Examensarbete (10 p.)

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

<p>Denna uppsats syftar till att få insikt i hur några högskolestuderande på klassisk gitarr och klassiskt piano som spelar solo upplever en konsertsituation. Huvudfrågorna har varit: Vad känner de? Har de några problem/svårigheter och i så fall hur beskriver de upplevelsen av detta? Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fem musikhögskolestudenter. Resultatet visar på att samtliga informanter upplever att de delvis påverkas negativt av nervositet i samband med en konsert. Nervositeten yttrar sig bland annat genom "fjärilar i magen", svettningar och negativa tankar innan konserten som handlar om att man inte är tillräckligt förberedd, att det kommer gå dåligt och att man skall spela fel. Under en konsert upplever de att de ibland har svårt att behålla koncentrationen och tankar på annat än musiken får fokus, t.ex. vilka som lyssnar, vad publiken tycker eller vad de skall äta till kvällsmat. Endast en av de fem intervjuade uttryckte att hon kände någon sorts glädje innan ett framträdande.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate how university music students, playing classical guitar and classical piano, feel about a public performance. The main questions have been: What do they feel? Do they experience any difficulties and if so, how do they describe this? This has been examined by five interviews with music students at a university in Sweden.The results highlight that all of the informants feel that they are affected in a negative way by their nervousness. Signs of nervousness are butterflies in one's stomach, perspiration and negative thoughts prior to the actual concert situation. Those symptoms may deal with the idea of not being adequately prepared, a disastrous performance in general or simply playing wrong notes.During a performance they occasionally find it hard to stay concentrated, and thoughts about other things tend to get more focus: who is listening, what the audience will think or perhaps something as irrelevant as what the performer wants to eat for supper. Only one of the informants expressed that she felt a certain type of positive excitement about getting on stage before a concert.</p>

Denna uppsats syftar till att få insikt i hur några högskolestuderande på klassisk gitarr och klassiskt piano som spelar solo upplever en konsertsituation. Huvudfrågorna har varit: Vad känner de? Har de några problem/svårigheter och i så fall hur beskriver de upplevelsen av detta? Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fem musikhögskolestudenter. Resultatet visar på att samtliga informanter upplever att de delvis påverkas negativt av nervositet i samband med en konsert. Nervositeten yttrar sig bland annat genom "fjärilar i magen", svettningar och negativa tankar innan konserten som handlar om att man inte är tillräckligt förberedd, att det kommer gå dåligt och att man skall spela fel. Under en konsert upplever de att de ibland har svårt att behålla koncentrationen och tankar på annat än musiken får fokus, t.ex. vilka som lyssnar, vad publiken tycker eller vad de skall äta till kvällsmat. Endast en av de fem intervjuade uttryckte att hon kände någon sorts glädje innan ett framträdande. / The purpose of this study is to investigate how university music students, playing classical guitar and classical piano, feel about a public performance. The main questions have been: What do they feel? Do they experience any difficulties and if so, how do they describe this? This has been examined by five interviews with music students at a university in Sweden.The results highlight that all of the informants feel that they are affected in a negative way by their nervousness. Signs of nervousness are butterflies in one's stomach, perspiration and negative thoughts prior to the actual concert situation. Those symptoms may deal with the idea of not being adequately prepared, a disastrous performance in general or simply playing wrong notes.During a performance they occasionally find it hard to stay concentrated, and thoughts about other things tend to get more focus: who is listening, what the audience will think or perhaps something as irrelevant as what the performer wants to eat for supper. Only one of the informants expressed that she felt a certain type of positive excitement about getting on stage before a concert.

Mitt arbete handlar om känslor samt psykiska och fysiska aspekter under prestationsmoment: stress, rampfeber och prestationsångest. Jag skriver om kroppsmedvetenhet samt olika typer av förberedelser till prestation på scen. Temat på mitt arbete är ett resultat av min vilja att prestera friare och få bort de destruktiva tankar som har följt mig från början av min musikaliska resa. Genom att experimentera med olika tekniker vill jag bli bättre mentalt förberedd till att bli bra musiker på scen och inte bara i ett övningsrum. Mitt mål med detta arbete är att kunna prestera mer avslappnat i kroppen och samtidigt ta bort stress och panik i så stor utsträckning som möjligt. Jag uppfattar min examenskonsert som ett resultat av mental förberedelse baserad på alla reflektioner som jag beskriver i uppsatsen. För att kunna åstadkomma detta kommer jag att använda mig av de metoder och idéer som jag beskriver i arbetet. I den reflekterande delen kommer jag att beskriva min bakgrund som är en anledning till masterarbetetstema. Senare kommer jag att skriva om prestationstillfälle, prestationsångest med kamp- och flyktreaktion samt vanor och rutiner hos musiker. Dessutom beskriver jag tekniker som kan hjälpa en att lyckas förbereda sig bättre till musik- och konsertverksamhet. Jag upplyser om mina ”egna” tekniker (coaching och dagbok) som hjälpte mig på väg till min examenskonsert. Ett prestationstillfälle skapar förväntningar och detta är nästa kapitel av mitt arbete. Sedan kommer jag att summera upp allt och dra slutsatser. / <p>L. Tihanyi: Attis för soloviolin</p><p>S. Prokofjev: Sonat för violin och piano op 94 bis</p><p>M. Ravel: Tzigane</p><p>Piano: Erik Lanninger</p><p></p>

