Syftet med studien var att undersöka förekomst av gravida kvinnors upplevelse av förlossningsrädsla i relation till deras sociodemografiska, psykiatriska och obstetriska bakgrund samt önskat förlossningssätt. Metod. Förstföderskor och omföderskor som skrevs in på barnmorskemottagning tillfrågades om deltagande i studien och fick besvara två frågeformulär under graviditeten. Resultat. Totalt 776 kvinnor svarade på båda frågeformulären och svarsfrekvensen för de flesta frågor som användes till studien var över 92 %. I tidig graviditet upplevdes förlossningsrädsla av 12 % av kvinnorna i studien och av 15,5 % i sen graviditet. Nästan hälften av de med tidig upplevelse av förlossningsrädsla upplevde i slutet på graviditeten ingen eller liten rädsla. Upplevd förlossningsrädsla var vanligare bland kvinnor som tidigare varit gravida, omföderskor med erfarenhet av kejsarsnitt, kvinnor födda utanför Sverige och kvinnor som tidigare haft kontakt med psykiater och kurator. Kvinnor med upplevd förlossningsrädsla var mer benägna att önska kejsarsnitt än de som upplevde ingen eller liten rädsla. Av kvinnor med upplevd förlossningsrädsla hade omkring en fjärdedel under graviditeten varit i kontakt med Klaramottagningen, en mottagning med specialisering på förlossningsrädsla och en femtedel av dessa kvinnor rapporterade mot slutet av graviditeten ingen eller liten rädsla. Kontakt med Klaramottagningen hade även kvinnor som i tidig graviditet rapporterade ingen eller liten rädsla. Av dessa kvinnor rapporterade 45,8 % att de upplevde förlossningsrädsla i slutet på graviditeten. Konklusion. Former för hur identifiering, fördelning av vårdens resurser och utformning av stödet till gravida kvinnor och framförallt till de med upplevd förlossningsrädsla bäst sker kan utvecklas ytterligare.

The expectations of a successful outcome are great during childbirth. The overall objective of prenatal care and birth care is that midwives contribute in creating the most positive experience of pregnancy, child birth and infancy as possible. During the past 30 years there has been a significant increase in sectiofrequency both in Sweden and the rest of the Western world. More parents feel an overall insecurity when it comes to child labour. The purpose of this study was to describe how midwives experience the work of creating a sense of security and good nursing when meeting the expectant parents. A phenomenological approach was chosen with the use of eleven qualitative interviews that were analyzed with Giorgis' method of analysis. The result revealed three themes: organizational - professional conditions, the communicative ability and the reflective - emotional competence. Trusting your inner sensibility and intuition was something that characterized all the interviews and was the essence of the results. The way work was lead and organized, as well as the utilization of competence effected the midwives’ possibility of contributing to a sense of security and good care. When the communication was based on sensibility, midwives’ could create a good and trustful relationship with the expectant parents. The emotional involvement was an essential requirement for carrying out the work in a satisfying way. A question for the future is how inner knowledge based on practical experience can benefit new personnel and how the organization and education for healthcare givers can utilize the specialist knowledge of midwives with experience. / Förväntningarna i samband med barnafödande är stora på att en graviditet ska sluta lyckligt. Det övergripande målet inom mödrahälsovård och förlossningsvård är för barnmorskor att medverka till en så positiv upplevelse av graviditet, förlossning och spädbarnstid som möjligt. De sista trettio åren har sectiofrekvensen ökat betydligt både i Sverige och västvärlden. Fler föräldrapar upplever idag en allmän otrygghet i samband med barnafödande. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors upplevelser av att förmedla trygghet och en god omvårdnad i mötet med det blivande föräldraparet. Fenomenologisk ansats valdes med elva kvalitativa intervjuer som analyserades enligt Giorgis analysmetod. Resultatet visade tre teman: Organisatoriska - professionella förutsättningar, den kommunikativa förmågan och den reflektiva - emotionella kompetensen. Att lita på sin inre känsla och intuition var en upplevelse som genomsyrade hela intervjumaterialet och blev resultatets essens. Hur arbetet leds och organiseras och hur kompetens tillvaratas påverkade i hög grad barnmorskors möjligheter att förmedla trygghet och en god omvårdnad. Genom att vara lyhörd i sitt sätt att kommunicera kunde en god och förtroendefull relation skapas mellan barnmorskor och det blivande föräldraparet. Det känslomässiga engagemanget var en nödvändig förutsättning för att utföra ett bra jobb. En fråga inför framtiden är på vilket sätt den erfarenhetsbaserade inre kunskapen kan komma ny personal tillgodo och hur omvårdnadsarbetets organisation och vårdutbildningar kan ta tillvara det expertmässiga kunnandet hos erfarna barnmorskor.

