<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Studiens övergripande syfte är att undersöka en sångpedagogs sångundervisning samt att belysa musikhögskolans sångmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrån det utformat tre frågeställningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sångpedagog på gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utsträckning har sångmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sångpedagogen och vilka visioner har min informant från KMH när det gäller sångmetodikundervisningen? 3. Hur upplevde intervjupersonerna övningsundervisningen på musikhögskolan? Jag har valt att intervjua en sångpedagog som arbetar på gymnasiets estetiska program för att belysa hur yrkeslivet kan se ut för en gymnasielärare i sång. Jag har också genomfört intervjuer med en lärare i sångmetodik på KMH för att undersöka hur man tänker kring sångmetodikundervisningen inom musikhögskolan. Studien behandlar synen på yrkeslivet, samt visar på starka och svaga sidor i sångmetodikundervisningen. Att belysa utbildningen i relation till ett kommande yrkesliv har varit mycket intressant, i synnerhet för mig som blivande sångpedagog. Det som huvudsakligen framkommit i min studie är att det är bra med en genrebred sångmetodik som grund, oavsett vilken/vilka genrer som man sjunger själv. / <p>Examensarbete 15 hp; Lärarexamen</p>

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Jag försöker ta reda på hur kvinnliga sångerskor inom de populärmusikaliska genrerna sjunger i ett högt tonläge med en fullröstliknande röstkvalité, och hur sångpedagoger sångtekniskt skulle förklara denna typ av sångsätt. Vilka begrepp och beskrivningar använder sig de av? Det område av rösten som undersöks ligger ungefärligt mellan tonerna c2 och g2. Jag har också velat få reda på deras åsikter om huruvida ett sådant här sångsätt är möjligt för alla att lära sig. För att försöka ta reda på detta har jag valt att göra intervjuer med tre olika sångpedagoger för att ta del av deras åsikter, baserat på deras erfarenheter inom sång och sångteknik. I min undersökning kom jag fram till att det inte finns endast ett sätt att förklara detta sångsätt på sångtekniskt, och att det inte går att ge ett exakt svar på hur dessa sångerskor sjunger i detta läge i rösten, men sångpedagogerna som intervjuades verkade överens om att sångerskorna använde någon typ av mixröst, och att man också kunde kalla det för belting. De ställer sig också positiva till att detta sångsätt är möjligt för alla att lära sig, men att alla dock inte kommer att kunna göra det lika bra.

No description available.

No description available.

I studien undersöks de inslag av gehörs-och musiklära som förekommer inom den individuella sångundervisningens planering samt lektionsinnehåll på gymnasieskolans estetiska program, inriktning musik. Resultatet visar att det inte finns någon konsensus i frågan. Respondenterna anser att musikteorin inte har ett tydligt förankrat användningsområde inom sångundervisningen på gymnasiet. Samtidigt visar resultatet att respondenterna använder teori och gehör i högre utsträckning än de själva är medvetna om. Eleverna anses vara i olika stort behov av musikteoretiska aspekter i undervisningen baserat på sina gehörsbaserade kunskaper och egna övningstekniker. Respondenterna anser att de elever som övar utanför undervisningen är i större behov av musikteoretiska hjälpmedel för att systematisera sina kunskaper. Studien visar sålunda behovet av tydlig kommunikation i musikaliska sammanhang, eftersom respondenterna är eniga om att en musikalisk gemenskap och elevernas framtida musikkarriärer kräver ett inövat musikaliskt språk. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med sångpedagoger och vilar på en socialkonstruktivistisk grund med diskursanalys som teoretiskt perspektiv. / The study is based on semi-structured interviews with vocal coaches in upper secondary level. The thesis investigates the elements of ear training and music theory that occur within the planning and performance of one-to-one tuition sessions. The view of ear training and music theoretical aspects that occur in voice coaching is contradictive. The respondents agree that the musical community and the students' possible future career as musicians require an adequate musical language. Still, some of the respondents say that music theory is not of practical use for the pupils. Even so, the result shows that the respondents use theory and ear-training to a greater extent than they are aware of.The study thus shows the need for distinct communication in musical contexts. The thesis rests on a social constructivist basis with discourse analysis as a theoretical perspective.

