en viktig aspekt under en kvinnas graviditet. Amningsarbetet måste påbörjas redan på mödrahälsovården för att kvinnan skall få goda möjligheter till amning. Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter kring amningsförberedelse för förstföderskor på barnmorskemottagning. En kvalitativ intervjumetod genomfördes, där tio barnmorskor intervjuades från två olika regioner i Mellansverige. En semistrukturerad intervjuguide tillämpades. Datainsamlingen bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån innehållsanalysen utvecklades tre huvudkategorier; Barnmorskors erfarenhet är att majoriteten av förstföderskorna har en positiv inställning till amning, Barnmorskor anser att amning är viktigt och Barnmorskans strategier och utmaningar samt 10 tillhörande subkategorier. Barnmorskorna ansåg att amningsförberedelse för förstföderskor var en viktig del av arbetet på barnmorskemottagningen, samt att kunskap om amning förmedlades utifrån rådande evidens och stödja till ett välinformerat val. Ett hinder var att nå ut till de gravida kvinnorna som fokuserade på förlossningen, en möjlighet till amningsförberedelse var föräldraförberedelse i grupp samt individuella samtal. Amningsförberedelsen varierade mellan regionerna. Den ena regionen hade tidigt fokus på amningen medan den andra introducerade amningen senare under graviditeten. Flertalet barnmorskor ansåg att utbildning inom amning var oregelbundet och majoriteten önskade mer tid till att ge förstföderskor en god amningsförberedelse. / Breastfeed has health benefits for both mother and child. The midwife has disclosure requirements when it comes to breastfeeding benefits and shall mediate relevant knowledge about breastfeeding to the pregnant woman and her partner. Through WHO:s 10 steps breastfeeding can be promoted, supported and protected. The midwifes support is an important aspect under a womans pregnancy. Breastfeeding preparation must start at the maternity services so the woman can receive great possibilities to breastfeed. The aim was to describe midwives experiences giving breastfeeding preparation to primiparas in the maternity services. A qualitative interview method was used and ten midwives were interviewed at two different regions in Centralsweden. A semi-structured interview guide was used. The data collection was analyzed with a qualitative content analysis. The content analysis developed three main categories; Midwives experiences are that majority of the first parturients have a positive attitude towards breastfeeding, Midwives consider that breastfeeding are important and Midwifes strategies and challanges and also 10 belonging subcategories. Midwives considered breastfeeding preparation to primiparas as an important part of their work at the maternity services, and that breastfeeding knowledge was mediated from current evidens and to support an informed choice. An obstacle was to reach the pregnant women with information who fokused on the childbirth, possibilities were parenting preparation groups and individual conversation. The breastfeeding preparation was different between the regions. One region had an early focus on breastfeeding and the other one introduced breastfeeding later on during the pregnancy. Most of the midwives considered that breastfeeding education was irregular and the majority desired more time to offer good breastfeeding preparation for primiparas.

Barnmorskans främsta uppgift genom tiderna har varit att stå vid den gravida kvinnans sida genom graviditet och förlossning samt att förmedla trygghet i svåra situationer. En av de rutinmässiga åtgärder som barnmorskan utför inom mödrahälsovården är att avlyssna barnets hjärtljud, så kallad auskultation. Varje år drabbas omkring 440 blivande mödrar av att deras barn dör innan barnet lämnat livmodern, så kallad intrauterin fosterdöd, en händelse som även påverkar barnmorskan. Tidigare forskning finns kring hur barnmorskan upplever och bearbetar intrauterin fosterdöd i samband med förlossning men begränsad kunskap finns om hur barnmorskor verksamma inom barnmorskemottagningar bearbetar upplevelsen av intrauterin fosterdöd. Studiens syfte var att belysa barnmorskan upplevelse av att upptäcka intrauterin fosterdöd hos den gravida kvinnan på barnmorskemottagningen. Metoden som valdes var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Sex barnmorskor med erfarenhet av att möta kvinnor inom mödravården där fosterljud inte gått att auskultera intervjuades. I resultatet framkom fyra kategorier: en föraning, känslor, tankar och handlande, behov av stöd och vikten av ett uppföljande samtal med kvinnan. Slutsatsen av den genomförda studien är att barnmorskorna som intervjuades kände att de genom sin erfarenhet fick en föraning om att något var fel. De ikläder sig sin yrkesroll på ett starkare sätt i den akuta situationen när hjärtljud inte går att avlyssna. Stödet från kollegor och arbetsledning är helt nödvändigt för att barnmorskan skall kunna bearbeta händelsen och utvecklas i sin yrkesroll. Barnmorskorna kände en oro över att ha brustit i sin vård till den gravida kvinnan och kände ett behov av att få ett uppföljande samtal med kvinnan både för sin egen skull men också för att hjälpa kvinnan i sorgeprocessen. En viktig slutsats av studien är att rutiner för hur svåra situationer skall hanteras på barnmorskemottagningen kan bli tydligare och därigenom säkerställa en hållbar arbetssituation för barnmorskan.

