Bakgrund: Studier har visat att kvinnor som upplever att de har kunnat hantera smärtan välunder sin förlossning har mindre behov av farmakologisk smärtlindring och får en mer positivförlossningsupplevelse samt en ökad självkänsla. Mindfulness är en metod där manmedvetandegör och accepterar tankar, känslor och kroppsförnimmelser utan att värdera ellersträva efter att undvika dem. Om man istället accepterar och tillåter det som är gesoreflekterade tankar och känslor som ofta styr olika skeenden inte samma utrymme.Mindfulnessträning har ingått i program och utvärderats för t ex smärthantering ochstressreduktion. För att kunna genomföra en utvärdering där mindfulness ingår som metod föratt hantera förlossningssmärta behövs mera kunskap om kvinnors upplevelse av mindfulnessunder förlossning.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur några förstföderskor som genomgåttförlossningsförberedelse baserad på mindfulness, upplevde sin förmåga att hantera smärtanunder förlossningen.Metod: En kvalitativ studie baserad på intervjuer med fem kvinnor. Texterna analyseradesmed kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Kvinnorna beskrev hur de kände sig förberedda inför smärtan och att de upplevdeatt de hade ett ”verktyg” att ta till för att hantera smärtan. Genom att ha fokus på andningenoch därmed inte fästa sig vid tankar blev det ett stöd i att vara ”här och nu” i födandet ochkvinnorna upplevde en känsla av kontroll. Genom sin delaktighet kunde partnern hjälpakvinnan att hålla detta fokus.Konklusion: Mindfulnessbaserad förlossningsförberedelse kan utgöra ett redskap för kvinnoratt använda under förlossningen men behöver utvärderas.

Bakgrund: Forskning har visat att förlossningsupplevelsen har betydelse för kvinnansframtida inställning till barnafödande. Forskningsresultat har huvudsakligen presenterats för normala graviditeter eller där urvalet varit blandat (normala och komplicerade graviditeter). Begränsad forskning finns om hur komplicerad graviditet kan påverka förlossningsupplevelsen.Syfte: Att jämföra förlossningsupplevelse bland kvinnor som haft normal graviditet respektive graviditetsdiabetes samt studera sambandsfaktorer för förlossningsupplevelsen.Metod: Studien är en retrospektiv kohortstudie där data insamlats med hjälp av enkäter. Deltagarna (n=444) är slumpmässigt valda bland kvinnor i Sverige med normal graviditet och kvinnor med graviditetsdiabetes. Kvinnor som fött tvillingar och som inte angivit barnetsfödelsevikt exkluderades från fördjupningsstudien, vilket innebar att data för 429 kvinnor, 326 med normal graviditet och 103 med graviditetsdiabetes ingick. Parametriska och ickeparametriska analyser har genomförts för att analysera materialet.Resultat: Nästan två tredjedelar av kvinnorna (62,9%) hade en positiv förlossningsupplevelse. Kvinnor med graviditetsdiabetes hade oftare en negativ förlossningsupplevelse jämfört med kvinnor med normal graviditet. Nöjdhet med smärtlindringen visade ettsignifikant samband med förlossningsupplevelsen, de som var nöjda med smärtlindringen var mer nöjda med sin förlossningsupplevelse.Slutsats: Gravida kvinnor med komplicerad graviditet i form av graviditetsdiabetes har signifikant sämre förlossningsupplevelse jämfört med kvinnor som haft en normal graviditet.

Background: Many women experience high levels of pain after caesarean birth. Adequate postoperative pain treatment is important for the mother to be able to breastfeed, take care of the infant and experience a positive birth. Objective: The overall aim is to study women’s experience of postoperative pain and pain relief after caesarean birth. Method: A quantitative retrospective survey. Data were collected thru a questionnaire from Centralsjukhuset in Karlstad and Falu Larsarett in Sweden. Ninety-eight women participated in the study. Data was analysed with descriptive and comparative statistic. Result: Eighty percent of the women rated the pain with VAS = 4 during the first 24 hours post operative. Those who had to undergo acute caesarean birth rated significant higher levels of pain compared with those who had undergone planned caesarean birth. Despite high level of pain the women were satisfied with the pain relief they received. Both the ability to breastfeed and take care of the infant were affected by pain the first 24 hours post operative. Those who had undergone emergency caesarean birth experienced in greater extend the birth in a negative way. Conclusion: Postoperative pain affects the women’s ability to breastfeed and takes care of here infant. Adequate pain management is therefore important. The women who had to undergo emergency caesarean birth have a more negative birth experience. Midwifes have an important role to inform and support the women in processing here experience.

