The study arose out of a curiosity and a personal interest in finding different methods of songwriting for various target groups in music therapy. The aim of the study was that, based on a literature review and interview, compile information about the different methods of songwriting for different audiences, how as a music therapist can work with songwriting and what the outcome might be. The study presents a review of relevant literature and previous research in the field of songwriting. From a hermeneutic perspective, the interview responses interpreted and transcribed, and literature have summarized the most important and relevant on the subject. The questions have focused on how different methods might look like and what advantages and disadvantages there are to the methods, both for clinicians and clients. Questions about the tools, techniques, theoretical knowledge and reflection on the different diseases and disabilities, are also included in the study. / Uppsatsen har uppkommit ur en nyfikenhet och ett personligt intresse kring att hitta olika metoder i songwriting för olika målgrupper inom musikterapi. Syftet med studien var att, utifrån en litteraturstudie och intervjustudie, sammanställa information kring olika metoder i songwriting för olika målgrupper, hur man som musikterapeut kan arbeta med songwriting och vad resultatet kan bli. I uppsatsen presenteras en genomgång av relevant litteratur och tidigare forskning inom området songwriting. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjusvaren tolkats och transkriberats, och litteraturen har sammanfattats till de viktigaste och relevanta angående ämnet. Frågeställningarna har handlat om hur olika metoder kan se ut och vilka fördelar och nackdelar det finns med metoderna, både för klinikerna och klienterna. Frågor kring verktyg, tekniker, teoretiska kunskaper och överväganden kring olika sjukdomar och funktionsnedsättningar, tas också upp i studien.

Att släppa musik, alltså att offentliggöra musik, är något som är lätt att tänka sig enbart är en rolig angelägenhet för artister och musikproducenter, men hur mår vi som gör det egentligen i processen innan, under och efter att musiken har släppts? Många uttrycker rädslor och prestationsångest som dominerande känslor snarare än glädje och upprymdhet. Jag kände mig intresserad av att undersöka om det fanns flera som kände som jag, att det inte är okomplicerat att släppa musik, och vad folk har för strategier för att hantera det som känns jobbigt. Genom att undersöka min egen process när jag släpper musik samt skicka ut frågor till andra som gör det har jag försökt ta reda på om det finns sätt som får oss att må bättre eller sämre. Syftet har varit att skaffa mig erfarenheter för mina framtida släpp, samt möjligheten att kunna dela med mig av dem till andra. I min undersökning har jag fått mina föraningar att det inte bara är jag som brottas med mitt mående kring att släppa musik bekräftade. Det verkar vara väldigt vanligt. En av de tydligaste känslor som uttryckts är rädslan för vad andra ska tycka om dem som person när de försöker sprida sin musik, snarare än om musiken i sig. En annan är att väldigt många brottas med prestationsångest och känslor av otillräcklighet. Några saker som däremot verkar få folk att må bättre, inklusive mig själv är att inte göra allt arbete kring ett låtsläpp själv, att ge plats i livet för annat än musiken och att ha ett nytt projekt på gång så fort ett släpp är slutfört. / <p>Låten som det konstnärliga arbetet berör:https://www.youtube.com/watch?v=UXoK5FjExBk</p>

