Studien syftar till att få djupare insikt i hur några klarinettpedagoger förbereder sina elever inför musikaliska framträdanden. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning om nervositet och prestationsångest, samt olika strategier för att hantera det. Vidare presenteras studiens teoretiska utgångspunkt som utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Den forskningsmetod som används i studien är kvalitativ forskningsintervju och det är fyra klarinettpedagoger som har intervjuats. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de svar som framkommit utgör studiens resultat. I resultatet beskrivs hur lärarna förbereder sina elever genom att arbeta med koncentrationsförmåga, konsertvana och speltekniska färdigheter som till exempel andningsteknik. Lärarna har gemensamma uppfattningar om att hög kvalitet i deras undervisning ger eleverna en god spelteknisk grund, vilket kan göra det lättare för eleverna att hantera nervositet vid ett musikaliskt framträdande. Dock framkommer det också i resultatet att två av lärarna upplever en tids- och kompetensbrist i hur de kan bemöta elevers nervositet. / This study aims to gain a deeper insight into how some clarinet teachers prepare their students for musical performances. In the background chapter previous research on performance anxiety is presented, as well as various strategies for dealing with it. Furthermore, the study's theoretical perspective is presented constituted by a didactic perspective. The research method used in this study is qualitative research interview and there are four clarinet teachers who have been interviewed. The interviews were transcribed, processed and analyzed, and the answers from the teachers represent the study's results. The results show that the teachers prepare their students by working with concentration, concert habit, and technical instrumental skills such as breathing techniques. The teachers share a common perception that the quality of their teaching gives students a good instrumental technical basis, which can make it easier for the students to cope with the anxiety related to a musical performance. However, the results also show that two of the teachers experience a shortage of both time and skills, when it comes to helping students with their anxiousness.

Denna studie har som syfte att utforska hur jag erfar meningen med artistisk mental träning i samband med musicerande. Syftet bärs upp av följande forskningsfråga: På vilka sätt förändras min upplevelse av prestationsångest under en period av artistisk mental träning? Studien har sin utgångspunkt i ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och baseras på självobservationer i form av loggboksskrivande. Resultatet presenteras utifrån fyra teman: Uppvaknande, Tvivel, Insikt och acceptans och Förändring. Uppvaknande beskriver hur den artistiska mentala träningsprocessen inleds, vilket får mig att börja reflektera och ifrågasätta mitt beteende och mina tankemönster. Tvivel visar på en period av mer motgång där nyfunna insikter väcker frågor och funderingar som gör att jag ifrågasätter varför jag håller på med musik. Insikt och acceptans beskriver ett mönster av mer positivt tänkande. Det avslutande temat Förändring visar på att arbetet med den artistiska mentala träningen blir en startprocess för mig i att börja ta hand om mig själv och ta ansvar över mina känslor och min vilja. Slutligen förs en diskussion kring min grundspänning, min självbild och min livsvärld där resultatet ställs mot tidigare forskning och övrig litteratur som finns presenterat i bakgrundskapitlet. / The purpose of this study is to explore how I experience the meaning of artistic mental training in relation to practicing music. The purpose is supported by the following research question: In what ways do my experience of performance anxiety change during a period of artistic mental training? The study is made from a phenomenological lifeworld perspective and is based on self-observations consisting of logbook writing. The result is presented in four themes: Awakening, Doubt, Insight and acceptance, and Change. Awakening describes how the artistic mental training process begins, which makes me reflect and question my behaviour and my pattern of thoughts. Doubt shows a period of adversity where newly discovered insights raise questions that makes me question why I even practice music. Insight and acceptance describes a pattern of increased positive thinking. The final theme Change shows how the artistic mental training becomes a personal starting point where I begin to care for myself and take responsibility for my feelings and my own will. Finally, a discussion about my default tension, my self-image and my life-world is being made, comparing the result to previous research and literature presented in the background chapter.