<p>The expectations of a successful outcome are great during childbirth. The overall objective of prenatal care and birth care is that midwives contribute in creating the most positive experience of pregnancy, child birth and infancy as possible. During the past 30 years there has been a significant increase in sectiofrequency both in Sweden and the rest of the Western world. More parents feel an overall insecurity when it comes to child labour. The purpose of this study was to describe how midwives experience the work of creating a sense of security and good nursing when meeting the expectant parents. A phenomenological approach was chosen with the use of eleven qualitative interviews that were analyzed with Giorgis' method of analysis. The result revealed three themes: organizational - professional conditions, the communicative ability and the reflective - emotional competence. Trusting your inner sensibility and intuition was something that characterized all the interviews and was the essence of the results. The way work was lead and organized, as well as the utilization of competence effected the midwives’ possibility of contributing to a sense of security and good care. When the communication was based on sensibility, midwives’ could create a good and trustful relationship with the expectant parents. The emotional involvement was an essential requirement for carrying out the work in a satisfying way. A question for the future is how inner knowledge based on practical experience can benefit new personnel and how the organization and education for healthcare givers can utilize the specialist knowledge of midwives with experience.</p> / <p>Förväntningarna i samband med barnafödande är stora på att en graviditet ska sluta lyckligt. Det övergripande målet inom mödrahälsovård och förlossningsvård är för barnmorskor att medverka till en så positiv upplevelse av graviditet, förlossning och spädbarnstid som möjligt. De sista trettio åren har sectiofrekvensen ökat betydligt både i Sverige och västvärlden. Fler föräldrapar upplever idag en allmän otrygghet i samband med barnafödande. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors upplevelser av att förmedla trygghet och en god omvårdnad i mötet med det blivande föräldraparet. Fenomenologisk ansats valdes med elva kvalitativa intervjuer som analyserades enligt Giorgis analysmetod. Resultatet visade tre teman: Organisatoriska - professionella förutsättningar, den kommunikativa förmågan och den reflektiva - emotionella kompetensen. Att lita på sin inre känsla och intuition var en upplevelse som genomsyrade hela intervjumaterialet och blev resultatets essens. Hur arbetet leds och organiseras och hur kompetens tillvaratas påverkade i hög grad barnmorskors möjligheter att förmedla trygghet och en god omvårdnad. Genom att vara lyhörd i sitt sätt att kommunicera kunde en god och förtroendefull relation skapas mellan barnmorskor och det blivande föräldraparet. Det känslomässiga engagemanget var en nödvändig förutsättning för att utföra ett bra jobb. En fråga inför framtiden är på vilket sätt den erfarenhetsbaserade inre kunskapen kan komma ny personal tillgodo och hur omvårdnadsarbetets organisation och vårdutbildningar kan ta tillvara det expertmässiga kunnandet hos erfarna barnmorskor.</p>

Syfte: att belysa barnmorskors upplevelser och erfarenheter av vårdmötet med förlossningsrädda kvinnor under aktiv förlossning. Design: kvalitativa intervjuer som analyserades med innehållsanalys. Lokalisation: studien utfördes på en mellanstor förlossningsklinik i Norra Sverige.  Deltagare: sex barnmorskor anställda och i aktiv tjänst på förlossningsavdelningen.  Resultat: tre beskrivande kategorier framkom; Att uppfatta och respektfullt bemöta rädsla; Att skapa en tillitsfull relation och Att utvecklas i professionen. Slutsats: Resultatet visade att barnmorskorna betraktade förlossningsrädsla som något normalt och uttryckte att de flesta kvinnor bar på någon form av oro och rädsla. Tillit och närvaro uttrycktes som viktiga grundförutsättningar för ett bra vårdmöte med en förlossningsrädd kvinna, och barnmorskorna efterfrågade forum i verksamheten som kunde främja deras professionella utveckling.  Praktiska implikationer: Resultatet tyder på att barnmorskor saknar regelbunden reflektion och handledning som en möjlighet att utvecklas och stärkas i vårdmötet med den förlossningsrädda kvinnan. / Objective: to highlight midwife's experience of care meeting with women with fear of childbirth. Design: qualitative interviews analyzed using content analysis.  Settings: the study was conducted on a medium sized childbirth clinic in Northern Sweden.  