Scenskräck – en ständig kamp mellan kropp och sinne. Denna studie berör en företeelse som kan komma att uppstå hos varje individ genom olika framträdanden på scen, nämligen scenskräck. Genom en kvantitativ undersökning har jag försökt få svar på hur elever kan komma att uppleva detta på en scen eller annat offentligt framträdande och svaren skiljer sig anmärkningsvärt ifrån elev till elev. 23 elever i årskurs 9 har fått besvara en enkät och som sedan i kombination med tidigare litteratur och forskning lett fram till mitt resultat. Resultatet presenteras och visar att för vissa kan scenskräck ge både psykiska och fysiska besvär i värsta fall. Därför är det viktigt att belysa detta problem och i vilken utsträckning det förekommer ihop att i tid kunna parera och i värsta fall reparera.

Denna uppsats handlar om hur man som professionell musiker blir påverkad av olika stressfaktorer i det yrkesamma livet. Nervositet är ett vanligt problem bland musiker och många finner oro och stress i sitt vardagliga arbete. I uppsatsen avhandlas vilka metoder som kan användas för att handskas med stress och nervositet, men även vad nervositet i musikbranschen innebär. Bland metoderna ligger fokus på meditation och mindfulness, som räknas till de mentala metoderna. Även fysiska metoder, så som träning och yoga, berörs och avhandlas. Sammanfattningsvis är det mycket individuellt hur scenskräck tar sig i uttryck. Lika individuellt blir det då att finna vilken metod som passar individen bäst för att förebygga denna stress. / <p>C. P. E. Bach (1714-1788)</p><p><strong>Hamburgersonaten</strong></p><p><em>1. Allegretto</em></p><p><em>2. Rondo: Presto</em></p><p></p><p>F. Poulenc (1899-1963)</p><p><strong>Flöjtsonat</strong></p><p><em>1. Allegretto malinconico</em></p><p><em>2. Cantilena</em></p><p><em>3. Presto giocoso </em></p><p> </p><p>G. Crumb (1929)</p><p><strong>Vox Balaenae (Voice of the Whale)</strong></p><p><em>1. Vocalise (…for the beginning of time)</em></p><p><em>2. Variations on Sea Theme:</em></p><p><em>Sea Theme</em></p><p><em>Archeozoic</em></p><p><em>Proterozoic</em></p><p><em>Paleozoic</em></p><p><em>Mesozoic</em></p><p><em>Cenozoic</em></p><p><em>3. Sea Nocturne (…for the end of time)</em></p><p></p><p></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>J. Ansved, flöjt</p><p>G. Öquist, piano</p><p>V. Wistrand, cello </p><p>T. Rudberg, piano</p>

Denna uppsats handlar om hur man som professionell musiker blir påverkad av olika stressfaktorer i det yrkesamma livet. Nervositet är ett vanligt problem bland musiker och många finner oro och stress i sitt vardagliga arbete. I uppsatsen avhandlas vilka metoder som kan användas för att handskas med stress och nervositet, men även vad nervositet i musikbranschen innebär. Bland metoderna ligger fokus på meditation och mindfulness, som räknas till de mentala metoderna. Även fysiska metoder, så som träning och yoga, berörs och avhandlas. Sammanfattningsvis är det mycket individuellt hur scenskräck tar sig i uttryck. Lika individuellt blir det då att finna vilken metod som passar individen bäst för att förebygga denna stress. / <p>C. P. E. Bach (1714-1788)</p><p><strong>Hamburgersonaten</strong></p><p><em>1. Allegretto</em></p><p><em>2. Rondo: Presto</em></p><p>  </p><p>F. Poulenc (1899-1963)</p><p><strong>Flöjtsonat</strong></p><p><em>1. Allegretto malinconico</em></p><p><em>2. Cantilena</em></p><p><em>3. Presto giocoso </em></p><p> </p><p>G. Crumb (1929)</p><p><strong>Vox Balaenae (Voice of the Whale)</strong></p><p><em>1. Vocalise (…for the beginning of time)</em></p><p><em>2. Variations on Sea Theme:</em></p><p><em>Sea Theme</em></p><p><em>Archeozoic</em></p><p><em>Proterozoic</em></p><p><em>Paleozoic</em></p><p><em>Mesozoic</em></p><p><em>Cenozoic</em></p><p><em>3. Sea Nocturne (…for the end of time)</em></p><p></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>J. Ansved, flöjt</p><p>G. Öquist, piano</p><p>V. Wistrand, cello </p><p>T. Rudberg, piano</p>