Bakgrund: En förlossningsupplevelse har beskrivits som en central upplevelse i en kvinnas liv och något som hon och hennes partner bar med sig. Syftet: var att undersöka blivande föräldrars oro, rädsla, trygghet, tillit till sin egen förmåga och kroppsförståelse inför en förlossning, innan och efter genomgången Föda utan rädsla kurs samt om det fanns skillnader relaterat till sociodemografiska variabler. Metod: Studiens design var experimentell och utformades som en före- och eftermätning med huvudsakligen kvantitativ ansats. Ett semistrukturerat frågeformulär användes och 42 blivande föräldrar deltog i studien. Huvudresultat: Deltagarna kände större trygghet, mer tillit till den egna förmågan, större förståelse för vad som hände i kroppen samt mindre oro inför en förlossning, efter kursen. Den största oron inför förlossningen var kontrollförlust, oro för komplikationer, bristande vård och stöd samt distraktion. Deltagare med barn upplevde en lägre trygghet, mer oro och ökad rädsla inför förlossningen än de deltagare som inte hade barn. Efter kursen planerade deltagarna i större utsträckning, att använda sig av massage, andning och avslappning samt Föda utan rädsla metoden under förlossningen. Fler deltagare beskrev att samarbete och Föda utan rädsla metoden var de främsta verktygen som de tänkt använda. Fler deltagare ansåg att intimitet, humor, tystnad, lugn och avslappning samt musik tillhörde en förlossning, efter kursen. Deltagarna beskrev även en ökad känsla av förberedelse efter genomgången kurs. Slutsats: Föda utan rädsla kursen kan medföra ett bättre samarbete mellan paret och barnmorskan. Det kan även ge föräldrarna större möjligheter till olika val då de har mer kunskap om de alternativ som finns. Materialet i studien var dock relativt litet vilket innebär att inga säkra slutsatser gentemot populationen kunde dras.

Bakgrund: En kvinnas förlossningsupplevelse är något som påverkar henne unde rlivet och både bakgrundsfaktorer och förlossningsutfall kan påverka olika dimensioner av förlossningsupplevelsen. Syfte: Syftet med studien var att identifiera vilka bakgrundsfaktorer och förlossningsutfall som kan bidra till en negativ påverkan på förlossningsupplevelse olika dimensioner. Metod: Studien genomfördes som en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Studien bygger på data från Graviditetsregistret och SKR:s Graviditetsenkät. Resultat:Flertalet bakgrundsfaktorer och förlossningsutfall påverkar kvinnor i hur de upplever förlossningens olika dimensioner. För förstföderskor spelade födelseland och självskattad hälsa under graviditeten roll medan det för omföderskor var självskattad hälsa före graviditet som påverkade mest. Hur förlossningen startade och avslutades var de förlossningsutfall som påverkade förlossningsupplevelsen mest. Slutsats och klinisk tillämpbarhet: De grupper som löper en ökad risk för att få en negativ förlossningsupplevelse är de med självskattad dålig hälsa innan eller under graviditet. Om förlossningen slutar i ett akut kejsarsnitt ökar också risken för att få en negativ förlossningsupplevelse. Om kvinnan föder vaginalt i en förlossningsställning med icke rörligt bäcken eller om hon använder medicinsk smärtlindring ökar risken att hon får en negativ förlossningsupplevelse. Barnmorskans roll blir då att redan under graviditet identifiera de kvinnor som löper en ökad risk att få en mer negativ förlossningsupplevelse och att hen under förlossningen stöttar kvinnan och arbetar kvinnocentrerat.