Participants: six midwives employees in active service at the delivery ward. Findings:Three descriptive categories emerged; To perceive and respectful response to fear; To create a trusting relationship and To develop in the profession.  Key conclusion: The results showed that midwives regarded the fear of childbirth as something normal and expressed that most women wore some form of fear. Presence and dialogue emerged as key prerequisites for a trusting relationship with the childbirth scared woman and midwives demanded forums in the business who could promote their professional development. Implications for practice:The results suggest that midwives have no regular reflection and tutoring as an opportunity to develop and strengthen the health care encounter with the woman with fear of childbirth

No description available.

Bakgrund: Statistik visar på ökat antal elektiva kejsarsnitt internationellt och nationellt. Ett kejsarsnitt kan rädda liv på mor och barn om komplikationer uppstår, elektivt kejsarsnitt är även liksom andra stora operationer förenat med risker för komplikationer. Antalet elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation har ökat i Sverige och cirka 17 % av alla förlossningar sker via kejsarsnitt. Att vårda och stödja kvinnor före, under och efter en förlossning med kejsarsnitt hör till barnmorskans arbete. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors uppfattning om indikationer och effekter av förlossning med elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation belyst utifrån arbetslivserfarenheter. Metod: kvalitativ metod: semistrukturella intervjuer med nio barnmorskor. Materialet analyserades via fenomenografisk analys i sju steg. Resultat: Fyra beskrivningskategorier framkom, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation är ett etiskt dilemma, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation är en stor operation, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation påverkar organisation och barnmorskans arbetsmiljö och Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation påverkar kvinnans förlossningsupplevelse. Vidare framkom nio kategorier som beskriver barnmorskors uppfattningar. Slutsats Barnmorskor uppfattar elektiva kejsarsnitt som något komplext, att de med sina yrkeskunskaper värnar det naturliga vid kejsarsnitt på humanitär indikation och att de har brist på mandat att stödja och stärka kvinnors informerade val om elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet kan användas vid undervisning kring barnmorskans stödjande och vårdande arbete i samband med förlossning via kejsarsnitt. Vidare kan resultatet vara underlag till diskussioner inom mödrahälsovård och förlossning i syfte att ge barnmorskor stärkt mandat till sina stödjande och informativa uppgifter. / Background: Statistics show an increased number of elective caesarean section internationally and nationally. A caesarean section can save the life of mother and child if complications arise, elective caesarean section in common with other major surgeries involve risk of complications. The number of elective caesarean sections on humanitarian indication has increased in Sweden and about 17% of all deliveries via caesarean section. To care and support women before, during and after a cesarean is an essential part of midwifery work. Objective: The aim of the study is to describe midwives' perception of indications and effects of childbirth by elective caesarean section on humanitarian indication illuminated on the basis of work experience. Method: A qualitative approach: semi structural interviews with nine midwives, phenomenographic analysis in seven steps was used for analysis of data. Results: Four descriptive categories emerged, elective Caesarean section on humanitarian indication is an ethical dilemma, elective Caesarean section on humanitarian indication is major surgery, elective Caesarean section on humanitarian indication affect the organization and midwives working environment and elective Caesarean section on humanitarian indication affect the woman's birth experience. Further nine categories that describe midwive´s perceptions emerged. Conclusion: Midwives perceived elective ceaserean section as something complex, that with their professional skills they support the natural part in caesarean sections on humanitarian indication and they lacked mandate to support and strengthen women's informed choice regarding elective Caesarean section on humanitarian indication. Clinical applicability: The result can be used in education regarding midwives supportive and caring role in deliveries with caesarean section. In addition the result can be used in discussions at delivery wards and antenatal care units regarding improving midwives mandate for their supportive and informative tasks.

