Med en bakgrund inom både klassisk sång och sång inom populärmusikgenrer har jag själv upplevt svårigheter med vokal mångsidighet och genrebredd över genrer som är sångtekniskt och interpretationsmässigt olika. Syftet med denna studie är att undersöka hur det arbetas med ’vokal mångsidighet’ på det estetiska programmet i svenska gymnasieskolor med fokus på elevperspektivet. Studien har genomförts genom en enkät som har skickats ut till 50 gymnasieelever på åtta olika skolor som går tredje året på estetiska programmet med sång som huvudinstrument. Studien visar på att val av repertoar till stor del är intressedrivet, att populärmusikgenrer verkar få större utrymme i undervisningen än klassisk sång och att de flesta eleverna tycker att genrebredd är viktigt. Studien visar också på att arbetet i gymnasieskolan fokuserar mycket på sångteknik och att det läggs vikt på sångteknik som kan kopplas till både klassisk sång och sång inom populärmusikgenrer. Min studie kan bidra till en inblick i elevernas syn på arbete med vokal mångsidighet.

Den här uppsatsen är ett försök att ringa in och samla ihop tankar kring vad det är att vara närvarande på scen samt hur man kan lära ut det. Arbetet innehåller citat och referat från intervjuer med sju personer: En skådespelare, en koreograf, en jazzsaxofonist och improvisatör, två sångerskor och sångpedagoger, en sångerska och låtskrivare samt en klassisk altviolininst. Här finns också citat och referat ur relevant litteratur. Arbetet ska ses som en ingång till ämnet snarare än en djupdykning.

A reflection on the relationship between teachers and students in teaching situations. The work contains its own reflections and thoughts, but also raises other people's views on the subject by means of a survey. The survey was sent to all students and teachers at the Opera University in Stockholm.

Detta arbete undersöker hur sångpedagoger och sångare kan arbeta för att förändra en inställning som kan skapa stress och press i övningsrummet. Inspirationen var min egen upplevelse av en skillnad mellan min prestation på scenen jämfört med i övningsrummet. Rösten är ett personligt instrument, sångprestationen kan kopplas ihop med egenvärdet och påverka självkänslan på ett negativt sätt. Sångare behöver en god relation till sitt instrument och sångövningen bör vara koncentrerad med en inre förståelse för syftet med övningar. Genom kvalitativa intervjuer med två erfarna pedagoger eftersöktes verktyg som kan användas för att förbättra inställningen i övningsrummet. Resultatet visade bland annat att för högt ställda krav på prestationen i övningsrummet kan bidra till en negativ syn på instrumentet och självbilden. En tydlig plan behövs för vad som ska göras i övningsrummet, den kritiska analysen får inte ha övertaget. Sångare som pressar sig själv till perfektion i övningsrummet drabbas oftast negativt. I diskussionen kopplas resultat och bakgrund ihop med utgångspunkt i forskningsfrågorna om pedagogernas erfarenhet om sin övning, synen på rollen som vägledare och hur pedagoger kan jobba för att hjälpa sina elever till en sund övning.

Syftet med detta självständiga arbete är att belysa några transpersoners erfarenheter av sin röstanvändning samt sitt deltagande i sångundervisning. Undersökningen genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod där fyra transpersoner med erfarenhet av individuell samt gruppbaserad sångundervisningen intervjuades i halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in, transkriberades, och analyserades sedan utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet består av två olika utfallsrum; uppfattningar gällande röst samt uppfattningar gällande sångundervisning. I utfallsrummet gällande röst framkommer uppfattningar om att rösten är fundamental för ens identitet, att röstanvändning kan ge upphov till både positiva och negativa känslor samt att vissa faktorer i rösten som påverkar könsuttrycket är svåra att styra själv. Transspecifika erfarenheter vid röstanvändning som framkommer är könsdysfori, könseufori samt upplevelser av röstförändringar till följd av könsbekräftande behandling. I utfallsrummet gällande sångundervisning framkommer uppfattningar om att det finns transexkluderande praktiker i sångundervisning, att sångundervisning skulle kunna utformas på ett mer transinkluderande sätt, samt att det är viktigt att lärare har transspecifik kompetens. Aspekter som bör reflekteras över vid transinkluderande undervisning är bland annat användandet av könande begrepp, gruppindelning och repertoarval. Läraren bör även lyssna på elevens önskemål angående utformningen av utbildningen.

finns flera olika orsaker till att elever väljer att sjunga eller inte. I min studie vill jag undersöka de bakomliggande faktorerna till det. Aspekter som diskuteras kring är genus, identitet och självbild, självförtroende, motivation, läroplanen, betyg och bedömning samt didaktik. I studien är jag intresserad av hur både elever och lärares uppfattningar om att sjunga i grundskolan. En fenomenografisk kvalitativ ansats som bygger på fokusgrupper och enskilda intervjuer med elever och lärare har tillämpats i forskningen. Resultatet visarpå både skillnader och likheter mellan pojkar och flickors uppfattningar kring sång. Många elever uppskattar att sjunga tillsammans för att få en trygghet vilket är i likhet med lärarnas uppfattningar. En del elever gillar inte att stå i centrum och sjunga solo medan andra tycker om att sjunga solo för att synas och stå i centrum. Flickorna har ett intresse i körsången medan pojkarna sjunger på fritiden tillsammans med kompisar. Pojkarna tycker att undervisningen är styrd och efterfrågar att välja musik som de själva gillar. Elever som går i den ordinarie undervisningen motiveras av betyg medan elever i musikklass har andra motiverande faktorer som till exempel intresset för musiken. Lärarna menar att det är viktigt att ge eleverna möjlighet att visa olika typer av kunskap och redogöra för vilken kunskap som krävs. / In my practice, I have experienced that many students experience the singing as difficult. There are several reasons why students choose to sing or not. In my study, I want to explore the underlying factors for it. Aspects that are discussed are genealogy, identity and self-image, self-confidence, motivation, the curriculum, grades and assessment, and didactics. In the study, I am interested in how both students and teachers' perceptions about singing in elementary school. A phenomenographic qualitative approach based on focus groups and individual interviews with students and teachers has been applied in the research. The result shows both differences and similarities between boys’ and girls' perceptions about singing. Many students appreciate singing together to get a sense of security, which is like teachers' perceptions. Some students do not like to be in the center and sing solo while others like to sing solo to be seen and center. The girls have an interest in the choral singing while the boys sing in their spare time with friends. The boys think that the teaching is guided, they want to choose music that they like. Students who attend regular education class are motivated by grades while students in music class have other thoughts, like the interest in mind. The teachers believe that it is important to give thes tudents the opportunity to show different types of knowledge and explain what knowledge is required.