Yoga är en filosofi som syftar till att lära oss leva i harmoni och välbefinnande. Gravidyoga är en del av yogan och bygger på Hathayoga och riktar sig till havande kvinnor med syfte att stärka upp kroppen samt att förbereda kvinnan inför sin förlossning genom mental träning. Gravidyoga har till syfte att lära ut andning, avslappning samt kroppsövningar som gynnar den gravida kvinnans förutsättningar att hitta balans mellan hjärta, hjärna, känsla, förnuft, inre och yttre verklighet samt mellan det centrala och perifera nervsystemet. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av att använda gravidyoga under sin förlossning. Livsvärldsintervju valdes som metod för att svara på syftet. Sju intervjuer hölls med kvinnor som under sin graviditet gått på gravidyoga. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen resulterade i tre kategorier hjälpmedel för att avleda smärta, känsla av kroppskontroll, att uppleva trygghet. Resultatet av studien visar att kvinnorna hade en positiv upplevelse av att ha använt sig av gravidyoga under förlossningen. Kvinnorna uppgav att de genom gravidyogan kunde hantera förlossningen på ett bra sätt genom att ta fram de ”verktyg” de lärt sig under kursens gång. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns copingstrategier inom yogan så som andning och avslappning som kan vara till stor nytta för att skapa bra förutsättningar för en god förlossningsupplevelse.

Förlossningen är en omtumlande upplevelse i en kvinnas och hennes partners liv. Barnmorskan ansvarar för den normala förlossningen, men även att ha kunskap gällande komplicerad förlossning. Komplicerad förlossning innefattar bland annat handläggandet av en postpartumblödning. Postpartumblödning utgör den främsta anledningen till mödradödlighet i världen och tenderar att öka i västvärlden. Forskning visar att postpartumblödning ökar risken för en traumatisk förlossningsupplevelse och kan skapa sexuell och reproduktiv ohälsa hos de drabbade kvinnorna. Syftet med studien var därför att beskriva kvinnors upplevelser av en stor primär postpartumblödning i samband med vaginalförlossning. På så vis ökar kunskapen vilken kan öka förutsättningarna för barnmorskor att bidra med en ökad sexuell och reproduktiv hälsa för dessa kvinnor. Individuella intervjuer med åtta kvinnor genomfördes. Kvinnorna var mellan 27 till 39 år och förlösta mellan sex veckor till sex månader före intervjutillfället. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes för genomförandet. I resultatet framkom de tre kategorierna: en känsla av utsatthet, sorg över försening av anknytning och en känsla av trygghet. Studien visade att kvinnorna upplevde utsatthet och sorg. För att kvinnorna skulle känna trygghet under förlossningen var det viktigt att de fick information, förtroende för och stöd från barnmorskorna. Detta fick kvinnorna att känna tacksamhet till vårdpersonalen och sjukvården.

<p> </p><p> </p><p>Att föda barn är förenat med smärta. Fokus ligger idag på att minska eller göra smärtan hanterbar för att ge kvinnan en positiv förlossningsupplevelse. Copingstrategier är effektiva hjälpmedel för smärthantering och personligheten kan påverka effektiviteten av dem. Studiens syfte var att undersöka vilka copingstrategier som förknippas med en tillfredsställande förlossningsupplevelse och om graden av optimism kan ses påverka valet av dem. Enkäter besvarades av 26 förstföderskor inom 24 timmar efter barnets födelse. De mer optimistiska kvinnorna använde sig mer av närmande coping (<em>r </em>= 0,53; <em>p </em>= 0,001) som innefattas av att söka emotionell och instrumentell support, att acceptera och agera aktivt för att hantera sin situation. Och användandet av närmande strategier var i sin tur förknippat med en mer positiv förlossningsupplevelse (<em>r </em>= 0,50; <em>p </em>= 0,05) där optimism och närmande coping tillsammans stod för 30 % av variansen. Kunskapen om hur optimism påverkar copingbeteendet kan effektivisera strategianvändandet under förlossningen.</p><p> </p><p> </p>