Bakgrund: Förlossningsrädsla klassificeras som lätt rädsla eller oro, måttlig rädsla samt svår eller intensiv förlossningsrädsla. Prevalensen av svår förlossningsrädsla hos gravida kvinnor uppskattas till 14 procent ur ett globalt perspektiv. Förlossningsrädsla kan ge konsekvenser i form av att kvinnor väljer att inte föda fler barn och eller att det går ofrivilligt lång tid mellan graviditeterna samt att kvinnorna kan uppleva mer smärta under en förlossning. Syfte: Syftet med den här metasyntesen är att beskriva upplevelser och rädslor hos förlossningsrädda kvinnor under graviditet och förlossning. Metod: Kvalitativ metasyntes med meta-ethnografi som analysmetod. Datainsamling har utförts i databaserna PubMed, Cinahl, Web of Science och PsycINFO. Totalt ingår 15 artiklar i metasyntesens resultat och dessa valdes ut efter kvalitetsgranskning. Resultat: Fyra huvudteman identifierades, Beskrivning av förlossningsrädsla, Rädsla för sin egen hälsa och det okontrollerbara, Rädslor i samband med möten i vården och Rädslor för barnets hälsa. Även sex underteman identifierades, Det oförutsägbara, Att inte ha kontroll, Den fysiska hälsan, Smärta, Möten med barnmorska och annan vårdpersonal och Interventioner. Slutsats: Resultatet visar att de vanligaste rädslorna som förlossningsrädda kvinnor har under graviditet och förlossning är rädsla för bristningar, smärta och att barnet ska skadas. De förlossningsrädda kvinnorna uppger även att de är rädda för att inte erhålla tillräckligt med stöd från barnmorskan. Klinisk tillämpbarhet: Den här metasyntesen visar att det är av stor vikt att identifiera och hjälpa förlossningsrädda kvinnor i ett tidigt stadie under graviditet för att kunna främja deras hälsa och förebygga förlossningsrädsla. För att hjälpa dessa kvinnor kan barnmorskan förslagsvis erbjuda föräldrautbildning för kvinnor som känner oro eller rädsla inför sin förlossning. Denna utbildning skulle kunna innehålla studiebesök på en förlossningsavdelning samt information om de vanligaste rädslorna och åtgärder som vidtas om komplikationer skulle uppstå. / Background: Fear of childbirth can be classified as low fear or worry, moderate fear and severe fear of childbirth. The prevalence of severe fear of childbirth among pregnant women is estimated to be 14 percent globally. Consequences of fear of childbirth is not wanting to have another child, involuntarily long time between pregnancies and more pain during labour. Method: Qualitative meta- synthesis with meta-ethnographic analysis method. Databases that was used to find the articles were PubMed, Cinahl, Web of Science and PsycINFO. Totally 15 articles are included in the meta-synthesis after a quality review. Results: Four main themes were identified Description of fear of childbirth, Fear of their own health and the uncontrollable, Fear associated with meetings with healthcare and Fear of the health of the child. Also six subtopics were identified, The unpredictable, Not having control, The physical health, Pain, Encounters with midwives and other healthcare professionals and interventions. Conclusion: The results showed that the most common fear among pregnant women with fear of childbirth were fear of tearing, pain and the health of the baby. The women with fear of childbirth is also afraid of encounter a midwife who would give inadequate support. Clinical implications: This meta-synthesis shows it is of huge importance to identify fear of childbirth in early pregnancy to promote health and reduce fear of childbirth. To help these women, the midwife may propose parental education for women who feel anxious or afraid of childbirth. This training could include study visits to a maternity ward as well as information on the most common fears and measures taken if complications should occur.