Ungefär 90% av alla födande kvinnor i Sverige är i behov av smärtlindring, antingen farmakologisk, icke-farmakologisk eller en kombination av båda. Barnmorskan ska kunna ge information och verktyg till kvinnan och partnern under graviditet för att få vetskapen om olika metoder av smärtlindring som finns att tillgå. Ämnet är relativt outforskat sedan tidigare och endast ett fåtal studier finns inom området. Studiens syfte är att beskriva gravida kvinnors upplevelser av information om smärtlindring från barnmorskan på barnmorskemottagning. Metoden som använts är kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats och totalt intervjuades tio kvinnor. I resultatet framkom ett tema vilket var: Att känna tillit hos barnmorskan på förlossningen trots en ovisshet inför smärtlindring. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Tilltro till att barnmorskan på förlossningen kommer att guida, En känsla av kontroll genom information om olika metoder, Det är viktigt att få kunskap om smärtlindring, En känsla av otillräcklig information. Kvinnorna i studien visar stark tilltro till barnmorskan på förlossningen och att det är barnmorskan som har kunskap om vilken form av smärtlindring kvinnan är i behov av i ett visst skeende under förlossningen. Kvinnorna upplever barnmorskan som en viktig del i födandet och överlämnar sig själva trots att det finns en känsla av osäkerhet inför smärtlindring.

Background: Within the Stockholm County Council returned in 2013 around 68 percent of the women to the antenatal clinic for a check-up after childbirth. Earlier studies show that new mothers want greater support from maternal health care and do not always know where to seek care. Aim: The aim of this work was to investigate whether the use of a standard model describing midwifery care and procedures for the postpartum check-up could affect the number of women who return to Södermalms clinic. A further aim was to compare the midwife and the patient's perspective, about what were included and discussed at this postpartum check-up. Method: This study had a descriptive quantitative research approach. How and when the woman contacted, and what topic the midwife discussed with the woman during the postpartum visit, was well described in a flowchart. 112 women were enrolled in the study and the project could be evaluated on the basis of data from the Pregnancy Registry and a control group corresponding to the intervention group was appointed. Results: Registered data showed an increased number of women who returned to Södermalms clinic postpartum, in the control group, there was no increase in the percentage of women who came to postpartum visits. There was a difference between the midwife and the woman's perception of what was discussed at the postpartum visit, particularly around the   information about the ruptures and the pelvic floor muscle, there was a discrepancy.  The midwives participating in the study preferred after completion of the study a more structured working model, where the postpartum visits were clarified. Conclusion: There may be advantages to use a standard model describing the midwifery care and procedures for the postpartum visits. The midwives preferred to book in the woman's postpartum check-up during her last pregnancy visit and were more satisfied with the new approach.

Det sexuella våldet är en globalt omfattande svårighet och ett folkhälsoproblem för kvinnor. Det råder en tystnadskultur kring ämnet som grundar sig i skuld och skam hos offret. Detta leder till att få vågar söka hjälp eller anmäla sina upplevelser. Barnmorskor anses dock vara en profession relevant att anförtro sig till vid besvär av sexuell karaktär. Barnmorskor innehar dessutom magisterexamen i sexuell och reproduktiv hälsa. Trots det tyder äldre studier på att barnmorskor upplever en osäkerhet kring att bemöta om frågor om våld. De anser att de saknar kunskap och tydliga riktlinjer. Syftet med studien var att ta del av barnmorskors erfarenhet av att möta patienter som blivit utsatta för sexuellt våld. Studien riktade sig till barnmorskor i västra Sverige som arbetar på en barnmorske- och/eller ungdomsmottagning. Studien bygger på intervjuer, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Barnmorskorna upplevde att dialog i en trygg miljö var värdefullt för att patienterna skulle anförtro dem sina upplevelser. Barnmorskorna ansåg att det fanns omständigheter som försvårade deras möten, de såg ett värde i att arbeta personcentrerat och att verksamheten tillät ett flexibelt arbetssätt. Barnmorskorna i studien upplever inte att det är svårt att ställa frågan om sexuellt våld. En lyhördhet inför subtila signaler bör dock finnas då många patienter inte vågar berätta om sina upplevelser på grund av rådande tystnadskultur i samhället. Barnmorskorna upplever att tillräckligt med avsatt tid för patienten, samt stöd och samarbete med andra professioner, underlättar vårdandet.