Målet med denna studie var att undersöka om spelpoleringseffekter kan påverka spelares prestation. I detta arbete undersöktes specifikt kameraskakningar, och hur en liten skillnad på en effekt som används för att ändra spelarens uppfattning av spelet, kan påverka hur snabbt spelaren klarar spelets utmaningar. Två nästan identiska spelprototyper skapades för att kunna jämföra den tid det tog för testdeltagarna att klara spelet: en med kameraskakningar och en utan. Från testerna som genomfördes visar resultaten ingen mätbar förändring på deltagarnas prestation i prototypen med kameraskakningseffekter. Däremot visar resultatet av denna undersökning på den negativa påverkan som prestationsångest kan ha på prestation.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka (a) sambanden mellan perfektionism, motivationsklimat och prestationsångest, samt (b) hur motivationsklimatet modererar styrkan i relationen mellan perfektionism och prestationsångest. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie där datainsamlingen genomförts via ett bekvämlighetsurval. Totalt deltog 92 damfotbollsspelare som var aktiva i division 1, åldern på  deltagarna var mellan 15–30 (M = 20.84, SD = 3.64). Fem hypoteser skapades utifrån studiens två syften och har testats genom en korrelationsanalys och två modereringsanalyser, vidare har det fastställts att resultatet delvis stämmer överens med hypoteserna. Resultatet av korrelationsanalysen rapporterade ett positivt signifikant samband mellan perfektionistiska strävanden och prestationsångest. Vidare rapporterar resultatet ett positivt signifikant samband mellan perfektionistiska bekymmer och prestationsångest. Ytterligare visade resultatet en positiv korrelation mellan resultatorienterat motivationsklimat och prestationsångest, medan uppgiftsorienterat motivationsklimat visade ett icke signifikant samband med prestationsångest. Den första modereringsanalysen rapporterade att uppgiftsorienterat motivationsklimat modererar styrkan i relationen mellan perfektionistiska bekymmer och prestationsångest, däremot rapporterades ingen modererande effekt gällande att resultatorienterat motivationsklimat påverkar styrkan i relationen mellan perfektionistiska bekymmer och prestationsångest. Den andra modereringsanalysen rapporterade att varken uppgift- eller resultatorienterat motivationsklimat modererar relationen mellan perfektionistiska strävanden och prestationsångest. Resultatet belyser vikten av att ta hänsyn till psykosociala aspekter i damfotboll för att atleten ska löpa mindre risk att uppleva prestationsångest. / The purpose of the present study was to investigate (a) the relationships between perfectionism, motivational climate and performance anxiety, and (b) how the motivational climate moderates the relationship between perfectionism and performance anxiety. The study were a quantitative cross-sectional study where the data collection was carried out by an availability sample. A total of 92 woman’s soccer players who were active in division 1participated in the study and the age of the participants was between 15-30 (M = 20.84, SD =3.64). Five hypotheses were created based on the purpose of the study and tested through a correlation analysis and two moderation analyses; it has also been established that the results are partly consistent with the hypotheses. The result of the correlation analysis reports a positive significant relationship between perfectionistic strivings and performance anxiety. Furthermore, the correlation analysis shows a positive significant relationship between perfectionistic concerns and performance anxiety. The correlation analysis also shows a positive correlation between result-oriented motivational climate and performance anxiety, while there where a non-significant relationship between task-oriented motivational climate and performance anxiety. The first moderation analysis reported that task-oriented motivational climate moderates the relationship between perfectionist concerns and performance anxiety, but no moderating effect has been shown regarding that result-oriented motivational climate affects the relationship between perfectionistic concerns and performance anxiety. The second moderation analysis reported that neither task or resultoriented motivational climate moderates the relationship between perfectionistic strivings and performance anxiety. The results highlight the importance of taking psychosocial aspects into account within women´s soccer so that the athlete is in less risk of experiencing performance anxiety.

No description available.

