Bakgrund: Studier har visat att kvinnor som upplever att de har kunnat hantera smärtan välunder sin förlossning har mindre behov av farmakologisk smärtlindring och får en mer positivförlossningsupplevelse samt en ökad självkänsla. Mindfulness är en metod där manmedvetandegör och accepterar tankar, känslor och kroppsförnimmelser utan att värdera ellersträva efter att undvika dem. Om man istället accepterar och tillåter det som är gesoreflekterade tankar och känslor som ofta styr olika skeenden inte samma utrymme.Mindfulnessträning har ingått i program och utvärderats för t ex smärthantering ochstressreduktion. För att kunna genomföra en utvärdering där mindfulness ingår som metod föratt hantera förlossningssmärta behövs mera kunskap om kvinnors upplevelse av mindfulnessunder förlossning.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur några förstföderskor som genomgåttförlossningsförberedelse baserad på mindfulness, upplevde sin förmåga att hantera smärtanunder förlossningen.Metod: En kvalitativ studie baserad på intervjuer med fem kvinnor. Texterna analyseradesmed kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Kvinnorna beskrev hur de kände sig förberedda inför smärtan och att de upplevdeatt de hade ett ”verktyg” att ta till för att hantera smärtan. Genom att ha fokus på andningenoch därmed inte fästa sig vid tankar blev det ett stöd i att vara ”här och nu” i födandet ochkvinnorna upplevde en känsla av kontroll. Genom sin delaktighet kunde partnern hjälpakvinnan att hålla detta fokus.Konklusion: Mindfulnessbaserad förlossningsförberedelse kan utgöra ett redskap för kvinnoratt använda under förlossningen men behöver utvärderas.

Bakgrund: En förlossningsupplevelse har beskrivits som en central upplevelse i en kvinnas liv och något som hon och hennes partner bar med sig. Syftet: var att undersöka blivande föräldrars oro, rädsla, trygghet, tillit till sin egen förmåga och kroppsförståelse inför en förlossning, innan och efter genomgången Föda utan rädsla kurs samt om det fanns skillnader relaterat till sociodemografiska variabler. Metod: Studiens design var experimentell och utformades som en före- och eftermätning med huvudsakligen kvantitativ ansats. Ett semistrukturerat frågeformulär användes och 42 blivande föräldrar deltog i studien. Huvudresultat: Deltagarna kände större trygghet, mer tillit till den egna förmågan, större förståelse för vad som hände i kroppen samt mindre oro inför en förlossning, efter kursen. Den största oron inför förlossningen var kontrollförlust, oro för komplikationer, bristande vård och stöd samt distraktion. Deltagare med barn upplevde en lägre trygghet, mer oro och ökad rädsla inför förlossningen än de deltagare som inte hade barn. Efter kursen planerade deltagarna i större utsträckning, att använda sig av massage, andning och avslappning samt Föda utan rädsla metoden under förlossningen. Fler deltagare beskrev att samarbete och Föda utan rädsla metoden var de främsta verktygen som de tänkt använda. Fler deltagare ansåg att intimitet, humor, tystnad, lugn och avslappning samt musik tillhörde en förlossning, efter kursen. Deltagarna beskrev även en ökad känsla av förberedelse efter genomgången kurs. Slutsats: Föda utan rädsla kursen kan medföra ett bättre samarbete mellan paret och barnmorskan. Det kan även ge föräldrarna större möjligheter till olika val då de har mer kunskap om de alternativ som finns. Materialet i studien var dock relativt litet vilket innebär att inga säkra slutsatser gentemot populationen kunde dras.

<p>Under graviditeten uppstår vanligen viss oro från lättare funderingar till uttalad rädsla inför förlossningen. Föreliggande studie är en randomiserad, kontrollerad pilotstudie i syfte att undersöka om en förberedelsemodell i gruppformat baserad på ACT (Acceptance and Commitment Therapy) kan påverka upplevelsen före förlossningen hos gravida kvinnor med viss förlossningsoro jämfört med en kontrollgrupp. Behandlingsgruppen bestod av 12 gravida kvinnor vilka uppdelade i tre grupper deltog i fyra gruppsamtal. Kontrollgruppen bestod av tio gravida kvinnor som vid ett tillfälle erhöll information och psykoedukation. För utvärdering av behandlingen mättes graden av självskattad oro och rädsla inför förlossningen, graden av självskattad ångest och depression, tendensen att undvika obehagliga upplevelser samt upplevelse av hälsa och livskvalitet. Resultaten visar att oron och rädslan inför förlossningen sjunkit signifikant i såväl behandlings- som kontrollgrupp. Studien ger emellertid inget stöd för att en acceptansbaserad intervention skulle vara att föredra inom denna grupp. Synpunkter på fortsatt forskning inom området diskuteras avslutningsvis.</p>