Bakgrund: Barnmorskor möter kvinnor när deras existentiella hälsa utmanas vilket innebär att barnmorskors förståelse för existentiell hälsa är betydelsefullt att belysa Syfte: Att fördjupa förståelsen av meningen med existentiell hälsa i relation till reproduktion ur barnmorskors perspektiv. Metod: Sju barnmorskor skrev ned sina reflektioner gällande kvinnors existentiella hälsa i ett frågeformulär. Svaren analyserades med den kvalitativa metoden hermeneutisk textanalys enligt Gadamer. Resultat: Analysen gav upphov till tre teman, varav det första delades in i två underteman, enligt följande rubriker: En mångtydig känsla i det existentiella samtalet med kvinnan, En vägledning till kvinnan att finna sin inre styrka och tro på sig själv i transitionen till föräldraskapet och Dialogen om tro på mänskligheten och livet, som inte behöver vara religion. Konklusion: Resultatet visar betydelsen av samtal om existentiell hälsa för kvinnor och barnmorskornas egen förmåga att möta kvinnor i dessa samtal, samt yttre omständigheter som påverkar dessa samtal. Den existentiella hälsan har betydelse för det totala måendet och därför bör fokus på existentiell hälsa vara en självklar beståndsdel i mötet med gravida kvinnor. / Background: The story of the woman should be perceived as a possibility for the midwives to obtain more knowledge on existential health. Aim: To deepen the understanding of the meaning of existential health related to reproduction from the midwife´s perspective. Method: 7 midwifes wrote down their reflections on women´s existential health in a questionnaire. The answers were analysed with the qualitative method, hermeneutical text analysis in accordance with Gadamer. Results: The analysis emerged in three themes: An ambiguous feeling in the existential conversation with the woman, A guidance to the woman to find her inner strength and faith in herself in the transition to parenthood and the Dialogue about faith in humanity and life, which does not have to be religion. Conclusion: The result shows the importance of conversations about existential health for women and the midwifes abilities of meeting women in these conversations and external factors interfering on these conversations. The existential health influences on the total wellbeing therefore should focus on existential health be an obvious element in the meeting with the pregnant woman.

Bakgrund:Barnmorskor som arbetar på barnmorskemottagning [BMM] upplever sig ha bristande kunskap om hur professionellt stöd kan erbjudas till kvinnor med förlossningsrädsla under graviditet. Det är viktigt att gravida kvinnor med förlossningsrädsla erhåller professionellt stöd. Syfte:Syftet med studien är att belysa barnmorskor på barnmorskemottagningens erfarenheter av att erbjuda professionellt stöd till kvinnor med förlossningsrädsla under graviditet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats valdes i denna studie för att få en bredare uppfattning av barnmorskor på BMM erfarenhet. Sju barnmorskor blev intervjuade på två olika BMM i sydvästra Sverige. Resultat: I resultatet framkom det två huvudkategorier "Kvinnans förlossningsrädsla i fokus" och "Barnmorskors behov av resurser och kunskap kring förlossningsrädsla". Det tillkom även två underkategorier "Barnmorskors erfarenheter om kvinnors bristande kunskap kring förlossningsrädsla" och "Vägleda till rätt hjälpinsats för den förlossningsrädda kvinnan". Barnmorskor erbjuder professionellt stöd utifrån sina erfarenheter när kvinnan uttrycker förlossningsrädsla. Detta genom att barnmorskorna är lyhörda vid utredning av orsaker till kvinnans förlossningsrädsla. Slutsats:Barnmorskor på BMM behöver kontinuerlig utbildning om förlossningsrädsla för att kunna erbjuda gravida kvinnor professionellt stöd. Verksamhetschefer på BMM ska erbjuda dessa barnmorskor rätt förutsättningar för att de ska kunna känna sig trygga med att erbjuda professionellt stöd till förlossningsrädda kvinnor. / Background: Midwives working at maternal care center experience insufficient knowledge about how professional support can be offered to pregnant women. It´s important that pregnant women with tocophobia receive professional care from midwives during the entire pregnancy. Purpose: The aim of the study is to highlight maternal care midwives’ experiences providing professional support for pregnant women who fear of giving birth. Method: A qualitative interview study with inductive approach was chosen for this study to gain broader view of the BMM midwives' experiences. Seven midwives were interviewed at two BMM in southwestern Sweden. Results: There were two main categories "Women's fear of childbirth tokophobia". There were two subcategories "Midwife's experiences about women's lack of knowledge about fear of childbirth" and "Guide pregnant women to correct care effort". Midwives offer professional support from their own experience when women express fear of birth. This through midwives being responsive when incuayaring causes to tokophobia women. in focus" and "Midwife's need for resources and knowledge about women`s Conclusion: BMM midwives need continuous education about fear of childbirth in order to offer women prophetic support. BMM occupational managers should offer midwives right prerequisites for midwives to feel safe by providing care to women suffering from tokophobia.

