Den här uppsatens ämne handlar om utanförskap i utsatta segregerade bostadsområden samt om vilka möjligheter och resurser som invånare har. Studien har granskat det kollektiva missnöjet hos de yngre aktörerna som lever inom dessa sociala konstruktioner. De har därav fått genomgå sociala diskrimineringar på grund av de fastställda stigma som råder om det utsatta bostadsområdet i samhället. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur individen har påverkats av utanförskapet i det utsatta bostadsområde. Det har genomförts genom att analysera vilka bakomliggande faktorer som kan ha bidragit till individens känsla av grupptillhörighet inom de sociala kontexter som befinner sig i dessa områden. Därav granska vad som kan ha bidragit till individens tidigare associationer till kriminalitet inom de sociala konstruktioner. Studien har genomfört sex individuella intervjuer med olika respodenter. Respodenterna är utvalda utifrån specifika urval av individer som har växt upp i ett utsatt område i Stockholm, samt att de har en tidigare association till kriminallitet. Det empiriska matrialet består av transkiberade intervjumaterial, vilket har bearbetas och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys, för att hitta gemensamma mönster i respodenternas erfarenheter och upplevelse. Studiens teoretiska referensram har applicerats och analyserats med den empiriska materialet för att uppnå studiens ändmål. De teoretiska utgångspunkterna som använts i analysen är självuppfyllande profetia, in-group och out- group relationer samt etniska relationer.Resultatet visar att de fastställda stigma kring utsatta segregerade bostadsområden har skapat ett återkommande beteendemönster hos aktörerna i dessa områden. Det resulterar i att individen får en viss självuppfattning om deras sociala positioner och sociala möjligheter i samhället. Det kollektiva missnöjet kan därav leda individen till en vilja att tillhöra ett socialt gruppmedlemskap, vilket kan påverka individens associationer till kriminallitet som sedan förstärker deras position i den sociala gruppen.

En graviditet är en fysisk och psykisk utvecklingsperiod i livet. Det är individuellt hur graviditeten påverkar hälsan, men upplevelser av oro och bäckenrelaterad smärta är vanligt förekommande. Då det framkommit att yoga potentiellt genererat ökat välmående samt trygghet vid graviditet, var syftet att beskriva gravida personers upplevelse av gravidyoga med inriktning på dess hälsoeffekter och komponenter. En kvalitativ deskriptiv design tillämpades med induktiv ansats. Personer som utövade gravidyoga på ett privat center rekryterades för att medverka i individuella telefonintervjuer. Databearbetning utfördes med tematisk analys. De identifierade temana belyste en mångfacetterad upplevelse av gravidyogan. Det framgick att den praktiska och miljömässiga utformningen samt gruppsammanhanget hade betydelse för upplevelsen. Likaså beskrevs gravidyogan generera varierande fysiska och psykiska hälsoeffekter samt förberedning inför barnafödandet. Efter en avvägning av fynden relaterat till tidigare studier blev konklusionen att gravidyoga potentiellt skulle kunna tillämpas i större utsträckning inom barnmorskans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Studien har bidragit till ett ökat kunskapsunderlag för gravidyoga och därmed till evidensen gällande traditionell och komplementär medicin. Dock behövs troligtvis mer forskning för en ökad implementering. / A pregnancy is a period of physical and mental development in life. It varies between individuals how pregnancy affects health, but experiences of anxiety and pelvic-related pain are common. Since it has emerged that yoga may generate increased wellbeing and security during pregnancy, the aim was to describe pregnant people's experience of pregnancy yoga with a focus on its health effects and components. A qualitative descriptive design was applied with an inductive approach. People who practiced pregnancy yoga at a private center were recruited to participate in individual telephone-interviews. Data analysis was performed with thematic analysis. The identified themes highlighted a multifaceted experience of pregnancy yoga. The practical and environmental design and the group context was shown to be important for the experience. Pregnancy yoga was also described as generating varying physical and mental health effects and preparation for childbirth. Considering the findings in relation to previous studies, it was concluded that pregnancy yoga could potentially be applied to a greater extent in the midwife's preventive and healthpromoting work. The study has contributed to an increased knowledge base for pregnancy yoga and to the evidence regarding traditional and complementary medicine. However, more research is probably needed for increased implementation.