I det här arbetet undersöktes sångpedagogers syn på och erfarenheter av elevers prestationsångest och hur sångpedagoger kan arbeta med förebyggande och hantering av elevers prestationsångest i undervisningen. Fyra sångpedagoger intervjuades i semistrukturerade, kvalitativa intervjuer angående tankar kring elevers prestationsångest. Informanterna hade främst erfarenhet av undervisning på gymnasienivå. Resultatet sammanställdes med hjälp av tematisk analys. Informanterna definierade prestationsångest som ett begrepp som kunde delas in i olika nivåer beroende på hur starkt eleven upplevde det. Dessa nivåer benämndes med angränsande begrepp där ord som användes var nervositet, scenskräck, stress, riktig ångest, starkt missnöje och besvikelse samt prestationsönskemål. Den högsta graden av prestationsångest beskrevs av vissa informanter som när eleverna bröt ihop och började gråta och eventuellt lämnade rummet på ett dramatiskt sätt. Informanterna menade att elever som drabbades av prestationsångest ofta var högpresterande, tjejer och yngre gymnasieelever snarare än äldre elever. Informanterna trodde också att sångelever drabbades oftare och värre av prestationsångest än andra musikelever. I resultatet framgick vidare att sångpedagogernas erfarenheter var att eleverna hade svårigheter med att hantera negativa känslor. Dessa känslor uppstod särskilt inför konserter, men för yngre gymnasieelever även i privatlektioner. Informanterna tyckte sig kunna identifiera markörer som visade när eleverna upplevde prestationsångest och använde dessa markörer vid hantering. Hanteringsstrategier som togs upp var att introducera moment stegvis beroende på elevens reaktion, samtal kring elevens oro, byte av fokus, peppande och avdramatiserande. Strategier kring förebyggande som presenterades handlade om praktiska och mentala förberedelser samt skapande av tillåtande miljöer. Överlag stämde resultatet överens med tidigare forskning. En viss kritik återfanns dock i tidigare forskning kring lärares brist på kompetens gällande hantering av prestationsångest samt låg frekvens av samtal kring prestationsångest i musikundervisning. Detta stämde till övervägande del inte överens med resultatet. Vidare forskning kring elevers syn på och erfarenheter av prestationsångest ses dock som nödvändig för mer precisa jämförelser.

Studien undersöker hur sångpedagoger på gymnasiets estetiska program med inriktning musik, definierar och arbetar med olika mentala hinder i ämnet ”Instrument eller sång”. Studien undersöker också hur sångpedagoger arbetar med betygssättning och bedömning i relation till arbetet med mentala hinder. Fyra sångpedagoger berättar om sina upplevelser i kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att sångpedagogerna delvis delar uppfattningar och strategier med varandra, men också att de har vissa olika synpunkter. Sammantaget bidrar sångpedagogernas resonemang till bilden av eleven i centrum för undervisningen. Sångpedagogernas lika respektive olika strategier för att hantera mentala hinder i sångundervisning kan delas in i olika teman som alla avser att uppnå samma mål i längden, att eleven ska känna sig trygg. De vanligaste teman för strategier som diskuteras av sångpedagogerna är kommunikation, exponeringsterapi, rimliga förväntningar och mål, samt att skapa trygghet. Det visar sig att dessa teman har tydliga samband med varandra och inte kan åtskiljas helt och hållet. Sångpedagogerna talar även om olika mentala hinder där scenskräck, prestationsångest och dåligt självförtroende står i fokus. Dessa mentala hinder är också svåra att åtskilja då de visar sig ha många gemensamma drag enligt sångpedagogerna. Vad gäller sångpedagogernas arbete med betygssättning och bedömning visar resultatet att tydlighet på många olika sätt är en viktig aspekt.