Bakgrund: Av alla gravida kvinnor räknas omkring 5 % lida av svår förlossningsrädsla. Kvinnor med förlossningsrädsla löper högre risk för komplikationer under och efter graviditeten. I Sverige läggs idag mycket resurser på Auroraverksamhet för att hjälpa kvinnor med förlossningsrädsla. Det saknas omfattande utvärdering av Auroraverksamheten. Syfte: Syftet med detta fördjupningsarbete var att undersöka upplevelse och effekt av Aurorasamtal inför förlossning samt upplevelse av den efterföljande förlossningen bland först- och omföderskor. Metod: Studien har en retrospektiv studiedesign där datainsamling skedde via en enkätundersökning. Datamaterialet sammanställdes därefter i SPSS. Resultat: Majoriteten av kvinnorna upplevde att samtalen hjälpte dem till en mer positiv förlossningsupplevelse. Fler förstföderskor än omföderskor önskade planerat kejsarsnitt när de kom till Auroramottagningen. De flesta kvinnor som önskade vaginal förlossning blev vaginalt förlösta. Över hälften av kvinnorna som deltog i studien var mindre rädda för förlossning 1 – 2 år efter förlossningen än de upplevde att de var innan Aurorasamtalet och förlossningen. Konklusion: Aurorasamtal förefaller ha störst betydelse för omföderskor och för de kvinnor som önskar vaginal förlossning. / Background: About 5 % of all pregnant women suffer from severe fear of childbirth. Women with fear of childbirth are at higher risk for complications during and after pregnancy. In Sweden a lot of resources are being spent on Aurora counselling to help women with fear of childbirth. There is no comprehensive evaluation of Aurora counselling though. Aim: The aim of this study was to examine the experience and impact of Aurora counselling for childbirth as well as the experience of the following birth among primipara and multipara women. Method: The study had a retrospective study design in which data was collected through a survey. The data was compiled in SPSS. Results: The majority of women felt that the Aurora counselling has helped them to experience a more positive birth experience. More primipara than multipara desired an elective caesarean section when they came to Aurora Clinic. Most of the women who desired to have a vaginal birth became vaginally delivered. More than half of the women who participated in the study were less afraid of childbirth 1 - 2 years after the birth than they estimated they were before the Aurora counselling and childbirth. Conclusion: Aurora counselling seems to have the greatest impact on multipara women as well as on women who desire vaginal birth.

Violence against women is a global public health problem as well as a violation against human rights. This descriptive cross-sectional quantitative study was conducted to investigate experience of violence among women who receive midwifery care for childbirth fear. Data were retrieved from 633 patient records. In addition, all obstetric clinics offering care for fear of childbirth in Sweden were asked via e-mail about routines with regard to violence. Response rate was 56 percent. The results showed that only 50 percent of pregnant women had been asked about violence as part of the medical history, despite the national recommendation that all pregnant women should be asked about the subject. Among women who received midwife-led counseling for childbirth fear, 34 percent had reported some form of violence during their lifetime. All obstetric clinics follow the recommendations of The National Board of Health and Welfare regarding the appropriate skills within the team, although supplementary courses taken by the midwives at the clinics do differ. Midwives can play a crucial role for the survival and well-being of women faced with domestic violence. Midwives should keep in mind that there may be earlier or ongoing violence that contributes to the woman´s fear of childbirth. / Våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem samt ett brott mot mänskliga rättigheter. Denna deskriptiva tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats genomfördes för att undersöka våldsutsatthet bland kvinnor som fått barnmorskeledd behandling av förlossningsrädsla. Data från 633 journaler inhämtades. Samtliga obstetriska kliniker i Sverige som erbjuder behandling av förlossningsrädsla tillfrågades via e-post om rutiner kring våldsutsatthet. Svarsfrekvensen var 56 procent. Resultatet visade att endast 50 procent av gravida kvinnor hade tillfrågats om våld som en del av anamnesen, trots rekommendationen att alla gravida kvinnor ska tillfrågas. Av kvinnor som fått barnmorskeledd behandling av förlossningsrädsla, hade 34 procent rapporterat att de erfarit någon form av våld under sin livstid. Samtliga obstetriska kliniker som ingick i studien följer Socialstyrelsens rekommendationer om lämplig kompetens i teamen, även om det finns stor variation gällande barnmorskornas påbyggnadsutbildningar. Barnmorskor kan spela en avgörande roll för våldsutsatta kvinnors överlevnad och hälsa. Barnmorskor bör ha i åtanke att det kan finnas tidigare eller pågående våldsproblematik som bidrar till kvinnans förlossningsrädsla.

