I studien undersöks de inslag av gehörs-och musiklära som förekommer inom den individuella sångundervisningens planering samt lektionsinnehåll på gymnasieskolans estetiska program, inriktning musik. Resultatet visar att det inte finns någon konsensus i frågan. Respondenterna anser att musikteorin inte har ett tydligt förankrat användningsområde inom sångundervisningen på gymnasiet. Samtidigt visar resultatet att respondenterna använder teori och gehör i högre utsträckning än de själva är medvetna om. Eleverna anses vara i olika stort behov av musikteoretiska aspekter i undervisningen baserat på sina gehörsbaserade kunskaper och egna övningstekniker. Respondenterna anser att de elever som övar utanför undervisningen är i större behov av musikteoretiska hjälpmedel för att systematisera sina kunskaper. Studien visar sålunda behovet av tydlig kommunikation i musikaliska sammanhang, eftersom respondenterna är eniga om att en musikalisk gemenskap och elevernas framtida musikkarriärer kräver ett inövat musikaliskt språk. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med sångpedagoger och vilar på en socialkonstruktivistisk grund med diskursanalys som teoretiskt perspektiv. / The study is based on semi-structured interviews with vocal coaches in upper secondary level. The thesis investigates the elements of ear training and music theory that occur within the planning and performance of one-to-one tuition sessions. The view of ear training and music theoretical aspects that occur in voice coaching is contradictive. The respondents agree that the musical community and the students' possible future career as musicians require an adequate musical language. Still, some of the respondents say that music theory is not of practical use for the pupils. Even so, the result shows that the respondents use theory and ear-training to a greater extent than they are aware of.The study thus shows the need for distinct communication in musical contexts. The thesis rests on a social constructivist basis with discourse analysis as a theoretical perspective.

I studien undersöks de inslag av gehörs- och musiklära som förekommer inom enskild instrumentalundervisning på gymnasiet. Studien baseras på videoobservationer i fyra instrumentlärares klassrum med deras respektive elever. Det är en ordinarie lektion som observerats där gehörs- och musikteoretisk kommunikation studerats. I resultatet redogörs ett förvånansvärt högt användande av gehörs- och musikteoretiska inslag i undervisningen. Lärare och elever kommunicerar med varandra genom ett gemensamt musikaliskt språk. Resultatet redogör även lärarnas förmåga att i stor utsträckning kombinera olika kommunikativa medel för att förmedla kunskap till sina elever.

No description available.

Föreliggande självständiga arbete har sitt ursprung i en nyfikenhet på den praktiska potentialen i musikteoriundervisning på gymnasienivå. Enligt forskning blir musikteoriundervisning ofta teoretisk utan tydliga kopplingar till autentiskt musikutövande. Syftet med denna uppsats har varit att få djupare insikt i hur gymnasielever uppfattar det musikteoretiska begreppet funktionsanalys och vad det kan användas till. Material har samlats in genom sex intervjuer med gymnasielever och en före detta gymnasieelev som läser eller nyligen har läst Gehörs- och musiklärakurser. Materialet har därefter analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visar att funktionsanalys och dess praktiska användning kan uppfattas på några olika sätt. Exempelvis är en uppfattning av funktionsanalys att det är en akademisk musikbeskrivning som inte är särskilt praktiskt tillämpbar. En uppfattning av vad funktionsanalys kan användas till är att motivera vilken karaktär något ska spelas med. I diskussionskapitlet diskuteras resultatet utifrån litteratur och mina egna tankar, inte minst ur ett pedagogiskt perspektiv hur undervisning skulle kunna anpassas för att elever ska erhålla så bred och djup förståelse för funktionsanalys som möjligt. / The present degree project has its origins in a curiosity about the practical potential of music theory teaching at the upper secondary school level. According to research, music theory teaching often becomes theoretical without clear connections to authentic music practice. The purpose of this essay has been to gain a deeper insight into how upper secondary school students perceive the music theoretical concept of functional harmony and what it can be used for. Materials have been collected through six interviews with upper secondary school students and one former upper secondary school student who are taking or recently have taken Pitch and music theory courses at upper secondary school in Sweden. The material has been analyzed from a phenomenographic perspective. The results show that functional analysis and its practical use can be perceived in some different ways. For example, one perception of functional analysis is that it is an academic music description that is not very practically applicable. One perception of ​​what functional analysis can be used for is to motivate with which character something should be played. In the last chapter the result is discussed based on literature and my own thoughts, not least from a pedagogical perspective how teaching could be adapted so that students receive as broad and deep understanding of functional analysis as possible.