Examensarbete (10 p.)

Studiens syfte var att undersöka om kön, studieprogram och upplevd prestationsångest, predicerar studenters stressnivåer. Tidigare forskning har indikerat att studenter inom högpresterande program, som  psykolog- och läkarprogrammet, uppnår högre nivåer av stress, jämfört med den övriga populationen. Baserat på tidigare forskning löd Hypotes 1 att studenter på läkar- och psykologprogrammet kommer att uppnå högre poäng av prestationsångest och stress än förskollärarstudenter. Hypotes 2 löd att kvinnor kommer att uppnå högre poäng av prestationsångest än män. Urvalet bestod av 148 deltagare, varav 69 studerade på läkar- eller psykologprogrammet och de återstående 79 var förskollärarstudenter. För att mäta deltagarnas upplevda stress användes PSS-10, medan upplevd prestationsångest mättes med PFAI. Data analyserades genom en korrelationsmatris samt en multipel regressionsanalys i Jamovi. Resultatet indikerade att studieprogram inte predicerar upplevd stress och gick heller inte helt i linje med hypotes 2, då män och kvinnor uppnådde lika nivåer av prestationsångest men kvinnor rapporterade högre stressnivåer.

Jag har som instrument- och ensemblelärare egna erfarenhet av nervositet och prestationsångest inför lektioner med mina elever och undrar om jag är ensam med dessa känslor. Jag har valt att fördjupa mig i begreppen stress, nervositet, ångest och coping genom att läsa litteratur inom personlighetspsykologi, klinisk psykologi, socialpsykologi, arbetspsykologi, idrottspsykologi, kognitiv psykologi och motivationspsykologi. Denna litteraturstudie ledde sedan fram till mitt syftet för min undersökning som är att ta reda på om instrument- och ensemblelärare blir nervösa i samband med lektioner och om de har tankegångar som kan leda till prestationsångest samt hur de hanterar sin nervositet. Som metod valde jag att göra en enkät som jag delade ut till 50 lärare. Resultatet visade att lite mer än hälften av lärarna blir nervösa och att det fanns en majoritet av negativa känslor i samband med nervositeten. Det visade sig att större delen av lärarna i någon form hade prestationsinriktade tankegångar. Sättet som lärare hanterar sin nervositet på var övervägande i form av förberedelse inför lektionerna. Ungefär lika många män och kvinnor har svarat att de blir nervösa inför lektioner men män blir oftare nervösa än kvinnor. Lärarnas nervositet ökar i frekvens i takt med att de har större elevgrupper. Det finns också en viss ökning av nervositets-frekvensen när lärarna undervisar elever i gymnasieåldrar jämfört med när de undervisar elever i grundskole- och vuxenåldrar. Undersökningen visar också att erfarenhet hjälper till att minska nervositeten i samband med lektioner. / <p>Lärarexamen</p>

No description available.

Ett projekt om prestationsångest som slutate i en bok.  Mitt projekt handlar inte om någon sorts Strindbergsk skaparkris-ångest med excentrisk galenskap som följd. Inte det där stora nästan religiösa sökandet efter den konstnärliga inspirationen. Det är en mycket mer grådaskig diskbänksrealistisk molande tråkångest jag tänker på. Den envetna rösten i huvudet som väser åt en att det inte kommer bli bra. Det är rädslan för att göra fel och det är viljan att göra något riktigt fett “just this time!” i en ohelig blandning som sätter kolsvarta käppar i hjulet för en.

No description available.

Perfektionism och musikprestationsångest är två viktiga fenomen som har inte undersökts så ofta för att kunna dra starka slutsatser om hur dessa två tillsammans påverkar musiker. Musikprestationsångest är känd bland musiker och trots att den har en störande funktion är detta accepterad och integrerad som en del av yrket. Nuvarande studiens syftade på att förstå om det finns ett samband mellan perfektionism och musikprestationsångest. Stickprovet bestod av klassiska professionella musiker (N = 44) med olika ålder och kön som jobbar i olika länder. Deltagarna fyllde i en webbenkät som var baserad på två etablerade enkäter som undersöker studiens fenomen: Frost Multidimensional Perfectionism Scale och Kenny Music Performance Anxiety Inventory. Resultatet bevisade en negativ måttlig korrelation mellan perfektionism och musikprestationsångest. Män visade en högre nivå av musikprestationsångest men en lägre nivå av perfektionism än kvinnor medan kvinnor hade en lägre nivå av prestationsångest men högre nivå av perfektionism än män.  Det dras slutsatsen att för höga nivå av perfektionism kan påverka musikprestationsångest på ett negativt sätt och att för att ha kontroll över musikprestationsångest krävs en normal/hälsosam nivå av perfektionism.

Abstract Performance anxiety is a term that many in school, work and sports can relate to or have heard about. Football is claimed to be the world's largest sport in terms of the number of participants. It could mean that football has many active players with performance anxiety. But how does it really look like in football at lower levels? The purpose of this study is to investigate whether performance anxiety occurs more among football players at the semi-professional level than at the amateur level. A quantitative study was done using surveys to collect data from the sample group. A total of 71 people from six football teams chose to participate in the study. The distribution between female and male football players was 29 women and 42 men. Four teams from Värmland and two teams from Uppland participated. The results showed that performance anxiety does not occur more among players at semi-professional levels than at amateur levels when it comes to men. When it comes to women, performance anxiety is more prevalent at the semi-professional level compared to the amateur level. The results also showed that age affects the degree of perceived performance anxiety. The conclusion of the study is that the performance anxiety of a football player does not necessarily have to be linked to games or divisions at a higher level where the pressure is greater, instead it can also depend on the individual's gender, age and ability to handle stress.

Detta utvecklingsarbete handlar om att skapa en förståelse för vad som ligger till grund för presta- tionsångest och scenskräck och hur man kan använda sig av olika fysiska och verktyg för att mot- verka sådana känslor. Under höstens VFU-period så har en ensembleklass bestående av elever från årskurs 2 och 3 haft undervisning där fokuset har legat på att implementera diverse övningar för att lära åstadkomma en större fysisk och psykisk förståelse och kontroll över sin kropp och psyke. Ge- nom en kvalitativ undersökning och analys i form av enkätundersökningar och fokusgruppsintervju så visade det sig att eleverna initialt bl.a. upplevde en relativt hög grad av stress och nervositet i samband med ensemblemusicerande vid repetition/konsert. De hade inte heller en speciellt hög tro på att mentala och fysiska övningar kan åstadkomma en förbättring i det avseendet. Efter 10 veckor av verksamhetsförlagd utbildning visade resultatet att eleverna genomgått en positiv progression där de har fått en större förståelse för hur psyke, kropp och musikutövande lever i symbios och hur det kan kontrolleras.

Studien som har gjorts är en kvalitativ forskningsstudie. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete eller förhållningssätt till elever med prestationsångest. Studien har riktat in sig mycket på gruppdynamiska frågor och gruppens betydelse för individens påverkan av att få prestationsångest. För att samla in material till min studie har det gjorts tre semistrukturerade intervjuer. Utifrån dessa intervjuer har det sedan gjorts en analys utifrån sociokulturell teori och situationsrelaterade didaktiska erfarenheter. Utifrån analysen framkommer resultatet att det är sammanhållningen i grupp och lärarens lyhördhet till eleven som minskar elevens prestationsångest.