Denna studie har som syfte att undersöka hur jag genom mental träning kan skapa en starkare bild av mig själv och ta kontroll över negativa tankar kring min egen förmåga att musicera, samt hur min livsvärld påverkas och förändras under processen. De två frågeställningarna lyder: Hur erfar jag att en period av mental träning kan hjälpa mig att uppnå en mer positiv musikalisk självbild vad gäller mitt eget musicerande? Hur erfar jag att min livsvärld och inställning till musicerande förändras efter den mentala träningsprocessen? Det teoretiska perspektiv som studien baseras på är det fenomenologiska livsvärldsperspektivet, där en ostrukturerad loggbok använts för dokumentation. Resultatet presenteras genom tre perioder som uppkommit ur studiens analysprocess: Period 1 – den mentala träningen påbörjas, Period 2 – tvivel och trevande, Period 3 – studiens avslutande fas samt ett avsnitt om min upplevelse att musicera. Resultatet visar att den mentala träningsprocessen är av stor hjälp för att påverka tankesätt hos mig själv. Det framkommer också  att vikten av avslappning och en god självkänsla är faktorer som påverkar mental inställning till musicerande. I efterföljande diskussionsavsnitt diskuteras resultatet ställt mot den litteratur som finns presenterad i bakgrundskapitlet. Avslutningsvis reflekterar jag över arbetets betydelse och fortsatta forskning inom ämnet. / The purpose of this study is to explore how I can create a stronger picture of myself and take control of my negative thoughts through mental training. Furthermore, the study looks into how my life-world is affected and changes during the process. The questions I seek to answer are: How do I experience that a period of mental training can help me achieve an increased self-image to myself and my music-ability? How do I experience that my life-world and attitude to music change after the mental training process? The theoretical perspective on which the study is based is the phenomenological life-world perspective. An unstructured logbook was the main method for documentation. The result is presented through three phases based on the study’s process of analysis: Period 1 – the mental training begins, Period 2 – doubts and fumble, Period 3 – the final phase of the study, and at last, a section about my experience of music ability. The result shows that the mental training is of great help to form my mindset to a more positive experience. It also shows that relaxation and a good self-esteem are important factors that influence the mental attitude to music. In the following chapter, the results are discussed in relation to literature presented in the background chapter. In conclusion, I reflect on the importance of the study and continued research within the subject.

Syftet med denna studie är att undersöka hur trygghet kan utvecklas med hjälp av artistisk mental träning. Syftet bärs upp av följande forskningsfråga: Hur erfar jag att mental träning kan hjälpa mig i processen att bli tryggare i mitt musicerande? Studien utgår från ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv där loggbok brukas som dokumentationsmetod, kompletterat med en videoinspelning. Resultatet presenteras utifrån följande teman: Fysisk och mental avslappning, självbild, trygghet genom visualisering samt trygghet vid framträdanden. Fysisk och mental avslappning beskriver hur jag erfarade avslappning, på och utanför scenen. Under kapitlet Självbild fördjupas mitt inre arbete och saker som acceptans och affirmerande av ord visar sig betydelsefulla. Trygghet genom visualisering lyfter fram hur synen på mig själv förändras samt hur min sångteknik främjas med hjälp av visualisering. Trygghet vid framträdanden lyfter fram hur jag upplever trygghet på scenen, vilket förändrar mitt förhållningssätt till nervositet. Slutligen förs en diskussion utifrån resultatet anknytet till tidigare forskning samt övrig litteratur som presenteras i bakgrundskapitlet. Diskussionen lyfter teman som avslappning, ordens kraft, självbilden- och acceptansens betydelse, avslutat med egna reflektioner, arbetets betydelse och vidare forskningsmöjligheter. / The purpose of this study is to examine how a sense of safety can be developed using artistic mental training. The purpose is supported by the following research question: How do I experiecne that training can help me in the process of becoming more secure when I make music? The study is based on a phenomenological lifeworld perspective, where logbook writing is used as a method of documentation, supplemented with a video recording. The result is presented from the following themes: physical and mental relaxation, self-image, security through visualization and security within performing. Physical and mental relaxation describes how I percieved relaxation, on and off the stage. Under the self-image chapter, my inner work deepens and things such as acceptance and the using of words proves to be important. Security through visualization highlights the change in how I see myself and how my song technique is improved through visualization. Security within performing shows how I percieve security on the stage, which changes my approach to nervousness. Finally, a discussion follows from the result as well as other literature presented in the background chapter. The discussion raises themes such as relaxation, the power of words and the importance of self-esteem and acceptance, concluded with my own reflections, the importance of this study and further research opportunities.