Munkesjö, Maria: "Okej, jag kan sitta och lyssna på musik men jag tänker inte äta!" En kvalitativ intervjustudie om musikens funktion för patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik. Uppsats 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik upplever och använder sig av musik. Frågeställningarna har handlat om vilken funktion musik har i deltagarnas liv och om detta har förändrats av musikterapi. I uppsatsen presenteras en genomgång av relevant litteratur och tidigare forskning inom områden som: musikterapi, musik och hälsa och ätstörningsproblematik. Sex kvinnliga patienter (medianålder 25 år) som genomgått musikterapeutisk behandling (i snitt 2,6 år) för sin ätstörningsproblematik intervjuades med hjälp av semistrukturerade dialogintervjuer. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och med Health Musicking som teoretisk utgångspunkt, tolkades sedan de transkriberade intervjuerna. Metoden som användes var tematisk kvalitativ analys vilket kompletterades med konstnärlig form (bild och musik). Resultatet presenteras i form av fyra huvudteman: Musikens funktion som följeslagare genom livet; Musikens funktion som allierad med dikotomin; Musikens funktion som redskap för transformation och Musikens funktion som bundsförvant med känslan. Resultatet diskuteras utifrån syfte och frågeställningar. Med utgångspunkt i teorifältet Health Musicking visar denna studie att musik används och har en mångfald av funktioner för deltagarna under barndom och uppväxt. Under sjukdomstiden förändras detta markant och speglar ätstörningsproblematiken. I den musikterapeutiska behandlingen får musik genomgående en mer eller mindre central funktion som terapeutiskt redskap. Efter musikterapin återgår musikens funktion till en större mångfald men nu används musik i betydligt större utsträckning som medveten hälsoresurs; Health Musicking, i det dagliga livet. / Munkesjö, Maria: "Okey, I can sit and listen to music but I will not eat !" A qualitative study of music´s function for patients with eating disorders. A study carried out within the context of the Master Program in Music Education, profile Music Therapy at the Royal College of Music in Stockholm. The purpose of this qualitative interview study was to investigate how patients in music therapy for eating disorders perceive and use music. This by examining the function of music attributed to the participants' lives and if it has been altered by Music Therapy.The paper presents a review of relevant literature and previous research in the fields of Music Therapy, Music and Health and Eating Disorders. Six female patients (median age 25 years) were interviewed after music therapeutic treatment (average 2.6 years). With a hermeneutical approach the transcribed interviews was analyzed using thematic qualitative analysis and artistic interpretation (music and image). The result presented in four main themes; The music's function as a companion through life; The music's function as ally with the dichotomy ; The music's function as tool for transformation and The music's function as associate with feelings. The results are discussed on the basis of objective and issues. This study shows, based on the theory of Health Musicking, that music is used and has a multitude of functions for the participants during childhood and adolescence. When the eating disorders develop the use of music are significantly modified and reflect the eating disorders. During the music therapy sessions the music take a more or less central role as a therapeutic tool. After music therapy the function of the music return to a multitude of functions. But now the participants are more aware of music as a health resource; Health Musicking, in their daily lives.

I denna uppsats diskuteras kompositionsprocesser utifrån ett hälsoperspektiv. Syftet med uppsatsen är att skapa kunskaper om kompositionsprocesser, hälsa och välbefinnande. Studier inom musikpsykologi samt inom fältet för musik och hälsa presenteras i bakgrunden följt av begrepp och Wallas modell för skapandeprocesser. Vidare har metoden kvalitativ forskningsintervju valts för att kunna besvara forskningsfrågor som handlar om att synliggöra hälsofrämjande strategier inom komposition. I resultatet presenteras utdrag utifrån tre huvudteman som analyserats tematiskt och hermeneutiskt: Kompositionsprocesser och hälsofrämjande strategier, Välbefinnande och känslor samt Social samverkan. I diskussionsdelen diskuteras dessa teman under rubriker som Lekfullhet och flow, Tillit, Mottaganden och möten och slutligen en sammanfattning: Komposition och hälsa - en vision. En slutsats som uppdagades var att det finns utrymme för hälsofrämjande aspekter och känslor av välbefinnande genom hela kompositionsprocessen - förutsatt att kompositören vet hur han eller hon ska hantera sina motgångar. Slutligen diskuteras metoden och även arbetets betydelse samt fortsatt forskning presenteras. / In this thesis composition processes from a health perspective are being discussed. The aim of the thesis is to create knowledge about composition processes, health, and well-being. Studies in music psychology as well as in the field of music and health are presented in the background, followed by concepts and Wallas' model of creative processes. Furthermore, the qualitative research interview method has been chosen to address certain research questions, including those related to identifying health-promoting strategies within composition. The results present excerpts based on three main themes analyzed thematically and hermeneutically: Composition processes and health-promoting strategies, Well-being and emotions and Social collaboration. In the Discussion section, these themes are discussed under headings such as Playfulness, Trust and flow, Reception and meetings and finally a summarize: Composition and health - a vision. One conclusion that emerged was that there is room for health-promoting aspects and feelings of well-being throughout the entire composition process, provided that the composer knows how to handle setbacks. Finally, the method and the significance of the work are discussed, and further research is presented.