I den här uppsatsen undersöker jag hur barns mående och beteende bedöms i samband med deltagande i stödgrupp på Trappan i Uppsala. Jag studerar SDQ-formulär (Strength and difficulties questions) ifyllda av barn och/eller deras föräldrar 2009- 2011. SDQ mäter sex variabler: a) emotionella problem, b) uppförandeproblem, c) hyperaktivitet/uppmärksamhetsproblem, d) kamratproblem, e) prosocialt beteende samt f) total svårighetspoäng. Materialet utgörs av skattningar för 166 barn. En ny rapport (Skerfving 2011) om utvärdering av stödgrupper i Uppsala län blir ett viktigt jämförelsematerial, men jag gör delvis andra metodiska val än rapporten. Sju olika kvantitativa frågeställningar används: 1) Jämförelser med nordiska normalpopulationer, 2) jämförelser utifrån inriktning på stödgrupp, 3) kön, 4) ålder, 5) barns och föräldrars skattningar, 6) före- och eftermätningar samt 7) avhoppare och fullföljare. Medelvärden och standardavvikelser räknas ut och skillnaderna signifikanstestas. Resultaten jämförs med rapportens resultat. Till överensstämmelserna med rapporten kan räknas att mönster avseende kön i de olika studierna är likadana. Beträffande ålder finns likheter i karakteristika för den äldsta gruppen (16- år) och den näst äldsta gruppen (13-15 år). Även utifrån jämförelserna av före- och eftermätningarna överensstämmer resultaten i stort sett. Till avvikelserna från rapportens resultat kan nämnas min slutstats att 7-12-åringar respektive 13-15-åringar verkar förhålla sig klart olika till sina åldersmässigt jämförbara normalpopulationer. Ett annat resultat inom samma kategori är att 10-12-åringarna hamnar lägre än övriga grupper i vissa svårighetsvariabler. Beträffande skattningsperspektiv bedömer flickorna i min studie sig själva betydligt högre i svårighet än vad deras föräldrar gör. Ett resultat som saknar motsvarighet i rapporten är att den typiske deltagaren (i den yngsta åldersgruppen) beskrivs som ett barn med känslomässiga problem och beteendeproblem som däremot klarar sig ganska bra på det sociala området. Ett annat sådant resultat är beskrivningen av avhopparna i jämförelse med fullföljarna. Avhopparna framstår här som en grupp med större svårighetsbelastning än fullföljarna, särskilt i uppförandeproblem.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn och ungdomar är ett växande problem. Det kan leda till hjärt- kärlsjukdomar, diabetes och en rad andra överviktsrelaterade hälsoproblem i vuxen ålder. Felaktig kost som till exempel högt fett- eller sockerintag kan vara en orsak som leder till övervikt. För att upptäcka och skatta de sjukdomar som kan drabba en person med övervikt ses bukhöjdsmått som en tillförlitlig mätmetod då det visat samband. Sambandet mellan övervikt och mående hos barn är fortfarande oklart då studier påvisat olika svar.   Syfte: Syftet med studien var att studera om det fanns ett samband mellan fettintag och bukhöjd hos barn i ålder 6 till 12 år i Uppsala län. Likaså att undersöka eventuella samband mellan intag av fett och föräldrarnas skattade mående av barnet. Samt om det fanns någon skillnad mellan pojkar och flickor i studien.   Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie gjordes för att sammanställa resultatet utifrån enkäter om skattat mående, registrerat fettintag samt bukhöjd hos barn som besökt överviktsenheten för barn och ungdomar på Uppsala Akademiska barnsjukhuset.   Resultat: Det påvisades viss signifikans mellan fettintag och skattat mående (n=22, p=0,012). Mellan fettintag och bukhöjd visades ingen signifikans (n=40, p=0,139) hos 6 till 12 åriga barn som sökt överviktsenheten. Några skillnader i fettintag (n=24, p=0,271) eller bukhöjd (n=107, p=0,313) kunde inte ses mellan könen. Skattat mående visade en signifikant skillnad mellan könen (n=142, p=0,003), där flickornas mående hade skattats högre av föräldrarna.   Slutsats: Det påvisades inga samband mellan fettintag och skattat mående och inte heller mellan fettintag och bukhöjd hos 6 till 12 åriga barn som sökt Överviktsenheten för barn och ungdom på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. Några skillnader i fettintag och bukhöjd kunde inte ses mellan könen. Däremot sågs skillnad i skattat mående, där flickorna hade ett högre medelvärde. Studien är dock för liten för att kunna generalisera.