Trots att mödravården i höginkomstländer är relativt säker upplever uppemot 20 % av kvinnorna i Sverige förlossningsrädsla. Denna rädsla påverkar välbefinnandet före, under och efter graviditeten samt har konsekvenser för kvinnors relationer till bebis, partner och familj. Fenomenet har i mångt och mycket studerats ur ett individuellt perspektiv, men få studier undersöker relationen mellan kvinnors uppfattning om sjukvården och förlossningsrädsla. En experimentell studie med mellangruppsdesign har utförts med avsikten att se om fokus på brister i förlossningsvården orsakar högre nivå av förlossningsrädsla och lägre nivå av tillit till förlossningsvården hos kvinnor i åldern 18–45 (N=210). Vidare har det undersökts om tillit till förlossningsvården har ett negativt samband med förlossningsrädsla. Resultaten visar att fokus på brister i förlossningsvården inte har någon effekt på förlossningsrädsla eller tillit till förlossningsvården. Ett negativt samband föreligger mellan tillit till förlossningsvården och förlossningsrädsla. Orsaken till sambandet är ännu inte klarlagt och framgent behövs fler studier för att kunna fastställa hur relationen mellan förlossningsrädsla och tillit till sjukvården ser ut. / Despite the fact that maternity care in high-income countries is relatively safe, up to 20 % of women in Sweden experience fear of childbirth. This fear affects well-being before, during and after pregnancy and has consequences for women’s relationships with their baby, partner and family. The phenomenon has largely been studied from an individual perspective, but few studies examine the relationship between women’s perception of healthcare and fear of childbirth. A between-subjects experiment has been conducted to see if focusing on deficiencies in maternity care causes a higher level of fear of childbirth and a lower level of trust in the maternity care, in women aged 18–45 (N=210). Furthermore, it has been investigated whether trust in the maternity care has a negative correlation with fear of childbirth. The results show that focusing on deficiencies in maternity care has no effect on fear of childbirth or trust in the maternity care. The study shows a negative correlation between trust in the maternity care and fear of childbirth. The cause of the correlation has yet to be determined and future studies are needed to shed light on the relationship between fear of childbirth and trust in the maternity care system.

Bakgrund: Man räknar att mellan 20-25% av alla gravida kvinnor i Sverige upplever någon form av förlossningsrädsla. På de flesta sjukhus i Sverige finns Auroramottagningar och de har som syfte att hjälpa de kvinnor som har förlossningsrädsla. Syfte: Syftet var att beskriva förlösta kvinnors behov och upplevelse av kontakt med barnmorska på Auroramottagning. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie. Datainsamlingen utgjordes av åtta semistrukturerade telefonintervjuer med kvinnor som valdes ut genom bekvämlighetsurval. En kvalitativ innehållsanalys utfördes, med induktivt förhållningssätt, vid analys av materialet. Resultat: Två kategorier analyserades fram vilka var Oro och rädsla samt Bemötande. Under kategorin Oro och rädsla utvecklades underkategorierna Tidigare erfarenheter, Påverkan av andras erfarenheter samt Psykisk ohälsa. Dessa innefattar bland annat att kvinnor som upplevt tidigare traumatiska graviditeter och/eller förlossningar var rädda att detta skulle upprepas under nästkommande. Under kategorin Bemötande utvecklades underkategorierna Ett respektfullt bemötande, Individanpassad vård samt Oprofessionellt bemötande. De flesta kvinnor i studien upplevde att de fick ett respektfullt bemötande även om det fanns de som upplevde mötet med barnmorskan på Auroramottagningen som negativt då de upplevde att de inte blev tagna på allvar. De som var positiva efter sina Aurorasamtal upplevde att de blev bemötta med respekt och sedda. Slutsats: Studien ger läsaren en inblick i vilka händelser som leder till att kvinnor går på Aurorasamtal, där bland tidigare förlossningserfarenheter samt psykisk ohälsa. Studien visar även på att merparten av kvinnorna upplevde att de fick ett gott stöd av barnmorskorna på Auroramottagningen, dock fanns det de som upplevde det motsatta. / Background: It is estimated that between 20-25% of all pregnant women in Sweden experience some kind of fear of childbirth. Most hospitals in Sweden have Aurora clinics and their purpose is to help women who are afraid of giving birth. Aim: The aim was to describe the needs and experience of delivered women with contact with a midwife at Aurora clinic. Method: The study was a qualitative interview study. The data collection consisted of eight semi-structured telephone interviews with women selected through convenience selection. A qualitative content analysis was performed, with an inductive approach, when analyzing the material. Results: Two categories were analyzed which were Worry and Fear and Treatment. Under the category Anxiety and fear, the subcategories Previous experiences, Impact of others' experiences and Mental illness were developed. Under the category Treatment, the subcategories A respectful treatment, Individualized care and Unprofessional treatment were developed. Conclusion: The study gives the reader an insight into the events that lead to women attending Aurora talks, including previous childbirth experiences and mental illness. The study also shows that the majority of the women felt that they received good support from the midwives at the Aurora clinic, however, there were those who experienced the opposite.