I denna studie undersöktes hur sångpedagoger ser på prestationsångest och mentala blockeringar hos sina elever. Prestationsångest hos sångare är ett relativt outforskat område, men det är en känsla som drabbar de flesta som utövar musik. Syftet med studien var att undersöka hur sångpedagoger både resonerar kring och hur de hanterar sina elevers prestationsångest och andra mentala blockeringar. Arbetet genomfördes i första hand genom en enkät som sedan låg till grund för intervjuer med åtta verksamma sångpedagoger. Studien vilar på en sociokognitiv teori. Resultatet visar att alla sångpedagoger frekvent möter elever med prestationsångest och att de alla har liknande verktyg för att hantera det. En upptäckt som gjordes var att det sällan talas om prestationsångest i musikundervisning, där många paralleller gjordes till idrottspsykologi som är ett mer utforskat ämne. Sångpedagogerna använde många verktyg som tangerade mental träning men ingen av dem ansåg sig använda någon särskild metod. Det är i nuläget ovanligt att lyfta mental träning i musikundervisning men ett konstaterande som görs är att sångpedagogen måste lära sig att hantera elevers prestationsångest för att kunna hjälpa dem vidare i utvecklingen. Resultatet visar att ett gemensamt ordförråd och gemensamma verktyg att ta till vore gynnsamt. / This study examined vocal coaches’ view on performance anxiety and mental blockages in their students. Performance anxiety is a relatively unexplored area, but it’s a feeling that affects most people who practice music. The purpose of the study was to investigate how vocal coaches both reason about and how they handle their students’ performance anxiety and other mental blockages. The work was carried out through a pilot study that formed the basis for interviews with eight practicing vocal coaches. The study is based on a social cognitive theory. Results show that all vocal coaches meet students with performance anxiety on a daily basis and that they all have similar tools to work with it. A discovery that was made was that the subject of performance anxiety was rarely talked about in music education and many parallels were made to sports psychology, which is a more explored area. The vocal coaches used many tools that are used in mental training, but they all made it clear that they did not use any particular method. It is currently unusual to highlight mental training in music education, but it’s clear that the vocal coach must learn to handle the students’ performance anxiety in order to help them further in development. The result show that a common vocabulary and common tools to use would be beneficial.

Ämnet för studien var improvisation och improvisationsundervisning i relation till begreppet Music Performance Anxiety (MPA) samt tänkbara kopplingar däremellan. MPA beskrivs enklast som ångestkänslor i samband med musikutövande. Syftet med studien var att utforska Music Performance Anxiety utifrån en jazzmusikers perspektiv. Är det möjligt att känna prestationsångest i en kontext där det egentligen inte går att ”spela fel”? Jämförelser med konstmusiken blir därför relevant. Ett vidare syfte var att finna verktyg för att kunna uppmärksamma och hjälpa elever med MPA inom ensembleundervisning med fokus på improvisation. Vilka metoder och material använder pedagogerna? I studien valdes en kvalitativ metod, baserat på forskningsintervjuer med tre olika musiker och pedagoger inom improvisation. Det kompletterades genom att utforska befintlig litteratur inom improvisation och MPA. Studiens resultat påvisar att samtliga informanter hade stora erfarenheter och personliga upplevelser av både improvisation och MPA samt kopplingar däremellan och att MPA är ett förekommande fenomen inte bara inom konstmusik utan även bland jazzmusiker. Resultaten påvisar även att MPA framställs som något mindre vanligt bland jazzmusiker än hos klassiska musiker. Det finns inom jazzkulturen en reservation mot att visa tecken på svagheter som nervositet och prestationsångest. Förhoppningvis kan studien bidra till att lyfta ämnet MPA inom jazz och populärmusik, då det tidigare inte varit så beforskat inom dessa genrer. En vidare aspiration är att uppmärksamma musikpedagoger på hur de kan hjälpa elever som upplever svårigheter i improvisationsundervisning. / The subject of the study was improvisation and improvisational teaching in relation to the concept of Music Performance Anxiety (MPA) and possible connections between them. MPA is most easily described as feelings of anxiety in connection with playing music. The purpose of the study was to explore Music Performance Anxiety from a jazz musician's perspective. Is it possible to feel performance anxiety in a context where it is not really possible to "play wrong"? Comparisons with classical music therefore become relevant. A further purpose was to find tools to be able to draw attention to and help students with MPA in ensemble teaching with a focus on improvisation. What methods and materials do the educators use? In the study, a qualitative method was chosen, based on research interviews with three different musicians and educators in improvisation. It was supplemented by exploring existing literature in improvisation and MPA. The results of the study show that all informants had great experiences and personal experiences of both improvisation and MPA as well as connections between them and that MPA is a common phenomenon not only in art music but also among jazz musicians. The results also show that MPA is presented as somewhat less common among jazz musicians than among classical musicians. There is a reservation in jazz culture against showing signs of weaknesses such as nervousness and performance anxiety. Hopefully, the study can help to raise the topic of MPA in jazz and popular music, as it has not previously been so researched in these genres. A further aspiration is to draw the attention of music educators to how they can help students who experience difficulties in improvisational teaching.

