I min utbildning till sångpedagog ställs krav på genrebredd vilket har väckt mitt intresse för olika sångstilar och sångtekniker. Denna undersökning fokuserar på de grundläggande faktorerna i sång: stödarbete, stämbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader undersöks i sångteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera. Undersökningen sker genom en studie av två olika handböcker i sångteknik, intervjuer med professionella sångerskor i respektive genre samt egna erfarenheter från övning. Resultatet visar tydliga skillnader i artikulationsarbetet och stämbandsarbetet i olika genrer men endast vissa skillnader i stödarbetet.

Syftet med denna studie är att undersöka eventuella skillnader mellan att undervisa män och kvinnor i sång, om sångpedagoger anser att de anpassar sin undervisning efter kön, samt om eleverna upplever någon skillnad i att undervisas av pedagoger av olika kön. Studien bygger på intervjuer med två sångpedagoger; en man och en kvinna, samt med två av deras respektive elever. Studien visar att sångpedagogerna väljer att anpassa undervisningen efter de olikheter de anser finns mellan flickor och pojkar. Det handlar mer om tidigare inlärning än om fysiska olikheter. Samma övningar används för pojkar och flickor, men anpassas efter kön. Den fysiska kontakten upplevs som ett problem av sångpedagogerna. Framförallt finns en rädsla att fysisk kontakt med elever av motsatt kön ska upplevas som integritetskränkande. Eleverna upplever inte detta som ett problem, så länge de bara förstår syftet med kontakten. I övrigt anser eleverna att det kan vara bra för nybörjare att undervisas av en lärare av samma kön, eftersom det då kan bli lättare att lämna ut sig. Eleverna uppfattar genre och personlighet som viktigare aspekter än kön.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att utifrån en livsberättelse, här även kallat narrativ, undersöka hur man kan förstå mekanismerna runt självbild-självkänsla-självförtroende i relation till sångundervisning, ur ett sångsocialisationsperspektiv. Jag har i mitt yrke som sångpedagog många gånger mött elever med, enligt min uppfattning, god sångförmåga kombinerat med en oförtjänt låg självbild, och ofta undrat över bakgrunden. Metoden jag har använt är narrativ metod, en kvalitativ metod där man genom djupintervju, tar del av – och är som intervjuare även medskapare av – en människas livsberättelse. Livberättelsen ger oss människors egna tolkningar av oss själva och är samtidigt sociala konstruktioner. Muntlig berättelse berättar om händelser – men är också en händelse i sig. För genomförandet valdes halvstrukturerad och tematiskt guidad intervju för att få ett så djupt svarsresultat som möjligt. Jag träffade informanten vid två tillfällen och spelade in intervjun, som sedan transkriberades. Resultatet som jag kunnat utläsa är att informanten Lisas musikaliska socialisation kom igång relativt sent, men tog fart efter en julavslutning i femte klass. Hon är uppvuxen med den effektivitet och rationalitet livet på en bondgård för med sig, vill inte gärna prata om sina känslor och hatar att misslyckas. Mina slutsatser är att självkänsla är komplext – beroende av olika variabler och kan skifta ganska kraftigt beroende på arena. Självbilden (i relation till sång) är även den mycket komplex och beroende av flera samverkande faktorer, så som till exempel sång - och musiksocialisation, men även av andra faktorer under uppväxten kopplat till såväl familj och miljö, som skola. Detta har jag också sett exempel på i undersökningen.

