No description available.

Bakgrund: En kvinnas förlossningsupplevelse är något som påverkar henne unde rlivet och både bakgrundsfaktorer och förlossningsutfall kan påverka olika dimensioner av förlossningsupplevelsen. Syfte: Syftet med studien var att identifiera vilka bakgrundsfaktorer och förlossningsutfall som kan bidra till en negativ påverkan på förlossningsupplevelse olika dimensioner. Metod: Studien genomfördes som en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Studien bygger på data från Graviditetsregistret och SKR:s Graviditetsenkät. Resultat:Flertalet bakgrundsfaktorer och förlossningsutfall påverkar kvinnor i hur de upplever förlossningens olika dimensioner. För förstföderskor spelade födelseland och självskattad hälsa under graviditeten roll medan det för omföderskor var självskattad hälsa före graviditet som påverkade mest. Hur förlossningen startade och avslutades var de förlossningsutfall som påverkade förlossningsupplevelsen mest. Slutsats och klinisk tillämpbarhet: De grupper som löper en ökad risk för att få en negativ förlossningsupplevelse är de med självskattad dålig hälsa innan eller under graviditet. Om förlossningen slutar i ett akut kejsarsnitt ökar också risken för att få en negativ förlossningsupplevelse. Om kvinnan föder vaginalt i en förlossningsställning med icke rörligt bäcken eller om hon använder medicinsk smärtlindring ökar risken att hon får en negativ förlossningsupplevelse. Barnmorskans roll blir då att redan under graviditet identifiera de kvinnor som löper en ökad risk att få en mer negativ förlossningsupplevelse och att hen under förlossningen stöttar kvinnan och arbetar kvinnocentrerat.

Motiv: Dagens induktionsmetoder och policyn för när den ska utföras, har i både praktik och forskning setts bidra till ökad förekomst av komplikationer och akuta kejsarsnitt. Startar en förlossning på konstgjord väg är det inte säkert att den födandes kropp eller barnet är redo vilket kan leda till maternella och neonatala komplikationer. Det finns därför ett intresse att öka kunskapen om alternativa metoder för förlossningsinduktion. Syfte: Syftet var att sammanställa kunskap om alternativa metoder för förlossningsinduktion vid fullgången okomplicerad graviditet. Metod: För att svara på studiens syfte användes scoping review, vilket är en översiktsstudie som kan rikta in sig på en bredd av vetenskapliga artiklar. Data hämtades från tre olika databaser där 21 kvantitativa artiklar uppfylle inklusionskriterierna och användes i resultatet. Artiklarna analyserades genom en integrativ analysmetod. Resultat: Denna scoping review visade att akupressur och akupuntkur inte hade effekt att sätta igång en förlossning spontant. Bröststimulering visade sig ha effekten att öka oxytocinnivåerna, men ingen induktionseffekt. Med ricinolja som metod fanns effekt hos omföderskor men inte förstföderskor vad gäller kortare förlossningsförlopp. Ricinolja medförde ofta bieffekter som illamående och diarré. Dadlar, nattljusolja och samlag visade sig alla kunna spontant starta förlossning och att färre behövde medicinsk induktion. Konklusion: Resultatet visade viss effekt med några alternativa induktionsmetoder, men mer forskning behövs inom området och metoderna behöver testas på högre antal deltagare för ett trovärdigt resultat.

Bakgrund: Förstföderskors ålder ökar i höginkomstländer och med stigande ålder ökar risken för graviditetsrelaterade komplikationer. Även andelen interventioner som avser att sätta igång, förstärka progressen och övervaka den fysiologiska förlossningsprocessen ökar. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka om antalet interventioner och förlossningsutfall vid ett medelstort sjukhus i västra Sverige skiljer sig mellan äldre förstföderskor (≥35 år) och yngre förstföderskor (20–24 år) med spontan värkstart. Metod: Examensarbetet var en kvantitativ retrospektiv tvärsnittsstudie där data samlats in under ett år. Materialet som bestod av 232 förstföderskor bearbetades med deskriptiv och jämförande statistiska analyser. Resultat: Det var vanligare att äldre förstföderskor fick utökad fosterövervakning och att de födde barn som vägde 4500 gram eller mer jämfört med yngre förstföderskor. Oavsett ålder födde förstföderskorna vanligtvis vaginalt och interventioner som värkstimulerande dropp och skalpelektrod användes vid runt hälften av förlossningarna. Slutsats och klinisk tillämpbarhet: Få signifikanta skillnader fanns mellan de jämförda åldersgrupperna. Examensarbete visade att det behövs en individuell bedömning av varje kvinna eftersom åldersförändringar sker gradvis. Som barnmorska måste man beakta att ålder bara är en faktor i bedömningen av den födande kvinnan och vara medveten om att man påverkas av den kulturella kontexten och organisationen. / Background: The age of first-time mothers increases in high-income countries and with increasing age, the risk of pregnancy related complications gets more common. The proportion of interventions that are needed to initiate, strengthen and monitor the psychological birth process is also increasing. Aim: The aim of this study was to investigate if interventions and delivery outcomes differ between older nulliparous women (≥35 years) and younger nulliparous women (20–24 years) with spontaneous onset of labor. Method: We conducted a quantitative retrospective cross-sectional study where data were collected from a hospital in Sweden. The material, which consisted of 232 nulliparous women, was processed with descriptive and comparative statistical analyzes. Results: In our study, we found that older nulliparous women more often received extended fetal monitoring and gave birth to babies weighing 4,500 grams or more compared to younger nulliparous women. Regardless of age, nulliparous gave birth vaginally and interventions such as administration of oxytocin and fetal scalp electrodes were used in around half of the births. Conclusion and clinical implications: There were few significant differences between the compared age groups. Our study didn’t show large differences between the age groups, however, research shows that age is a risk factor. As a midwife, you must consider that age is only one factor in assessing the woman giving birth.