Förlossningsrädsla kan beskrivas som specifik rädsla kopplat till förlossning som i någon grad påverkar det dagliga livet på ett negativt sätt. Rädslor kan innefatta att kvinnan själv eller barnet ska skadas under förlossningen, tappa kontrollen, vara beroende av andra eller ha en koppling till fobier som rör sjukhusmiljön. Förlossningsrädsla ökar risken att få en negativ förlossningsupplevelse. Tidigare forskning visar också att den enskilt viktigaste riskfaktorn för svår förlossningsrädsla hos flerföderskor är en tidigare traumatisk förlossningsupplevelse. Prevalensen för förlossningsrädsla varierar mellan länder från 14 till 23 procent, få studier på förlossningsrädsla är gjorda i utvecklingsländer. Förlossningsrädsla kan drabba alla kvinnor men riskfaktorer är depression och ångest, bristande socialt stöd, låg smärttröskel, tidigare psykiskt förlossningstrauma, tidigare våld eller sexuella övergrepp samt annan kulturell bakgrund. Barnmorskan är central för att identifiera och stödja kvinnor med förlossningsrädsla. Hjälpen som kvinnorna får för sin rädsla varierar internationellt. Behandlingen kan bestå av stödsamtal, olika former av terapi, planlagd förlossning eller kejsarsnitt samt barnmorskeledda kontinuitetsmodeller. Konsekvenser av förlossningsrädsla är utdragna förlossningar med fler interventioner inklusive akuta kejsarsnitt, sänkt smärttröskel, psykiska svårigheter i efterförloppet som PTSD, fördröjning till nästa graviditet samt undvikande att skaffa fler barn. Förlossningsrädda kvinnor önskar sig i högre utsträckning kejsarsnitt vilket kan innebära fler risker än vaginal förlossning när det inte finns en medicinsk indikation. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa förlossningsrädda kvinnors upplevelser av föregående födsel som orsakat förlossningsrädsla. Metoden för arbetet var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Artiklar som granskats och använts i resultatet har baserats på intervjuer och skriftliga kommentarer från kvinnor med förvärvad förlossningsrädsla. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet identifierades tre kategorier: ”Vikten av stöd”, ”Att tappa kontrollen över sin förlossning” och ”Att gå vidare”.  Vidare kunde flera underkategorier urskiljas under varje kategori. ”Vikten av stöd” innefattade både bristfälligt bemötande och bristande fysisk närvaro av personal vilket skapade oro och en känsla av att vara betydelselös. ”Vikten av stöd” innefattade även upplevelser när vårdpersonal varit betydande för att ta sig igenom en traumatisk förlossning. ”Att tappa kontrollen över förlossningen” kunde innebära att bli exkluderad genom bristfällig kommunikation, dåliga attityder eller att medicinska ingrepp skedde utan samtycke. Detta kunde leda till att kvinnorna började tvivla på vårdpersonalens kompetens, kände sig felbehandlade, emotionellt frånvarande eller fråntagna sin förlossning. ”Att gå vidare” berörde hur kvinnorna hade hanterat sina traumatiska upplevelser, hur de förhållit sig till en ny graviditet och vilka rädslor som var kopplade till en eventuellt kommande förlossning. Slutsatsen är att vårdpersonalens stöd innan, under och efter förlossningen är av största vikt för att förlossningsrädda kvinnor ska kunna gå igenom en förlossning och äga sin upplevelse genom bevarad kontroll, samt för att kunna gå vidare efter en tidigare traumatisk förlossning. / Fear of childbirth can be described as specific fear linked to childbirth that to some extent affects daily life in a negative way. Fears may involve the woman herself or the child being injured during childbirth, losing control, being dependent on others or phobias concerning the hospital environment. Fear of childbirth increases the risk of having a negative experience of childbirth. Previous research also shows that the single most important risk factor for severe fear of childbirth is a previous traumatic birth experience. The prevalence of fear of childbirth varies between countries from 14 to 23 percent, few studies on fear of childbirth have been done in developing countries. Fear of childbirth can affect all