The overall aim of this thesis was to examine what experiencing childbirth-related fear may imply for women and for men. The thesis compromises four studies with the following specific aims: I) to investigate the extent and level of childbirth-related fear in women and men, and to identify and compare experiential factors associated with childbirth-related fear in relation to level of fear. II) To describe the contents of childbirth-related fear in women and men, and to investigate whether the contents differed in relation to level of fear. III) To illuminate experiences of intense childbirth-related fear from the perspective of the women, and IV) of the men themselves. The studies were carried out using a combination of postal questionnaires and open interviews. The questionnaire was answered by 410 (74%) women and 329 (60%) men who prior to the study had had a baby at Norrlands university hospital, Sweden. Twenty women and 20 men who in the questionnaire had assessed their fear related to childbirth as intense were interviewed about what this experience had meant to them. The questionnaires were analyzed by factor analyses and quantitative content analysis. When analyzing the open interviews an approach based on the similarity-difference method in Grounded Theory were used. The results showed that the large majority of women (80%) and men (72%) had some experiences of fear related to childbirth. For 94 (23%) women and 43 (13%) men the fear was defined as intense. Among the factors identified as being involved in the experience of childbirth-related fear, 'exposedness and inferiority' had the greatest explanatory power in women, while 'communicative difficulties' had the greatest power in men. The contents of fear were fairly similar in both women and men, but the relative importance fo the fear categories differed. Among women fears related to 'the labour and delivery process' were ranked highest, while the uppermost category among the men were fears related to 'the health and life of the baby'. The comparison of the contents in relation to level of fear revealed that fears related to 'own capabilities and reactions' were significantly more common in women with experiences of intense fear than in women with mild to moderate fear. Among the men fears related to 'the health and life of the baby' and 'the health and life of the woman' were significantly more common in men with intense fear than in men with mild to moderate fear. In addition the open interviews indicated that socially constructed norms and beliefs about being happy and expectant influenced the women's perceptions of themselves and of what is considered as appropriate to feel and talk about during pregnancy. Many women judged themselves as different and inferior to others because of their fear, and described difficulties in expressing their fears due to expectations or experiences of not being taken seriously, being neglected or given misguided consolation. For the interviewed men, wishes to contribute and not causing trouble for the woman, as well as strives to adhere to prevailing norms about "masculinity" impled difficulties to disclose and talk about the fear, and look for support.