Syftet med studien är att undersöka hur musiklärare inom musikskola, gymnasiet och högskola ser på och arbetar med nervositet och scenskräck i undervisning. Studiens teoretiska grund utgörs av diskurspsykologi. Fokusgrupper har tillämpats som datainsamlingsmetod vilket inneburit två olika gruppsamtal där lärare diskuterat om ämnet scenskräck och nervositet. Samtalen spelades in, transkriberades och analyserades utifrån en diskurspsykologisk synvinkel i ett sökande efter tolkningsrepertoarer. Resultatet presenteras utifrån tolkningsrepertoarer om hur lärarna formulerade sin syn på nervositet. Två motstridiga repertoarer framkom i resultatet: nervositet som plötsligt angripande och nervositet som kan bemästras där nervositet konstruerades som både ett störningsmoment och som något önskvärt. Ålder, mognad och musikalisk utveckling formulerades påverka nervositet genom tolkningsrepertoaren nervositet ur ett mognadsperspektiv. Vidare formulerade respondenterna sitt arbete med nervositet och scenskräck i undervisning vilket synliggjorde tolkningsrepertoaren genre och arbete med nervositet. I denna tolkningsrepertoar lyftes genre som påverkande för arbetet med nervositet. I repertoaren läraren som terapeut konstruerade lärarna sig som inkännande utifrån samtal som metod. Repertoaren mental träning som fenomen formulerade ett förebyggande arbete som något värdefullt men tidskrävande, vilket kan ställas emot repertoaren nervositet som tidskrävande arbete där lärarna formulerade en tidsbrist och en känsla av otillräcklighet i arbetet med nervositet. Diskussionen lyfter resultatet i förhållande till tidigare forskning och litteratur där fyra områden diskuteras: Lärares syn på nervositet och elevpåverkan, hantera nervositet genom samtal, arbetet med nervositet i förhållande till tidsamt syn på nervositet och genrers påverkan. / The purpose of this study is to investigate how music teachers in music school, upper secondary school and music college view and work with nervousness and stage fright in teaching. The theoretical framework of the study is discourse psychology. Focus groups have been used as a data collection method, which has involved two different group discussions where teachers discussed the topic of stage fright and nervousness. The conversations were recorded, transcribed and analyzed from a discourse psychological point of view, in search of interpretative repertoires or small discourses. The result is presented through different interpretive repertoires on how teachers formulated their views on nervousness and stage fright. There, two contradictory repertoires emerged: nervousness as suddenly attacking and nervousness that can be mastered, where nervousness was constructed as both a disturbing moment and as something desirable. Age, maturity and musical development were formulated to influence nervousness through the interpretative repertoire nervousness from a maturity perspective. Furthermore, the respondents formulated their work with nervousness and stage fright in teaching, which made visible the interpretation repertoire genre and work with nervousness. There, the genre was emphasized as influencing the work on nervousness. In the repertoire teacher as a therapist, teachers constructed themselves as empathetic through conversation as a method. The repertoire mental training as a phenomenon formulated a preventive work as something valuable but time-consuming, which can be put opposite the repertoire nervousness as time-consuming work, where the teachers formulated a lack of time and a feeling of insufficiency. The discussion lifts the result in relation to previous research and literature where four areas are discussed: Teacher’s view on nervousness and student influence, dealing with nervousness through conversations, work with nervousness in relation to time and views on nervousness and the influence of genres.