women, but risk factors are depression and anxiety, lack of social support, low pain threshold, previous psychological birth trauma, previous violence or sexual abuse and different, cultural backgrounds. The midwife is central to identifying and supporting women with fear of childbirth. The help that women receive varies internationally. The treatment can consist of counseling, various forms of therapy, induced delivery or caesarean section as well as midwife-led continuity models. Consequences of fear of childbirth are delayed births with more interventions including emergency caesarean section, lowered pain threshold, mental difficulties in the aftermath such as PTSD, delay to the next pregnancy and avoidance of having more children. Women who are afraid of childbirth want a caesarean section to a greater extent, which entails more risks than vaginal birth when there is no medical indication. The purpose of this literature review was to shed light on women's birth experiences that´s caused a fear of childbirth. The method of this study a general literature review with a qualitative approach. Articles reviewed and used in the results have been based on interviews and written comments from women with a fear of childbirth. Data have been analysed with qualitative content analysis. The results identified three main categories: "Support", "Losing control of childbirth" and "Moving on". Furthermore, several subcategories could be identified under each main category. The category “support” included both inadequate treatment and lack of physical presence of staff, which lead to anxiety and a feeling of being insignificant. “Support” also included experiences of the staff being important in getting through a traumatic birth. “Losing control of childbirth” meaning being excluded because of the staff´s poor communication, bad attitudes or medical interventions without the woman´s consent. This could make the women doubt the staff´s competence, feeling mistreated, emotionally absent or deprived of their birth. “Moving on” concerned how women handled their traumatic experiences, how they related to a new pregnancy and fears linked to a possible future birth. The conclusion is that the care staff's support before, during and after the birth is of the utmost importance for women who are afraid of giving birth to be able to go through a birth with preserved control and to be able to move on after a previous traumatic birth.

Kvinnors känslor inför en graviditet och förlossning kan variera. Alltifrån glädje till ångest och rädsla kan upplevas . För vissa kvinnor kan känslor som ångest och rädsla vara så starka att förlossningsrädsla utvecklas. Förlossningsrädsla kan vara primär eller sekundär. En primär förlossningsrädsla kan orsakas av förlossningsberättelser från omgivningen som bidrar till att en förstföderska utvecklar en rädsla. En sekundär förlossningsrädsla kan bero på tidigare negativa förlossningsupplevelser hos en omföderska. Förekomsten av förlossningsrädsla i Sverige är högre hos omföderskor, 15,2 procent svarar att de upplevt förlossningsrädsla. Detta kan jämföras med förstföderskor där 14,6 procent ger samma svar. En barnmorska bör tillgodose kvinnans behov, möjliggöra upplevelsen av kontroll samt skapa en förtroendeingivande relation med den förlossningsrädda kvinnan. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa förlossningsrädda kvinnors erfarenhet av barnmorskans stöd under graviditet och förlossning. Vald metod är en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Samtliga artiklar som inkluderats i resultatet var baserat på intervjuer med kvinnor som lider av förlossningsrädsla. Vidare analyserades samtliga artiklar med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån genomförd analys identifierades tre kategorier med tillhörande underkategorier. De tre kategorierna är ”Relationens betydelse vid förlossningsrädsla”, ”Att tillgodose kvinnans önskemål” och ”Att ge rätt stöd minskar förlossningsrädsla”. Kategorin ”Relationens betydelse vid förlossningsrädsla” beskriver vikten av barnmorskans tillgänglighet och närvaro under