Denna uppsats handlar om hur man som professionell musiker lär sig att hantera stress och öka prestationen. Stress, nervositet och rampfeber är ett vanligt problem bland musiker som kan vara ett otroligt störande moment som förhindrar att man presterar på topp. I uppsatsen skriver jag om vilka metoder som finns för att motverka stress och dess symtom. Metoderna avser visualisering, meditation, idrottspsykologi och fysisk aktivitet. / <p> </p><p>G. Fauré Violinsonat nr. 1 A-dur op. 13    </p><p> I. Allegro molto </p><p> II. Andante </p><p> III. Allegro vivo </p><p> IV. Allegro quasi presto</p><p> </p><p>                            </p><p>F. Poulenc  Violinsonat op. 119</p><p>I. Allegro con fuoco </p><p>II. Intermezzo. Très lent et calme</p><p>III. Presto tragico </p><p> </p><p></p><p>P. Tjaikovskij      Valse-Scherzo op. 34 </p><p></p><p> <em>Daina Mateikaite, violin </em></p><p><em> Joakim Martinsen, piano </em></p><p></p><p></p><p> J.P. Sousa  Stars and stripes (arrangemang för 2 violiner)arr: B. Dukov </p><p>  </p><p> <em>Sina Salim, violin </em></p><p><em> Daina Mateikaite, violin </em></p>

I denna studie undersöktes hur sångpedagoger ser på prestationsångest och mentala blockeringar hos sina elever. Prestationsångest hos sångare är ett relativt outforskat område, men det är en känsla som drabbar de flesta som utövar musik. Syftet med studien var att undersöka hur sångpedagoger både resonerar kring och hur de hanterar sina elevers prestationsångest och andra mentala blockeringar. Arbetet genomfördes i första hand genom en enkät som sedan låg till grund för intervjuer med åtta verksamma sångpedagoger. Studien vilar på en sociokognitiv teori. Resultatet visar att alla sångpedagoger frekvent möter elever med prestationsångest och att de alla har liknande verktyg för att hantera det. En upptäckt som gjordes var att det sällan talas om prestationsångest i musikundervisning, där många paralleller gjordes till idrottspsykologi som är ett mer utforskat ämne. Sångpedagogerna använde många verktyg som tangerade mental träning men ingen av dem ansåg sig använda någon särskild metod. Det är i nuläget ovanligt att lyfta mental träning i musikundervisning men ett konstaterande som görs är att sångpedagogen måste lära sig att hantera elevers prestationsångest för att kunna hjälpa dem vidare i utvecklingen. Resultatet visar att ett gemensamt ordförråd och gemensamma verktyg att ta till vore gynnsamt. / This study examined vocal coaches’ view on performance anxiety and mental blockages in their students. Performance anxiety is a relatively unexplored area, but it’s a feeling that affects most people who practice music. The purpose of the study was to investigate how vocal coaches both reason about and how they handle their students’ performance anxiety and other mental blockages. The work was carried out through a pilot study that formed the basis for interviews with eight practicing vocal coaches. The study is based on a social cognitive theory. Results show that all vocal coaches meet students with performance anxiety on a daily basis and that they all have similar tools to work with it. A discovery that was made was that the subject of performance anxiety was rarely talked about in music education and many parallels were made to sports psychology, which is a more explored area. The vocal coaches used many tools that are used in mental training, but they all made it clear that they did not use any particular method. It is currently unusual to highlight mental training in music education, but it’s clear that the vocal coach must learn to handle the students’ performance anxiety in order to help them further in development. The result show that a common vocabulary and common tools to use would be beneficial.