Patienter som drabbas av sjukdom eller skada kan vara i behovav stöd och uppmuntran i omvårdnaden. Sjuksköterskans uppgift  är att lindra lidande och främja hälsa där humor kan vara ett hjälpmedel för både sjuksköterska och patient. Syftet med litteraturstudien var att undersöka humorns användning inom omvårdnaden ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Litteraturstudiens resultat grundas på tio vetenskapliga artiklar som söktes i olika omvårdnadsdatabaser, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visar att humor är relationsskapande och förbättrar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Både sjuksköterska och patient kan använda humor som en copingstrategi för att hantera svåra situationer. Stress, rädsla, oro, ångest och smärta kan med humor lindras för att ge patienten en stunds vila ifrån det onda som upplevs. Humorn har en betydelsefull roll även för sjuksköterskan som utsätts för kritiska händelser med en närhet till sorg och förlust i det dagliga arbetet. Alla individer har olika uppfattning om humor, därför måste sjuksköterskan använda humor med känslighet och i lämpliga situationer. Eftersom forskningsområdet humor är lite utforskat är det önskvärt med ytterligare vetenskaplig forskning för att kunna göra humor mer framträdande som ett användbart redskap för sjuksköterskan och patienten.

<p><p><strong><strong>Bakgrund: </strong></strong>Fatigue är ett cancerrelaterat symtom och drabbar ca 61- 100 % av cancer patienterna. Det är en långdragen trötthet som gör det svårt för de drabbade att leva ett normalt liv. <strong>Syftet </strong>med arbetet var att belysa cancerrelaterad fatigue samt se hur patienter anpassar sig till att leva med detta cancerrelaterade symtom. <strong>Metod: </strong>En litteraturöversikt genomfördes, med artikelsökning i databaserna PubMed och Cinahl. Innehållsanalys gjordes på funna artiklar, totalt inkluderades 14 artiklar i resultatet. <strong>Resultat: </strong>Patienter fann egna strategier för att handskas med fatigue, det kunde vara att sova en stund eller distrahera sig med något annat. Patienterna ville ha information om fatigue, men kände ofta att de inte fick det av sjukvårdspersonalen, de ville också ha stöd och förståelse från sin omgivning, något som det inte alltid fick. <strong>Diskussion: </strong>Enligt författarna måste patienterna få sjukdomsinsikt och information om fatigue för att hitta sina egna strategier så inte fatigue tar över vardagen. Sjuksköterskor bör vara insatta i patienternas situation eftersom patienterna hellre vill diskutera sina problem med sjuksköterskor än läkare. <strong>Slutsats: </strong>Fatigue är ett ämne som det bör forskas mer</p></p>

Bakgrund: Fatigue är ett cancerrelaterat symtom och drabbar ca 61- 100 % av cancer patienterna. Det är en långdragen trötthet som gör det svårt för de drabbade att leva ett normalt liv. Syftet med arbetet var att belysa cancerrelaterad fatigue samt se hur patienter anpassar sig till att leva med detta cancerrelaterade symtom. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, med artikelsökning i databaserna PubMed och Cinahl. Innehållsanalys gjordes på funna artiklar, totalt inkluderades 14 artiklar i resultatet. Resultat: Patienter fann egna strategier för att handskas med fatigue, det kunde vara att sova en stund eller distrahera sig med något annat. Patienterna ville ha information om fatigue, men kände ofta att de inte fick det av sjukvårdspersonalen, de ville också ha stöd och förståelse från sin omgivning, något som det inte alltid fick. Diskussion: Enligt författarna måste patienterna få sjukdomsinsikt och information om fatigue för att hitta sina egna strategier så inte fatigue tar över vardagen. Sjuksköterskor bör vara insatta i patienternas situation eftersom patienterna hellre vill diskutera sina problem med sjuksköterskor än läkare. Slutsats: Fatigue är ett ämne som det bör forskas mer

Barnmorskan har en central roll när barnet är dödfött. Bemötande och stöd har betydelse för sorgeprocessen. Studien beskriver mammors upplevelse av avskedet från sitt dödfödda barn vid hemgången från sjukhuset.Förfrågan fanns på Spädbarnsfondens hemsida och medverkan i studien initierades av mödrarna själva. Elva län inom Sverige är representerade. Tjugosex kvinnor som fått ett dödfött barn intervjuades. Semistrukturerade frågor användes för en djupintervju som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Studien påvisar mammornas förlust av det förväntade moderskapet. De upplevde samhörighet och närhet till barnet med en outhärdlig tomhetskänsla i grunden som återkom under hela avskedsprocessen. Övergripande tema ”Moderskapet raseras” framträder i analysen, där tre kategorier identifieras; 1. Att känna samhörighet med sitt dödfödda barn. 2. Att hantera avskedet. 3. Vägen tillbaka till livet. Mammorna utnyttjade tiden tillsammans med sitt döda barn. De fick vara delaktiga och avgjorde själva när det var dags att ta avsked. De behövde stöd och hjälp att förbereda sig inför avskedet.Tydliga, enhetliga riktlinjer med information och omvårdnadsrutiner avseende bemötande och vårdtid, bör utformas och finnas tillgängliga på involverade vårdinrättningar.