en förlossning som viktig för många kvinnor. Känslor som att känna sig säker, väl omhändertagen och bekräftad var exempel på positiva känslor som kvinnor upplevt genom att ha en närvarande barnmorska. Om en förtroendeingivande relation skapats mellan barnmorskan och kvinnan ökade möjligheten för en positiv förlossningsupplevelse. Underkategorin ”Att tillgodose kvinnans önskemål” berörde kvinnans önskemål om att få hantera sin rädsla i ett tidigt skede samt önskan om att få bli inkluderad i beslut. Den sista kategorin ”Att ge rätt stöd minskar förlossningsrädsla” berörde individuellt, psykiskt och fysiskt stöd som visade sig ha en positiv inverkan och minskade förlossningsrädslan. Slutsatsen av detta arbete är att barnmorskans stöd är av största vikt för att bemöta förlossningsrädsla. Om en barnmorska ger rätt stöd så som individanpassad rådgivning kan det leda till känslor av säkerhet, mindre önskan om kejsarsnitt utan medicinsk indikation samt en ökad möjlighet att kvinnan får en positiv förlossningsupplevelse. Stöd från barnmorskan kan således ha en betydelse för hur kvinnan hanterar sin förlossningsrädsla. / Women's thoughts and emotions regarding pregnancy and childbirth may differ from pure joy to anxiety and fear. For some women, feelings like anxiety or fear can grow very strong and thus develop into a condition called fear of childbirth. This condition can be both primary and secondary. Primary fear of childbirth is often the result of stories from the woman ́s surroundings while secondary fear of childbirth can stem from earlier negative experiences with childbirth. The prevalence of fear of childbirth has been shown to be greater among women during their second pregnancy where 15,2 percent experienced this condition. Among women expecting their first child, the number is somewhat lower at 14,6 percent. A midwife should see the needs of the mother to be, impart a sense of control and create a relationship with the pregnant woman based on trust. The purpose of this literature review has been to illustrate how support from midwives affects pregnant women who suffer from fear of childbirth - both during the pregnancy and actual childbirth. Our chosen method has been a literature review with a qualitative approach. All articles included in the result of this study have been based on interviews with mothers who have first-hand experience of fear of childbirth. Furthermore, these same articles were analyzed with a content analysis using a qualitative approach. Based on this study - we identified three categories with subcategories pertaining to the result. These were: “The meaning of a trustful relationship in case of fear of childbirth”, ”To satisfy the woman's wishes” and “Correct support decreases the fear of childbirth”. The category “The meaning of a trustful relationship in case of fear of childbirth” showed that the presence - and accessibility - of the midwife were important factors for many women. These women expressed feelings of security, acknowledgment, and the sense that they were taken care of. In cases where a relationship based on trust and confidence formed between the woman and the midwife - the chances of having a positive experience of childbirth increased. The second category “ To satisfy the woman's wishes” investigates the effects of dealing with fear at an early stage and including the woman in the decision-making process. The last category “Correct support decreases the fear of childbirth” touched on individual, psychological and physical support that has been shown to have a positive impact on the fear of childbirth. This essay concludes that the support that midwives can give is of the utmost importance when dealing with the fear of childbirth. If a midwife is able to give support such as individual counseling - this can then lead to the woman feeling more secure and less prone to asking for a cesarean section without a purely medical reason. This - in turn - can lead to a more positive experience of childbirth. The support of midwives can thus have a significant effect on how women deal with fear of childbirth.