Research has shown fear of childbirth to be as common among men as women, but the phenomenon has not been as studied among men. Some men have trouble talking about their fear and therefore don’t get the support that they need. Where to go to get help is not so obvious for these men. The name mostly used for this clinic is Aurora. Men and women come here to get help and support to process their fears and plan for the upcoming delivery. Aurora is also available after a traumatic deliver to process the experience. The aim of this study was to describe men’s experiences of Aurora clinics as husband/partner accompanying a woman with fear of childbirth, and to investigate the existence of fear among the men themselves. Questionnaires were sent to 41 men, of who 27 answered who took part in Aurora clinic at a hospital in south of Sweden. The data was analyzed descriptive, with Chi-2 test and Wilcoxon Signed Ranks Test. The results showed that all part taking men suffered from fear of childbirth to some extent, but the men chose to take part in Aurora mainly to support the woman. The men felt confirmed, supported and taken seriously. Most men had a positive childbirth experience after taking part in Aurora. A surprising find was that few men stated that a birth plan had been established, even thou this should be routine. The findings were surprisingly positive. The midwife giving antenatal care, is the one how should identify fear of childbirth in men and women, but no specific measures are taken to find them. In our study we found several men who were afraid of childbirth, who hadn’t been discovered before. Screening all parents-to-be for fear of childbirth could possibly be a way to find more. / Studier visar att förlossningsrelaterad rädsla och oro är ungefär lika vanligt hos män som hos kvinnor, men ämnet är inte lika väl belyst ur ett manligt perspektiv. Vissa män har svårt att tala om sin rädsla och får därför inte det stöd de behöver. Vart de rädda männen ska vända sig för att få hjälp är heller inte alltid så självklart. Den verksamhet som finns för förlossningsrädda kallas oftast Auroraverksamhet. Hit kan kvinnor och män vända sig för att få stöd och hjälp att bearbeta sin rädsla och planera inför kommande förlossning. Det finns även möjlighet till kontakt med Aurora efter traumatisk förlossning för att bearbeta händelsen. Syftet med denna studie var att undersöka mäns erfarenheter av Auroraverksamheten som medföljande make/sambo till förlossningsrädd kvinna, samt förekomst av rädsla/oro hos männen själva. En enkät skickades ut till 41 män som deltagit vid Auroraverksamheten vid en kvinnoklinik i södra Sverige, 27 svarade. Studien hade en kvantitativ ansats. Studien analyserades med deskriptiv statistik, Chi-2 test och Wilcoxon Signed Ranks Test. Resultatet visade att alla män som deltog i studien själva upplevde viss förlossningsrädsla. Trots detta hade männen till största del deltagit för att stötta kvinnan. Vid besöken på Aurora kände sig männen bekräftade, hjälpta och tagna på allvar. De flesta hade en positiv förlossningsupplevelse efter besöken. Ett förvånande resultat var att få av männen uppgav att en förlossningsplan upprättats, då detta bör vara rutin vid Auroraverksamheten. Resultaten var överraskande positiva. Barnmorskorna på mödrahälsovården är de som ska identifiera förlossningsrädsla hos både kvinnor och män, men i dagsläget görs inga speciella åtgärder för att finna dem. Möjligen kan någon form av screening göra att fler får hjälp, då vi genom enkätens frågor funnit flera ej tidigare identifierade förlossningsrädda män.

Förlossningsrädsla utgör en speciell utmaning för mödrahälsovården och förlossningsvården.En konsekvens av rädslan är att kvinnor allt oftare kräver kejsarsnitt utan medicinsk indikation. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som ligger till grund för förlossningsrädsla samt att ta reda på hur omvårdnadspersonal kan ge stärkande omvårdnad till denna sårbara grupp. Metoden var en systematisk litteraturstudie som omfattade fjorton vetenskapliga artiklar. Materialet till litteraturstudien identifierades via datoriserad och manuell sökning i databaser och tidsskrifter på Högskolan Dalarnas bibliotek samt sjukhus biblioteket på Falu Lasarett. Sökningen gjordes i databaserna ELIN@dalarna, Pub Med, Swe Med, Libris och Google sholar. Sökord som användes var: Fear of childbirth. Resultatet visade att rädslans innehåll och natur hänger samman med kvinnans personliga förutsättningar samt den sociala situation hon lever i. En slutsats blev att många kvinnor behöver hjälp för sin oro inför förlossningen och många har i högre grad än andra väntande kvinnor haft besvär med psykisk ohälsa. En viktig förutsättning för ett optimalt och professionellt bemötande av den förlossningsrädda kvinnan är ett gott samarbete mellan hela vårdkedjan, så alla har samma synsätt. Genom att alla säger samma saker skapas en trygghet.