Under graviditeten uppstår vanligen viss oro från lättare funderingar till uttalad rädsla inför förlossningen. Föreliggande studie är en randomiserad, kontrollerad pilotstudie i syfte att undersöka om en förberedelsemodell i gruppformat baserad på ACT (Acceptance and Commitment Therapy) kan påverka upplevelsen före förlossningen hos gravida kvinnor med viss förlossningsoro jämfört med en kontrollgrupp. Behandlingsgruppen bestod av 12 gravida kvinnor vilka uppdelade i tre grupper deltog i fyra gruppsamtal. Kontrollgruppen bestod av tio gravida kvinnor som vid ett tillfälle erhöll information och psykoedukation. För utvärdering av behandlingen mättes graden av självskattad oro och rädsla inför förlossningen, graden av självskattad ångest och depression, tendensen att undvika obehagliga upplevelser samt upplevelse av hälsa och livskvalitet. Resultaten visar att oron och rädslan inför förlossningen sjunkit signifikant i såväl behandlings- som kontrollgrupp. Studien ger emellertid inget stöd för att en acceptansbaserad intervention skulle vara att föredra inom denna grupp. Synpunkter på fortsatt forskning inom området diskuteras avslutningsvis.

Barnmorskor har inom verksamhetsområdet mödrahälsovård ansvar att stödja föräldrapar inför förlossning och föräldraskap, för att gynna barns välbefinnande. Det regleras utifrån nationella styrdokument av föräldrastöd i grupp. Omfattande forskning finns angående föräldrars upplevelser av stöd i föräldragrupp och mindre av barnmorskors erfarenheter av föräldrastöd i grupp. Syftet med denna studie är att belysa barnmorskors erfarenheter kring att hålla föräldrastöd i grupp. Intervjuer genomfördes med nio barnmorskor på tre olika barnmorskemottagningar i väst Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod. Barnmorskors erfarenheter av att hålla föräldrastöd i grupp, belyses med ett dilemma att balansera föräldrarnas önskemål om svar på praktiska förlossningsrelaterade frågor och den inriktning mot föräldraskap och roll som barnmorskorna anser paren behöva. De betonade vikten av att skapa nätverk för de blivande föräldrarna genom att ge möjlighet att knyta sociala kontakter och därmed även att kunna ta emot stöd och stödja varandra i rollen som förälder. Dessutom att möjliggöra en positiv upplevelse av förlossning samt tillhörande föräldraskap. Samt att de i sin roll som barnmorska hade en vilja att bli bättre på att förmedla sitt budskap där de såg att gruppens dynamik har betydelse för grupp diskussionerna och att de själva reflekterar över sätt att ge föräldrastöd. Slutsatsen är att barnmorskor som håller föräldrastöd i grupp har behov av nya arbetssätt, vilket innebär att barnmorskor kan behöva ett antal nya verktyg som kan leda till att fokus flyttas från förlossningsförberedelser till fokus på föräldraskap. Förnyat arbetssätt kan leda till ökad tillfredsställelse för barnmorskor. / Program: Barnmorskeutbildning