Med förlossningsrädsla menas en rädsla inför förlossning och barnafödande. Förlossningsrädsla kan innefatta rädsla för det egna livet och barnets liv i samband med förlossningen, och rädsla kring den egna förmågan att föda barn. Förlossningsrädsla förekommer hos 14 procent av kvinnor globalt, och med liknade frekvens bland kvinnor i Sverige. Förlossningsrädsla delas upp i lätt, måttlig, svår och fobisk rädsla, och är antingen primär eller sekundär. Primär förlossningsrädsla innebär att kvinnor upplever rädsla och obehag innan de genomgått en förlossning, och sekundär förlossningsrädsla uppkommer efter upplevelsen av en förlossning, vilket leder till att kvinnor blir rädda för att bli gravida och föda igen. Förutom att förlossningsrädsla kan påverka kvinnor psykiskt under graviditeten kan förlossningsförloppet, utfallet och tiden efter förlossningen också påverkas negativt. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förlossningsrädda kvinnors upplevelser och erfarenheter av graviditet och förlossning.  Metoden som användes var en litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Analysen utfördes utifrån Fribergs tre analyssteg för allmän litteraturöversikt och en kvalitetsgranskning har gjorts enligt underlag från Caldwell et al.  Artiklarna som inkluderades i resultatet till litteraturöversikten hade ursprung från Sverige, Tyskland, Storbritannien, Turkiet, Iran, Thailand, Japan, Australien, USA, Kanada och Kenya, och baseras totalt på 707 deltagande kvinnor. Resultatet redovisas i fyra kategorier: Rädslor relaterade till förlossningsförloppet, Förlossningsrädslans oförutsägbarhet, Förlossningsrädslans konsekvenser samt Yttre faktorer som påverkar förlossningsrädslan. Kvinnor uttryckte rädsla för smärta, att inte ha förmåga att föda, och för interventioner och komplikationer i samband till förlossningen. Även rädsla för att inte ha kontroll över förlossningen eller veta hur den skulle bli uttrycktes. Kvinnor beskrev också hur de påverkades av förlossningsrädslan under graviditet och efter förlossningen genom symptom och mående. Stöd, information och vården kunde ha både positiv och negativ inverkan på förlossningsrädslan beroende på hur förlossningsrädslan yttrades.  Slutsatsen av litteraturöversikten var att förlossningsrädsla kunde härledas till faktiska ting och skeenden under förlossningen, men också från ovissheten och oförutsägbarheten som en förlossning innebär. Historier och bilder från andra förlossningar var ofta grunden för rädsla bland förstföderskor, och jobbiga upplevelser från tidigare förlossningar bland omföderskor. Att få bra och adekvat information och stöd från vårdpersonal och anhöriga kunde ha en lindrande effekt på förlossningsrädslan. Att lida av psykisk ohälsa under graviditet och postpartum var något som yttrades hos kvinnorna, och att få stöd och behandling för detta är därför av vikt. / The definition of fear of childbirth is entails fear of labour and childbirth, fear for one’s own life and the baby´s life during labour, and birth, and fear of one’s own ability to give birth and how to manage the situation. Statistically, fear of childbirth is found at 14 percent of women globally, and the frequency is similar among women in Sweden. Fear of childbirth can be divided into low, moderate, severe and phobic fear, and is either primary or secondary. Primary fear of childbirth means that women experience fear and discomfort previous to having been through a labour, while secondary fear of childbirth originates from the experience of labour and childbirth and women therefore fear becoming pregnant and giving birth again. Fear of childbirth can not only affect women through mental illness during the pregnancy, but it can also affect the course of delivery, the outcome of delivery and the time after delivery negatively. The aim of this review was to describe the experiences of women who suffer from fear of childbirth during pregnancy and labour. The method that has been used in this paper was a literature review based on 15 scientific articles with qualitative and quantitative approaches. The collection of data was carried out in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The analysis of data was made according to Friberg’s three steps of analysis of reviews, and the quality of data was reviewed according to Caldwell et al. The articles used originated from Sweden, Germany, United Kingdom, Turkey, Iran, Thailand, Japan, Australia, USA, Canada and Kenya, and had a sum of 707 female participants in total. The result is presented in four categories: Fears expressed in relation to labour, The unpredictability of labour, Consequences of Fear of Childbirth, External aspects that affects Fear of Childbirth. Women expressed fear of pain, not having the ability to give birth, interventions and complications due to labour. Fear of not being in control of the labour or knowing the outcome of the delivery was also expressed. Women described how they were affected by fear of childbirth during pregnancy and after the delivery through symptoms and being. Support, information and the health care could have both positive and negative effects on fear of childbirth due to its manifestation. In conclusion, the literature review demonstrated that Fear of Childbirth orginiated from actual events and experiences during labour, but also from the uncertainty and unpredicability that labour entail. Stories and images from other women’s child births were, commonly, the basis of fear among primiparous women and enduring experinces from previous child births among multiparous. Receiving adequate information and support from medical staff and relatives could have a soothing effect on Fear of Childbirth. To suffer from mental illness during pregnancy and postpartum were mentionned by women, and therefore, receving support and treatment of Fear of childbirth is of great importance.

No description available.