Syftet med denna studie var att belysa copingstrategier hos patienter med cancer. Coping är ett begrepp för den strategi en människa använder sig av för att hantera olika livshändelser. Copingstrategier kan bidra till att minska den fysiska, emotionella och psykologiska stress som en patient känner under en cancersjukdom. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Nio resultatartiklar som motsvarade studiens syfte granskades och sammanställdes. Genom att kondensera innehållet delades resultatet in i fyra kategorier: att få och söka stöd och information, att återgå till det normala, att acceptera sin sjukdom och att använda sin tro. Att känna stöd från familj, anhöriga samt sjuksköterskan visade sig underlätta för de som drabbats av cancer. Att försöka få en så fungerande vardag som möjligt trots sjukdomen var av stor vikt för många patienter. Det fanns en stark koppling mellan positiv andlig copingstrategi och en bättre livskvalité. Patienter upplevde ett ökat välbefinnande då stödet från sjuksköterskan fanns. Problemfokuserad coping användes i form av exempelvis fysisk aktivitet, söka information och vara aktiv i sin behandling. Alla människor är olika och använder sig av varierande copingstrategier. Det är väsentligt att som sjuksköterska vara medveten om copingstrategier och dess betydelse för att hjälpa patienterna att känna välbefinnande och ökad livskvalité.

Yoga är en filosofi som syftar till att lära oss leva i harmoni och välbefinnande. Gravidyoga är en del av yogan och bygger på Hathayoga och riktar sig till havande kvinnor med syfte att stärka upp kroppen samt att förbereda kvinnan inför sin förlossning genom mental träning. Gravidyoga har till syfte att lära ut andning, avslappning samt kroppsövningar som gynnar den gravida kvinnans förutsättningar att hitta balans mellan hjärta, hjärna, känsla, förnuft, inre och yttre verklighet samt mellan det centrala och perifera nervsystemet. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av att använda gravidyoga under sin förlossning. Livsvärldsintervju valdes som metod för att svara på syftet. Sju intervjuer hölls med kvinnor som under sin graviditet gått på gravidyoga. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen resulterade i tre kategorier hjälpmedel för att avleda smärta, känsla av kroppskontroll, att uppleva trygghet. Resultatet av studien visar att kvinnorna hade en positiv upplevelse av att ha använt sig av gravidyoga under förlossningen. Kvinnorna uppgav att de genom gravidyogan kunde hantera förlossningen på ett bra sätt genom att ta fram de ”verktyg” de lärt sig under kursens gång. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns copingstrategier inom yogan så som andning och avslappning som kan vara till stor nytta för att skapa bra förutsättningar för en god förlossningsupplevelse.

Klimakteriet är en naturlig process i kvinnanslivscykel där kroppen genomgår fysiologiska förändringar på grund av omställningari hormonnivån. Samtidigt är klimakteriet en utvecklingsrelaterad transition. Enligttransitionsteorin sker övergångsprocesserna inom en bestämd tidsram, följer enriktning och leder till förändringar i identitet, roll, relationer ellerbeteendemönster. Kunskap om dessa skeenden ochvad som påverkar kvinnors beteende under transitionen är en förut-sättning föratt sjuksköterskan skall kunna hjälpa dem att nå en hälsosam transition. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar val avkvinnors copingstrategier. Till resultatet användes 12 artiklar som granskadesoch analyserades utifrån syftet. Resultatet visade att det finns fem grupper avfaktorer som påverkar kvinnors val av copingstrategi: sociokulturella och socioekonomiska,typ och svårighetsgrad av klimakteriesymptom, tillgång till stödjande socialtnätverk, personlighetsrelaterade samt aktuell livssituation. Kvinnor som har etablerade nätverk kan söka hjälp och stöd i sin familjoch bland vänner. När nätverk saknas kan sjukvården bli den enda kontakten attdiskutera sina klimakteriebesvär med. Med beaktande av faktorerna som ligger till grund förolika copingstrategier bör sjukvården skapa utbildningsformer och modeller somkan hjälpa kvinnor medklimakteriesymtom att utveckla en effektiv copingstrategi. / Menopause is a natural process during a woman’slifecycle when her body goes through physiological changes due to hormonalalterations. Also, menopause is a development-related tran-sition.According to the theory of transition it will appear within a certain timeframe, follows a clear route and leads to alterations in identity, role,relations or behavioral patterns. Knowledge of these stages of change and whataffects women’s behavior during transition is a vital qualification requiredfor nurses to succeed in providing healthy transition. Thepurpose of this literature study was to high-light factors that affect thechoice of coping strategies. Twelve articles were studied and analyzed based onthe purpose of the study. The result showed that there are five groups offactors that can affect women’s choice of coping strategies; socio-cultural andsocio-economical, type and severity of menopause symptoms, availability ofsupportive social networks, personality related factors and the current lifesituation. Women with established networks can seek help and support withintheir family and amongst their friends. When there is a lack of these types ofnetworks, healthcare personnel can become the only resource for discussingmenopause-related issues. Keeping these factors in mind, which serve the basisfor different coping strategies, healthcare-institutions should createeducation and models to assist women with menopause symptoms and develop aneffective coping-strategy.