Vårt syfte med denna studie är att i två olika skolor undersöka elever i mellanstadietom deras inställning, motivation och mående inför och under tiden läsningen av skönlitteratur äger rum. Materialet för studien samlades in utifrån sju semistrukturerade intervjuer med 3 elever i varje grupp från två olika skolor i olika kommuner. Resultatet av studien visade att majoriteten av eleverna har en positiv inställning till läsning, men ser läsning av skönlitteratur som en skolsyssla och inte en fritidssyssla. Det visade sig att dessa elever inte drivs av en inre motivation men drivs av yttre faktorer till att läsa skönlitteratur hemma. Medan de elever som fann glädje och ro i läsningen, drivs av en inre motivation till läsning och deras motivation verkar inte påverkas av yttre faktorer. En slutsats vi har kunnat dra av vårt resultat är att eleverna drivs av antingen den inre eller yttre motivationen till läsning, både hemma och i skolan. Vi kan även dra slutsatsen att eleverna har en positiv syn på läsning, men när det kommer till att de själva ska läsa, är de omotiverade. Resultatet pekar även på att elevernas mående påverkas både positivt och negativt inför och under tiden som läsning av skönlitteratur äger rum.

Stress kan bero på flera faktorer, det kan visa sig olika beroende på ålder. Vuxnas förhållningssätt kan påverka barns stress. Syftet med föreliggande studie är att undersöka och skapa kunskap om pedagogers erfarenheter av arbetet med barn som uppvisar stress. Vi ville få kunskaper om hur skolor behandlar detta ständigt aktuella ämne. Följande forskningsfrågor besvaras: Vilken erfarenhet har pedagogerna av elever som uppvisar stress i skolan? Hur arbetar pedagoger och skola med barn som uppvisar stress? Via en kvalitativ intervjustudie har kunskaper inhämtats om pedagogers erfarenheter i arbetet med barn som uppvisar stress. Resultatet visar att stress kan vara likt en NPF samt bero på flera bakomliggande faktorer. Pedagogers agerande kan påverka barns stress.

Syftet med studien var att undersöka det psykologiska måendet efter förlossningen hos kvinnor boende på östra Island och vad som påverkar deras mående. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med tio kvinnor i åldrarna 22 – 39 år. Datan analyserades genom tematisk analys som gav ett resultat med 6 kategorier, Det som var bra, Familjens påverkan, Avsaknaden av aktiviteter, Avsaknaden av förebyggande åtgärder, Det lilla samhället och Förstagångsföräldrar jämfört med flerbarnsföräldrar och 21 underkategorier. Resultatet pekar på att majoriteten av de nyblivna mödrarna på östra Island mår bra men att det finns en mängd olika orsaker som påverkar både välmåendet och det psykologiska dåliga måendet. Det som påverkar främst om modern är förstagångsförälder eller har flera barn och stödet hon har från familj. Likaså påverkar avsaknaden av aktiviteter och förebyggande åtgärder mödrarnas mående. Det psykologiska måendet är även till viss del årstidsbundet på grund av hur inlåsta mödrarna känner sig med anledning av de ofta kalla och stormiga vintrarna på Island.

Det finns mycket forskning kring fenomenet klädkoder och hur detta kan appliceras på organisationer. Det finns även mycket forskning som rör banker och företagskultur. Däremot har vi funnit ett intresse i att slå ihop dessa och utföra vidare forskning kring klädkoder inom bankbranschen. Dessutom har vi, till skillnad från tidigare forskning, valt att utgå ifrån medarbetares upplevelser från tre synvinklar; mående & egna uppfattningar om prestationer, relationer mellan medarbetare, samt föreställningar om kunders uppfattningar. Denna uppsats väljer att lägga fokus på att förstå värdet i hur klädkoder praktiseras samt vilken inverkan det kan ha på företagskulturen, dem anställda och föreställningar om kunderna. Genom lämplig teori som kan kopplas till denna studie har vi etablerat oss en uppfattning kring hur klädkoder kan fungera som ett verktyg inom organisationen på flera olika nivåer. Genom semistrukturerade intervjuer har vi i denna kvalitativa studie skapat förståelse för hur anställda och företagskultur kan präglas av klädkoder. Detta i kombination med teoriområden som rör organisationskultur, makt, legitimitet och semiotik. Efter att ha genomfört detta arbete har vi förstått att klädkoder är ett oerhört kraftfullt verktyg, det kan påverka anställda och företagskulturen, samt agera som fördel eller nackdel för de organisatoriska målen. Vi hoppas därmed att befintliga företag och nystartade företag kan dra nytta av att läsa denna uppsats.