Aim: The overall aim of this study is to describe experiences of, and the association between, fear of childbirth and birth experiences of women with fear ofchildbirth. Methods: In studies I, II, and IV, a reflective lifeworld approach based on phenomenological philosophy was used to describe women’s experiences of fear of childbirth (I), previous birth experiences (II), and fear of childbirth and of birth experience in a long-term perspective (IV). In study III, differences between women who reported fear of childbirth and those who did not were calculated using risk ratios with a 95 % confidence interval and multivariate logistic regression analysis. Data were collected from interviews with eight (I) and nine (II) pregnant women with intense fear of childbirth, and with six women who had sought care for intense fear of childbirth 7 to 11 years prior to the interview (IV), and via questionnaire from a sample of 763 women during pregnancy and again one year following birth (III). Findings: Fear of childbirth was described as “to lose oneself as a woman into loneliness” (I). Previous birth experience was described as “a sense of not being present in the delivery room and an incomplete childbirth experience” (II). Fear of childbirth was associated with a previous negative birth experience and a previous emergency caesarean section (III). From a long-term perspective, fear of childbirth and birth experience was described as “an effort to make all the pieces come together” (IV). Conclusions: This thesis generates evidence on the importance of previous birth experience for women with fear of childbirth, from both qualitative and quantitative perspectives. These perspectives illustrate the complexity where women´s experiences in the delivery room are central. To avoid creating fear of childbirth, it is important that maternity care services focus on women’s birth experiences and critically evaluate care in relation to childbirth.

Bakgrund: Förlossningsrädsla drabbar ungefär en femtedel av alla gravida kvinnor och barnmorskor möter dessa i sitt arbete. Syfte: Syftet var att analysera begreppet förlossningsrädsla ur ett barnmorskeperspektiv. Metod: En begreppsanalys med en hybridmodell. Först en teoretisk fas med litteratursökning, därefter en fältstudiefas där fem barnmorskor intervjuades följt av en sammanfattandes syntes med resultatet från den teoretiska fasen och fältstudiefasen. Resultat: Förlossningsrädsla är något som kan drabba kvinnor innan, under eller efter graviditet och förlossning. Förlossningsrädsla kan vara primär eller sekundär. Vid primär förlossningsrädsla kan kvinnan sakna tilltro till sin förmåga att föda barn och vid sekundär förlossningsrädsla har kvinnan haft en tidigare traumatisk förlossningsupplevelse. Barnmorskorna beskrev förlossningsrädsla som ett komplext begrepp. Kvinnorna använde oftast inte ordet förlossningsrädsla utan barnmorskorna tolkade vad de märkte eller såg hos kvinnan som yttringar av förlossningsrädsla. Slutsats: Barnmorskor använder begreppet på olika sätt och efterlyser en tydligare definition och arbetssätt kring förlossningsrädsla. Förlossningsrädsla innebär ett stort lidande för den gravida kvinnan och därför anser författarna till detta examensarbete att det förebyggande arbetet är viktigt och att barnmorskan har en central och betydelsefull roll. Kliniks tillämpbarhet: Barnmorskor kan använda sig av studien för att utveckla sin kunskap kring förlossningsrädsla samt se hur andra barnmorskor ser på begreppet förlossningsrädsla. / Background: Fear of childbirth affects about one-fifth of all pregnant women and midwives face these in their work. Aim: The aim was to analys the concept fear of childbirth from a midwife perspective. Methods: A concept analysis with a hybrid model. First a theoretical phase with a search for literature, thereafter a fieldwork phase where five midwifes where interviewed followed by a final analytic phase. Results: Fear of childbirth is something that can affect women before, during or after pregnancy and childbirth. Fear of childbirth for primiparous women can be a lack of confidence in her ability to give birth, and for multiparous women have had a previous traumatic birth experience. The midwives described that fear of childbirth was a complex concept. Women did not usually use the word fear of childbirth, but the midwives interpreted what they noticed or saw in the woman as manifestations of fear of childbirth. Conclusion: Midwives use the concept in different ways and call for a clearer definition and way of working with fear of childbirth. The fear of childbirth is a great suffering for the pregnant woman and therefore the authors of this thesis consider that preventive work is important and that the midwife has a central and important role. Clinical Applicability: Midwives can use this study to develop their knowledge of fear of childbirth and see how other midwives view on the concept fear of childbirth.