Bakgrund: Forskningen visar att kvinnor tycker det finns en vinst i att ha ett postpartumsamtal, de värdesätter att få stämma av sin förlossningsupplevelse. Ändå erbjuds inte alla kvinnor detta. Tidigare forskning har visat att barnmorskor likaså värdesätter postpartumsamtal för kvinnans skull men att barnmorskorna saknar utbildning i att genomföra postpartumsamtal på ett tillfredsställande sätt. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter och upplevelser kring postpartumsamtal. Metod: Tre fokusgruppsintervjuer genomfördes med barnmorskor som arbetar på förlossningsavdelning. Semistrukturerad intervju genomfördes utifrån en frågeguide. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tema, fyra kategorier och 15 underkategorier identifierades. Temat var: Postpartumsamtal idag: Att möta behovet och framtidens utmaningar. Kategorierna var: Postpartumsamtalets betydelse för kvinnan, Postpartumsamtal inte för alla, Genomförande av postpartumsamtal och Förutsättningar för postpartumsamtal. Slutsats: Barnmorskornas upplevelse var att postpartumsamtalet är viktigt för kvinnor, deras partners samt för barnmorskorna själva. Anpassning av organisationen behövs för att erbjuda postpartumsamtal utifrån föräldraparets behov. Kunskap från postpartumsamtal kan tillvaratas för utveckling både för personlig yrkesutveckling för barnmorskan och vårdutveckling för organisationen. Detta kan vara ett steg mot en mer kvinnocentrerad vård. Klinisk tillämpbarhet: Studiens resultat skulle kunna leda till utveckling av rutiner kring postpartumsamtal. Ytterligare forskning behövs för att utveckla en samtalsmodell som kan tydliggöra postpartumsamtalets utförande och innehåll. / Background: Previous research shows postpartum counselling beneficial, women value to talk about their childbirth experiences. Still, not all women are offered the option of postpartum counselling. Midwives find it beneficial for women to have a postpartum counselling. Midwives find they have a lack of knowledge to perform fulfilling postpartum counselling. Aim: The aim was to describe midwives’ experiences of postpartum counselling. Method: Three focus group interviews were conducted with midwives employed at the maternity ward. The interviews were semi-structured, based on a questionnaire. Qualitative content analysis was used as the analyze method. Results: One theme, four categories and 15 subcategories were identified. The theme was: Postpartum counselling today: To meet the need and challenges for the future. The categories were: The meaning of postpartum counselling for the woman, Postpartum counselling, not for everyone, To perform postpartum counselling, Conditions to perform postpartum counselling. Conclusion: The midwives’ experiences were that postpartum counselling was of importance to women, their partners but also for the midwive. The organization is in need for adjustment to be able to offer postpartum counselling based on the parents’ needs. Knowledge could be drawn from postpartum counselling for both professional development and care development. This could be one step closer to women centered care. Clinical application: The results of the study could lead to development of routines surrounding postpartum counselling. Yet there is a need for more research in the development of a postpartum counselling model. The model could clarify the content and how to perform postpartum counselling.

Förlossningen är en stor händelse i kvinnans och hennes partners liv. Barnmorskan ansvarar för den normala förlossning och skall även ha kunskap kring komplicerad förlossning. Komplicerad förlossning innefattar exempelvis vaginal instrumentell förlossning med tång eller vakuumextraktion (VE) som här benämns sugklocka. Instrumentella förlossningar i Sverige ökar och år 2011 avslutades ca 9 % av förlossningarna instrumentellt. Forskning har visat att förlossning med VE ökar risken för en traumatisk förlossningsupplevelse och skapar vårdlidande hos kvinnorna. Lite forskning finns kring kvinnors upplevelse av förlossning med VE. Syftet med studien är därför att belysa kvinnors upplevelse av förlossning som avslutats med VE. På så sätt ökar kunskapen vilket kan bidra till förbättrade förutsättningar för barnmorskor att stödja dessa kvinnor. Individuella intervjuer med åtta kvinnor genomfördes. Kvinnorna var mellan 31-44 år och förlösta mellan 5- 11 månader före intervjutillfället. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes för genomförandet. I resultatet framkom de fem kategorierna; rädsla för ohälsa, känsla av uppgivenhet, behov av stöd från personal, önskan om delaktighet samt avsaknad av det normala och förväntade förlossningsförloppet. Studien visade att kvinnorna upplevde rädsla och smärta vid förlossningen och att behovet av barnmorskans stöd i form av närvaro och information var viktigt för att minska rädslan och öka delaktigheten. För att kvinnorna skulle känna delaktighet var det viktigt att barnmorskan hjälpte dem att få kontroll över förlossningen och motivera dem att fortsätta kämpa. I temat Önskan om att bli bekräftad i det normala under det oväntade och komplicerade förlossningsförloppet framkom att det var betydelsefullt för kvinnorna att VE avdramatiserades utan att det komplicerade förloppet bagateliserades. Vidare forskning kring detta ämne är av stor vikt då barnmorskans kunskap kring känslor i samband med förlossning ökar chanserna för att skapa en positiv förlossningsupplevelse vid förlossningar som avslutas med VE. / Program: Barnmorskeutbildning