Förutsättningarna för äldreomsorgens enhetschefer är idag begränsade. Situationen kan beskrivas som ohållbar och i behov av förändring. Den här studien belyser arbetssituationen hos dessa enhetschefer genom att inkludera och analysera arbetsbelastning, mående och copingstrategier. Studien använde en kvantitativ metod och insamling av empiri har genomförts genom en webbenkät. Med hjälp av IBM SPSS 28.0 har deskriptiv data tagits fram och sambandsanalyser genomförts. Respondenterna var 31 stycken enhetschefer inom särskilt boende och/eller hemtjänst i södra Sverige med ett spann på mellan ett halvt och 18 års erfarenhet i yrket. Resultatet visar en arbetssituation med hög belastning för de enhetschefer som deltog i studien. Ett flertal faktorer lyfts kring detta som vilken typ av verksamhet, känsla av kontroll, upplevelse av stöd och återhämtning. Även måendet påverkas av enhetschefers arbetsförhållanden. Enhetschefer uppgav att de använder copingstrategier för att klara av sitt arbete. I analys redogörs resultatet i relation till Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell samt kopplas till relevant forskning. Enhetschefer upplever höga krav och låg kontroll, vilket överensstämmer med högstressarbete enligt krav-kontroll-stödmodellen. Resultatet visar enhetschefers behov av stöd för att omvandla stress till handling.En av studiens slutsatser är att arbetsrollen har en stark påverkan på individen på grund av arbetsbelastningen. Detta ligger till grund för de copingstrategier som enhetschefer uppgett eftersom dessa används för att klara av arbetet. Viktiga resultat för det socialpedagogiska fältet som framkommer i studien är bland annat behovet av att tydligare definiera enhetschefens roll för att öka kvalitet för målgruppen äldre på individ- och gruppnivå.

The theme for the essay was community planning and changed everyday life during Covid-19. The pandemic is worldwide and has affected almost everything in today's society. The essay deals with interaction in the public spaces and well-being, and how these have been affected during Covid-19 compared to before. The purpose of the essay was to investigate if young adults' interaction in the public space and well-being has been affected during Covid-19 compared to before the pandemic outbreak. Based on the purpose, two questions were formed "Has the well-being of young adults been affected during Covid-19 compared to before the outbreak of the pandemic?" and "Has interaction in the public space affected young adults during Covid-19 compared to before the pandemic outbreak?" In the essay, a quantitative study has been used in the form of a questionnaire study, this study was conducted on young adults between 18 - 29 years at Karlstads University. The results showed that both interaction and well-being in the public space were affected during Covid-19. The changing well-being due to the pandemic showed that the impact was negative. The interaction in the public space had become less during Covid-19 compared to before. In Chapter 5, the results were analyzed using our previous research and Foucault's power perspective. Finally, in the last chapter, the results were discussed to answer the questions that in turn answered the purpose of the essay. This chapter also includes a critical review section where misinterpretations and other shortcomings are addressed.

En av fyra socialsekreterare lider av psykisk ohälsa, vilket gör att många blir utbrända och sjukskrivna under en längre period. Det finns olika faktorer som orsakar ohälsan, men en av dem kan vara det som är relaterat till deras arbetsuppgifter. Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares psykiska mående, i relation till deras arbetsuppgifter. Insamling av material har gjorts genom enkäter som skickats ut till totalt 183 socialsekreterare som är yrkesverksamma inom Umeå, Norsjö, Malå, Åsele, Dorotea, Sorsele och Bjurholms kommun. Studien visar att det inte går att se någon större skillnad mellan socialsekreterarnas psykiska mående oavsett om de bor i Umeå kommun eller i någon av de små kommunerna som undersöktes. Varken inflytande över utvecklingen på arbetsplatsen eller fördelning av arbetsuppgifter hade någon påverkan på det psykiska måendet hos socialsekreterarna. Majoriteten av respondenterna ansåg att de i låg utsträckning utförde ett klientnära arbete, utifrån deras utbildning och professionella roll. En fjärdedel av socialsekreterarna upplevde att de i låg utsträckning hann med sina arbetsuppgifter. Resultatet i denna studie visar på områden som är i behov av åtgärder, och som socialtjänsten kan ta del av i sitt arbete mot en förbättrad arbetsmiljö.

Att släppa musik, alltså att offentliggöra musik, är något som är lätt att tänka sig enbart är en rolig angelägenhet för artister och musikproducenter, men hur mår vi som gör det egentligen i processen innan, under och efter att musiken har släppts? Många uttrycker rädslor och prestationsångest som dominerande känslor snarare än glädje och upprymdhet. Jag kände mig intresserad av att undersöka om det fanns flera som kände som jag, att det inte är okomplicerat att släppa musik, och vad folk har för strategier för att hantera det som känns jobbigt. Genom att undersöka min egen process när jag släpper musik samt skicka ut frågor till andra som gör det har jag försökt ta reda på om det finns sätt som får oss att må bättre eller sämre. Syftet har varit att skaffa mig erfarenheter för mina framtida släpp, samt möjligheten att kunna dela med mig av dem till andra. I min undersökning har jag fått mina föraningar att det inte bara är jag som brottas med mitt mående kring att släppa musik bekräftade. Det verkar vara väldigt vanligt. En av de tydligaste känslor som uttryckts är rädslan för vad andra ska tycka om dem som person när de försöker sprida sin musik, snarare än om musiken i sig. En annan är att väldigt många brottas med prestationsångest och känslor av otillräcklighet. Några saker som däremot verkar få folk att må bättre, inklusive mig själv är att inte göra allt arbete kring ett låtsläpp själv, att ge plats i livet för annat än musiken och att ha ett nytt projekt på gång så fort ett släpp är slutfört. / <p>Låten som det konstnärliga arbetet berör:https://www.youtube.com/watch?v=UXoK5FjExBk</p>