I denna studie undersöktes hur sångpedagoger ser på prestationsångest och mentala blockeringar hos sina elever. Prestationsångest hos sångare är ett relativt outforskat område, men det är en känsla som drabbar de flesta som utövar musik. Syftet med studien var att undersöka hur sångpedagoger både resonerar kring och hur de hanterar sina elevers prestationsångest och andra mentala blockeringar. Arbetet genomfördes i första hand genom en enkät som sedan låg till grund för intervjuer med åtta verksamma sångpedagoger. Studien vilar på en sociokognitiv teori. Resultatet visar att alla sångpedagoger frekvent möter elever med prestationsångest och att de alla har liknande verktyg för att hantera det. En upptäckt som gjordes var att det sällan talas om prestationsångest i musikundervisning, där många paralleller gjordes till idrottspsykologi som är ett mer utforskat ämne. Sångpedagogerna använde många verktyg som tangerade mental träning men ingen av dem ansåg sig använda någon särskild metod. Det är i nuläget ovanligt att lyfta mental träning i musikundervisning men ett konstaterande som görs är att sångpedagogen måste lära sig att hantera elevers prestationsångest för att kunna hjälpa dem vidare i utvecklingen. Resultatet visar att ett gemensamt ordförråd och gemensamma verktyg att ta till vore gynnsamt. / This study examined vocal coaches’ view on performance anxiety and mental blockages in their students. Performance anxiety is a relatively unexplored area, but it’s a feeling that affects most people who practice music. The purpose of the study was to investigate how vocal coaches both reason about and how they handle their students’ performance anxiety and other mental blockages. The work was carried out through a pilot study that formed the basis for interviews with eight practicing vocal coaches. The study is based on a social cognitive theory. Results show that all vocal coaches meet students with performance anxiety on a daily basis and that they all have similar tools to work with it. A discovery that was made was that the subject of performance anxiety was rarely talked about in music education and many parallels were made to sports psychology, which is a more explored area. The vocal coaches used many tools that are used in mental training, but they all made it clear that they did not use any particular method. It is currently unusual to highlight mental training in music education, but it’s clear that the vocal coach must learn to handle the students’ performance anxiety in order to help them further in development. The result show that a common vocabulary and common tools to use would be beneficial.

Unga transpersoner är en växande elevgrupp vilket gör att allt fler sånglärare möter elever som identifierar sig som transpersoner i sin undervisning. En persons röst är nära sammankopplad med den personliga identiteten men det finns väldigt lite forskning om transpersoner i sångsammanhang. Denna studie som bygger på tre samtal i en fokusgrupp bestående av fyra transpersoner i gymnasieålder har genomförts i syfte att undersöka deras erfarenheter av röst, sång och sångundervisning. Studiens deltagare lyfter fram positiva erfarenheter från sångsammanhang där de mött medvetna lärare med erfarenhet av att undervisa transpersoner. Trots lärarnas normkritiska blick och medvetenhet om bland annat språkbruk kan tradition som förstärker könsnormer ibland leva kvar och leda till att studiens informanter inte känner sig inkluderade. Vidare beskriver de hur fysiska förutsättningar sätter stark prägel på deras erfarenheter av röst och sång, där rösten antingen förstärker könsidentiteten och leder till positiva erfarenheter eller blir ett hinder för dem att uttrycka sig som de vill och leva i enlighet med sin identitet. Individuella anpassningar i dialog med transelever är ett viktigt led i att skapa inkluderande sångsammanhang eftersom varje person är unik och det därför inte finns några entydiga svar och lösningar som passar alla. / Young transgender people are a growing group of students, which means that more and more singing teachers meet students who identify as transgender in their classes. A person's voice is closely connected to personal identity, but there is very little research on transgender people in the context of singing. This study, which is based on three conversations in a focus group consisting of four trans students in high school, has been conducted with the aim of investigating their experiences of voice, singing, and singing education. The study's participants highlight positive experiences from singing contexts where they have met conscious teachers with experience in teaching transgender students. Despite the teachers' norm-critical view and awareness of, among other things, language use, tradition that reinforces gender norms can sometimes still be present and lead to transgender students not feeling included. Furthermore, they describe how physical conditions strongly influence their experiences of voice and singing, where the voice either reinforces gender identity and leads to positive experiences or becomes an obstacle for them to express themselves as they want and live in accordance with their identity. Individual adaptations in dialogue with trans students are an important step in creating inclusive singing contexts since each person is unique and therefore there are no clear answers and solutions that fit everyone.