Bakgrund: I Sverige förekommer perinatal psykisk ohälsa hos omkring 15 procent av alla gravida och rapporteras öka i samhället. Riskfaktorer för psykisk ohälsa anges vara sociala faktorer såsom våldsutsatthet, tidigare psykisk ohälsa, bristande socialt stöd eller familjehistorik av psykisk ohälsa. Graviditetsrelaterad oro, sömnbesvär och stress ses också öka risken. Barnmorskan har därför en viktig uppgift att tidigt fånga upp psykiska ohälsa under graviditet. Motiv: Gravida har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Att lägga resurser riktade mot perinatal psykisk ohälsa är angeläget, då det kan få konsekvenser för gravida, deras barn, deras närstående samt samhället. Det är därför viktigt att barnmorskor uppmärksammar gravidas mående för att främja en god psykisk hälsa och förhindra negativa utfall under graviditet, förlossning och postpartum.  Syfte: Syftet med studien var att belysa barnmorskors erfarenheter av att möta kvinnor med perinatal psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Materialet analyserades med tematisk analys. Resultat: Barnmorskorna uttryckte att det var svårt, men viktigt, att fånga upp perinatal psykisk ohälsa. Barnmorskorna försökte att vid behov normalisera kvinnornas känslor. Att planera för en välmående familj var betydelsefullt och ibland var det svårt att släppa tankarna om vissa kvinnor och gå vidare. Samverkan var av stor betydelse då barnmorskornas kompetens inte täckte alla de behov som kvinnorna hade.   Konklusion: När barnmorskor erfar kompetens och fungerande samverkan skapas trygga sammanhang vilket underlättar att fånga upp perinatal psykisk ohälsa.  Förhoppningen är att studien synliggör barnmorskors viktiga arbete med perinatal psykisk ohälsa. Samt bidra till att förbättra vården av kvinnor med perinatal psykisk ohälsa. / Background: In Sweden perinatal mental illness occurs in around 15 percent of all pregnant women and is reported to be increasing in society. Risk factors for mental illness are stated to be social factors, such as domestic violence, previous mental illness, lack of social support or family history of mental illness. Pregnancy-related anxiety, sleep problems and stress are also seen to increase the risk. The midwife has therefore an important task to detect mental illness early during pregnancy.   Motive: Pregnant women has an increased risk of suffering from mental illness. Putting resources towards perinatal mental illness is urgent, as it can have consequences for pregnant women, their children, their relatives and society. It is important that midwives pay attention to pregnant women’s well-being in order to promote good mental health and prevent negative outcomes during pregnancy, childbirth and postpartum. Aim: The aim of this study was to illustrate midwives' experiences of meeting women with perinatal mental illness.  Methods: A qualitative interview study with inductive approach was used. The material was analyzed with thematic analysis.  Result: The midwives thought it was difficult, but important, to detect perinatal mental illness. The midwives tried to normalize the women's feelings. Planning for a prosperous family was significant and sometimes it was difficult to let go of thoughts about certain women and move on. The collaboration was of great importance as the midwives' skills did not cover all the needs that the women had. Conclusion: When midwives experience competence and effective cooperation, safe contexts are created, which facilitates the detection of perinatal mental illness.The hope is that the study makes visible the important work of midwives with perinatal mental illness. As well as contributing to improving the care of women with perinatal mental illness.