Under tonåren går både pojkar och flickor igenom målbrottet. Under denna tid ska de delta i grundskolans musikundervisning där sång i grupp är en del av läroplanens centrala innehåll samt ett av kunskapskraven för ett godkänt betyg i ämnet musik (Skolverket, 2011). Denna studie är gjord med syfte att undersöka erfarna musiklärares förhållningssätt till målbrottet, vilken typ av metoder de använder sig av i sångundervisningen och hur de upplever att elever påverkas av målbrottet. Bakgrunden till studien grundar sig i egna erfarenheter av att utbildningen i sångmetodik för målbrottsröster inte omfattar den typen av undervisningssituation som vanligtvis förekommer i grundskolan. I arbetet beskrivs sång som skolämne i tidigare och nuvarande skolformer och styrdokument, samt hur målbrottet beskrivs i facklitteratur och tidigare studier. Som metod för studien valdes kvalitativa intervjuer och resultaten tolkas utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatdelen redovisas intervjuerna utefter de olika teman som berörs: hur erfarenhet påverkar intervjudeltagarnas förhållningssätt, hur eleverna påverkas av målbrottet, målbrottet i sångundervisningen, betygsättning, samt ett empatiskt bemötande av elever i målbrottet. I den avslutande diskussionsdelen sammankopplas resultaten med tidigare litteratur och forskning och presenteras utefter tre teman: hur målbrottet påverkar eleverna i musikundervisningen, att undervisa elever som befinner sig i målbrottet och betygsättning av elever i målbrottet. Därefter avslutas arbetet med en kort reflektion.

Syftet med följande studie är att belysa hur sånglärare reflekterar över hur kunskap tar sig uttryck i deras kommunikation med elever i enskild sångundervisning på gymnasieskolans estetiska program. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra sånglärare som arbetar eller har arbetat på gymnasieskolans estetiska program med enskilda sånglektioner. För att uppnå syftet formulerades följande frågeställningar: (1) Vilka kunskapsformer framträder i lärarnas beskrivningar? (2) Hur beskriver sånglärare sina kommunikativa strategier? Studiens resultat visar att sånglärarnas val kommunikativa strategier bestäms av vilken elev de har framför sig. Kunskapsformer som framträder styrs av elevernas individuella behov och förutsättningar. En god interaktion, grundad på ett lyssnande och intresse för den specifika eleven, är avgörande för en fungerande kommunikation. Sånglärarna måste uppmärksamma dessa komponenter för att kunna skapa den bästa undervisningen för varje elev.

Detta är en studie med syfte att utifrån narrativ från fyra sångerskor undersöka hur en graviditet kan påverka sångrösten samt hur man som pedagog kan bemöta dessa förändringar. Förhoppningen är att studien ska ge ökad kunskap i hur de fysiologiska och psykologiska förändringarna under en graviditet kan påverka sångrösten och medvetandegöra vad man som pedagog kan göra för att fortsätta bedriva skonsam sångundervisning. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering och strukturering. Dessa spelades in och transkriberades för att sedan analyseras utifrån en hermeneutisk arbetsmodell vilket resulterade i teman utifrån informanternas berättelser. Resultatet visar på att en graviditet kan ha såväl positiva som negativa effekter på sångrösten med övervägande negativa följder. Hormonell påverkan i larynx, förändringar i magen och bukmuskulaturen samt minskad andningskapacitet har störst negativ inverkan på sångrösten under graviditeten medan positiva effekter som kan komma att upplevas är utökat lägre omfång och mörkare timbre (klangfärg). Den individuella påverkan är dock stor och det finns inga generella metoder att använda sig av i undervisningen av gravida. Kunskap från såväl sångerskans som pedagogens håll om vad som kan ske med sångrösten under en graviditet kan skapa förutsättning för skonsam röstanvändning och anpassning av sångteknik. Resultatet visar också på att acceptansen kring röstens förändring under graviditeten är av stor vikt för att inte pressa sig och orsaka långvarig skada på stämbanden.