Bakgrund: En legitimerad sjuksköterska har ett specifikt ansvar och kompetensområde kring omvårdnad. Kvalitén av omvårdnaden kan påverkas av arbetsrelaterad stress och därmed är det av vikt att belysa sjuksköterskors upplevelser av detta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress samt att beskriva upplevda konsekvenser. Metod: En litteraturstudie med 12 vetenskapliga artiklar av kvalitativ studiedesign. Analysen skedde utifrån studiernas innehåll och var induktivt. Resultat: Resultatet visade 2 huvudteman och 7 subteman. Första huvudtemat, Stressande faktorer för sjuksköterskorna, belyste sjuksköterskornas höga arbetsbelastning i samband med för lite bemanning och en brist på tid att utföra alla omvårdnadsuppgifter. Vad som förvärrade arbetssituationen var otillräckligt stöd av chef och medarbetare i arbetsmiljön. Det andra huvudtemat, konsekvenser av sjuksköterskornas stress, framförde hur den arbetsrelaterade stressen påverkade sjuksköterskornas fysiska och psykiska hälsa, dess påverkan på patientsäkerheten och vilka copingstrategier sjuksköterskorna använde sig av för att hantera den stressfyllda situationen.  Konklusion: Sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress berodde på olika faktorer i vårdmiljön. Det påverkade både patientsäkerheten och kvaliteten på omvårdnaden. Även sjuksköterskornas hälsa påverkades negativt och för att hantera den arbetsrelaterade stressen användes copingstrategier. / Background: A registered nurse has a specific responsibility and area of competence in nursing. Quality of nursing can be affected by occupational stress and hence it is of importance to illustrate nurses’ experiences of it. Aim: The purpose of the literature study was to describe how nurses experience and handle work-related stress and to describe perceived consequences. Method: A literature review with 12 scientific articles with qualitative study design. The analysis was based on the studies´ content and was inductive. Result: The results showed 2 main themes and 7 sub-themes. The first main theme, Stressful factors for the nurses, highlighted the nurses’ high workload in connection to too little staffing and a lack of time to perform all the nursing tasks. What worsened the work situation was insufficient support from the manager and employees in the work environment. The second main theme, consequences of nurses´ stress, presented how work-related stress affected the nurses´ physical and mental health, its impact on patient safety and what coping strategies the nurses used to deal with the stressful situation. Conclusion: Nurses' experience of occupational stress depended on various factors in the care environment. It affected both patient safety and the quality of care. The nurse's health was also negatively affected and coping strategies were used to manage the work-related stress.

Förutsättningarna för äldreomsorgens enhetschefer är idag begränsade. Situationen kan beskrivas som ohållbar och i behov av förändring. Den här studien belyser arbetssituationen hos dessa enhetschefer genom att inkludera och analysera arbetsbelastning, mående och copingstrategier. Studien använde en kvantitativ metod och insamling av empiri har genomförts genom en webbenkät. Med hjälp av IBM SPSS 28.0 har deskriptiv data tagits fram och sambandsanalyser genomförts. Respondenterna var 31 stycken enhetschefer inom särskilt boende och/eller hemtjänst i södra Sverige med ett spann på mellan ett halvt och 18 års erfarenhet i yrket. Resultatet visar en arbetssituation med hög belastning för de enhetschefer som deltog i studien. Ett flertal faktorer lyfts kring detta som vilken typ av verksamhet, känsla av kontroll, upplevelse av stöd och återhämtning. Även måendet påverkas av enhetschefers arbetsförhållanden. Enhetschefer uppgav att de använder copingstrategier för att klara av sitt arbete. I analys redogörs resultatet i relation till Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell samt kopplas till relevant forskning. Enhetschefer upplever höga krav och låg kontroll, vilket överensstämmer med högstressarbete enligt krav-kontroll-stödmodellen. Resultatet visar enhetschefers behov av stöd för att omvandla stress till handling.En av studiens slutsatser är att arbetsrollen har en stark påverkan på individen på grund av arbetsbelastningen. Detta ligger till grund för de copingstrategier som enhetschefer uppgett eftersom dessa används för att klara av arbetet. Viktiga resultat för det socialpedagogiska fältet som framkommer i studien är bland annat behovet av att tydligare definiera enhetschefens roll för att öka kvalitet för målgruppen äldre på individ- och gruppnivå.

Den här uppsatsen handlar om självmord bland äldre personer. Syfte är att genom enlitteraturstudie redovisa de bakomliggande orsaksfaktorer för äldres självmord och omreligionsutövningen kan fungera som copingstrategi för förebyggandet av självmord. Iresultatet visas tre vanligaste risk och orsaksfaktorer till äldre människors självmord. Dessa ärpsykisk ohälsa, fysisk ohälsa och social isolering eller ensamhet. Religionsutövning visadesig kunna fungera som ett skydd mot självmord genom det sociala tillhörighet som erbjudsdär, dessutom visade resultatet även positiva samband mellan äldres suicid ochreligionsutövning som copingstrategi. Dock med relativt svaga resultat.