En graviditet är en fysisk och psykisk utvecklingsperiod i livet. Det är individuellt hur graviditeten påverkar hälsan, men upplevelser av oro och bäckenrelaterad smärta är vanligt förekommande. Då det framkommit att yoga potentiellt genererat ökat välmående samt trygghet vid graviditet, var syftet att beskriva gravida personers upplevelse av gravidyoga med inriktning på dess hälsoeffekter och komponenter. En kvalitativ deskriptiv design tillämpades med induktiv ansats. Personer som utövade gravidyoga på ett privat center rekryterades för att medverka i individuella telefonintervjuer. Databearbetning utfördes med tematisk analys. De identifierade temana belyste en mångfacetterad upplevelse av gravidyogan. Det framgick att den praktiska och miljömässiga utformningen samt gruppsammanhanget hade betydelse för upplevelsen. Likaså beskrevs gravidyogan generera varierande fysiska och psykiska hälsoeffekter samt förberedning inför barnafödandet. Efter en avvägning av fynden relaterat till tidigare studier blev konklusionen att gravidyoga potentiellt skulle kunna tillämpas i större utsträckning inom barnmorskans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Studien har bidragit till ett ökat kunskapsunderlag för gravidyoga och därmed till evidensen gällande traditionell och komplementär medicin. Dock behövs troligtvis mer forskning för en ökad implementering. / A pregnancy is a period of physical and mental development in life. It varies between individuals how pregnancy affects health, but experiences of anxiety and pelvic-related pain are common. Since it has emerged that yoga may generate increased wellbeing and security during pregnancy, the aim was to describe pregnant people's experience of pregnancy yoga with a focus on its health effects and components. A qualitative descriptive design was applied with an inductive approach. People who practiced pregnancy yoga at a private center were recruited to participate in individual telephone-interviews. Data analysis was performed with thematic analysis. The identified themes highlighted a multifaceted experience of pregnancy yoga. The practical and environmental design and the group context was shown to be important for the experience. Pregnancy yoga was also described as generating varying physical and mental health effects and preparation for childbirth. Considering the findings in relation to previous studies, it was concluded that pregnancy yoga could potentially be applied to a greater extent in the midwife's preventive and healthpromoting work. The study has contributed to an increased knowledge base for pregnancy yoga and to the evidence regarding traditional and complementary medicine. However, more research is probably needed for increased implementation.

Bakgrund: Yoga under graviditet har blivit allt mer populärt i Sverige och västvärlden på senare tid. Tidigare studier föreslår att yoga för gravida kan ge ökat välmående under graviditet, minska förlossningsrädsla och öka prenatal anknytning. Idag finns yoga för gravida att tillgå på privata yoga- och träningscenter, samt på vissa mödravårdscentraler. Det verkar dock finnas en kunskapslucka i forskningen angående barnmorskors upplevelse av att arbeta med yoga för gravida. Syfte: Beskriva barnmorskors upplevelse av att arbeta med yoga för gravida. Metod: Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med barnmorskor som har erfarenhet av att leda klasser i yoga för gravida. Kvalitativ innehållsanalys användes för analys av materialet. Resultat: Fyra kategorier identifierades. Kategorierna var Förlossningsförberedelse, Välmående under graviditet, Prenatal anknytning samt Avrådan eller Anpassning. Vidare framträdde 11 underkategorier och ett övergripande tema: Trygghet och Tillit. Slutsats: Barnmorskorna upplever att yoga under graviditet kan bidra till ökat välmående både psykiskt och fysiskt, skapar möjlighet till prenatal anknytning samt förbereder de gravida inför förlossningen. Barnmorskorna betonar att deras erfarenheter från barnmorskeprofessionen ger en djupare dimension i yogaklasserna och gör att de kan leda yoga för gravida på ett säkert sätt. Klinisk tillämpbarhet: Studien kan inspirera barnmorskor till att arbeta med, eller rekommendera yoga för gravida samt inspirera till vidare studier. / Background: Yoga during pregnancy has become increasingly popular in Sweden and the western world in recent years. Earlier studies suggest that yoga for pregnant women may increase well-being during pregnancy, reduce fear for giving birth and increase prenatal attachment. Today, yoga for pregnant women is available at private yoga and fitness centres and at certain maternity clinics. However, there seems to be a gap of knowledge about midwifes experiences of working with yoga for pregnant women. Aim: Describe midwives experiences of working with prenatal yoga. Method: Eight semistructured interviews were conducted with midwives who have experience instructing yoga classes during pregnancy. Qualitative content analysis was used for analysis of the material. Result: Four main categories were identified. The categories were Birth Preparation, Well-being during Pregnancy, Prenatal attachment, and Contraindication or Adjustment. Furthermore, there were 11 subcategories and an overall theme: Sense of security and Trust. Conclusion: The midwives experience that yoga during pregnancy can contribute to increased well-being, both mentally and physically, establish prenatal attachment and prepare the pregnant women for childbirth. The midwives emphasize that their professional experiences in midwifery contributes to a deeper dimension in the yoga classes, enabling a safe practise during pregnancy. Clinical application: The study can inspire midwives to work with, or recommend prenatal yoga and inspire to further studies.