<p>Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen</p>

Detta är en studie med syftet att jämföra sångteknik inom klassisk sång och sång inom Contemporary Commercial Music (CCM). Då jag själv framför allt är verksam inom CCM är det en studie där jag själv praktiskt undersöker hur det är att prova en ny genre på mitt huvudinstrument. Vilka är de största skillnaderna rent fysiologiskt mellan genrerna och hur upplever jag att bli nybörjare igen på mitt eget instrument? Studien har genomförts genom att jag själv tagit sånglektioner inom både klassisk sång och CCM. Dessa har dokumenterats genom ljudinspelning av lektionerna samt att loggboksanteckningar förts efter varje tillfälle. En enkät har även skickats ut till sångare verksamma inom båda genrerna för att få en bredare bild av sångundervisning än den jag själv fått. Som tillägg har jag spelat in ett klingande resultat med en låt från vardera genre för att försöka visa på de olika sångtekniska funktionerna.  Resultatet visar att den grundläggande sångtekniken rörande andning- och stödarbete undervisas och används på liknande sätt inom båda genrerna. Det som skilde åt var framför allt placering av struphuvudet, ansatsrörets form och längd samt olika registerfunktioner. Att prova på en ny genre på mitt huvudinstrument var både svårt och utmanande men ledde till breddat omfång och en större förståelse för rösten som instrument.

Som sångare utgörs instrumentet av kroppen vilket innebär att det inte finns någon möjlighet att lägga ifrån sig sitt instrument. Detta skiljer sångare från andra musiker och kan komma att påverka såväl yrkesliv som vardagsliv. Det finns en mängd olika riskfaktorer som skulle kunna innebära negativ påverkan på sångares rösthälsa. Exempel på dessa är brist på vila vid förkylning, ogynnsam medhörning samt tonarter som inte är anpassade efter den individuella sångarens röstläge. Tidigare forskning har dessutom visat att samma typ av röstproblem upplevs olika av sångare och ickesångare. Detta eftersom röstproblem påverkar sångarens möjlighet att utföra sitt yrke. Studien syftar till att undersöka hur yrkesverksamma sångare från olika genrer tar hand om sin röst och resonerar kring begreppet rösthälsa. Dessutom har sångares relation till rösthälsa i kommunikation med andra personer i musikbranchen undersökts. Vidare syftar studien till att synliggöra rådande diskursers inverkan på sångares möjlighet att praktiskt tillämpa positiva rösthälsomässiga åtgärder i yrkeslivet. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma sångare från olika genrer. Resultatet visar på att rösthälsa har olika stor plats i informanternas liv. Samtliga informanter uttrycker att oro för deras rösthälsa eller hälsa som på annat vis kan kopplas till yrket i viss utsträckning påverkar deras vardag. Studien visar inte på några signifikanta skillnader gällande kopplingen mellan genre och relationen till rösthälsa. En skillnad är dock att en rådande divadiskurs inom den klassiska traditionen skulle kunna påverka sångares rösthälsa positivt då de tillåts vila sina röster. Vidare visar resultaten på en möjlig skillnad gällande att diskurserna påverkas beroende av sångarens anställningsform. Informanterna uttrycker även att det är olika hur de blir bemötta av sina kollegor i musikbranschen när det gäller att våga säga till att de behöver vila rösten. Vidare forskning skulle kunna syfta till att undersöka hur sångpedagoger i gymnasieskolan aktivt arbetar med att inkludera rösthälsa i sångundervisningen.

Hur kan vi veta vad det är för slags musik vi hör? Vad är det som är det typiska i varje genre och som gör dem så unika? Hur kan vi veta hur vi ska sjunga i olika genrer för att få den speciella fraseringen, utsmyckningarna, vokalljudet och svänget? Denna studie undersöker vokal genrespecifik uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång, samt hur sångpedagoger uppfattar sig arbeta med sångelever inom respektive genre. Intervjuer med verksamma sångpedagoger har genomförts. I resultatet av studien framträder ett antal parametrar för vad som är vokal genrespecifikt uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång. Resultatet förde också bland annat med sig en modell som visar en genrers uppbyggnad. Genrerna kan inte jämföras sinsemellan under samma premisser då de verkar under olika verksamhetssystem. Undersökningen visar hur pedagoger uppfattar sig undervisa genrespecifikt samt vilka redskap och begrepp dessa använder i undervisningen. Resultatet i denna studie kan ha betydelse för sångare och sångpedagoger som vill närma sig en, för dem, ny genre men också få verktyg att kartlägga en redan bekant musikalisk stil.