Utifrån egna erfarenheter som lärare och elev i musikteori har jag vid gruppundervisning upplevt att det kan finnas svårigheter för lärare att ge utrymme till alla elever i gruppen och att få alla delaktiga i undervisningen. Detta självständiga arbete syftar till att bidra med mer kunskap om musikteorilärares erfarenheter och tankar kring att skapa förutsättningar för gymnasieelever att uttrycka sin kunskap i musikteori under lektionstid. Det empiriska materialet som ligger till grund för studiens resultat är inhämtat genom intervjuer med lärare som undervisar i musikteori på gymnasiets estetiska program. Empirin har sedan analyserats ur ett kulturpsykologiskt perspektiv. Tidigare studier inom området visar bland annat att kooperativt lärande kan påverka elevers sociala acceptans och motivation positivt, att formativ bedömning kan påverka elevers lärande positivt och att ökad elevaktivitet kan öka elevers akademiska prestationer. Denna studies resultat visar på att musikteorilärare på gymnasiets estetiska program använder flera olika verktyg för att skapa förutsättningar för elever att uttrycka sina kunskaper i musikteori. Några av dessa verktyg är handuppräckning, response cards och choral responding. Av resultatet framkommer också att elever på gymnasiets estetiska program huvudsakligen uttrycker sina kunskaper i musikteori skriftligt och muntligt men även genom att spela, sjunga och använda kroppen. Det skulle kunna vara av intresse att göra en mer omfattande studie inom området och även inkludera ett elevperspektiv.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan de försämrade musikteoretiska kunskaperna bland de sökande till musikhögskolorna och utbudet av teoriundervisning på de svenska musik- och kulturskolorna. För att uppnå detta har jag gjort en kartläggning av förekomsten av musikteori som enskilt ämne på de svenska musik- och kulturskolorna, samt hur denna bedrivs. Jag har använt mig av en enkät som rektorer eller lärare i musikteori har svarat på, samt undersökt antagningsproven (C-proven) i musiklära och satslära från olika år på Ingesunds musikhögskola. Enkätsvaren visar att en tredjedel av dem som svarat, erbjuder musikteori som eget ämne. Dessa skolor hittar vi i både stora och små kommuner medett varierat elevantal. Musikteorin verkar inte ha minskat nämnvärt under de senaste 9 åren. Hos de skolor som inte har teoriundervisning uppges anledningen vara dålig ekonomi, men hos de skolor som har haft, men tvingas lägga ner teoriundervisningen anges orsaken vara bristande elevintresse. Jag har även undersökt lektionernas utformning, lärarnas behörighet, integration av musikteori i instrumentallektionerna och marknadsföring av ämnet. I diskussionen resonerar jag om resultatet kan ge en förklaring till problemet med sjunkande kunskaper i musikteori. Svaren pekar på att det troligtvis inte är ett minskat utbud av musikteori, utan en minskad efterfrågan, som gör att kunskapsnivån har sjunkit. / The purpose of this study is to examine if there is a connection between the diminishing knowledge of music theory of applicants to colleges of music, and the offering of music theory in the Swedish music and culture schools. In order to reach this goal, I conducted a survey of the prevalence of music theory among the Swedish music and culture schools, and how this is organized. I have used a questionnaire in which the principal or the teacher of music theory has responded to, and I have examined the entrance examinations (C-test) in basic theoretical knowledge and harmony from different years at The Music Academy of Ingesund. Survey responses indicate that a third of those who answered, offer music theory as its own subject. These schools can be found in both large and small municipalities, with a varied number of students. Music theory does not seem to have decreased significantly over the past nine years. Among the schools that do not offer music theory, the main reason given for this is a poor economy. But among schools who offered music theory but were forced to discontinue, the main reason given were the students' lack of interest. I have also investigated the structure of the lesson, certified teachers, integration of music theory in instrumental lessons and the marketing of the subject. In the section where I discuss the results, an explanation may be found as to why there appears to be a declining knowledge of music theory. The responses indicate that while music theory is still generally offered as before, there is a reduction in demand, which may cause the knowledge level to decrease.

Föreliggande självständiga arbete har sitt ursprung i en nyfikenhet på den praktiska potentialen i musikteoriundervisning på gymnasienivå. Enligt forskning blir musikteoriundervisning ofta teoretisk utan tydliga kopplingar till autentiskt musikutövande. Syftet med denna uppsats har varit att få djupare insikt i hur gymnasielever uppfattar det musikteoretiska begreppet funktionsanalys och vad det kan användas till. Material har samlats in genom sex intervjuer med gymnasielever och en före detta gymnasieelev som läser eller nyligen har läst Gehörs- och musiklärakurser. Materialet har därefter analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visar att funktionsanalys och dess praktiska användning kan uppfattas på några olika sätt. Exempelvis är en uppfattning av funktionsanalys att det är en akademisk musikbeskrivning som inte är särskilt praktiskt tillämpbar. En uppfattning av vad funktionsanalys kan användas till är att motivera vilken karaktär något ska spelas med. I diskussionskapitlet diskuteras resultatet utifrån litteratur och mina egna tankar, inte minst ur ett pedagogiskt perspektiv hur undervisning skulle kunna anpassas för att elever ska erhålla så bred och djup förståelse för funktionsanalys som möjligt. / The present degree project has its origins in a curiosity about the practical potential of music theory teaching at the upper secondary school level. According to research, music theory teaching often becomes theoretical without clear connections to authentic music practice. The purpose of this essay has been to gain a deeper insight into how upper secondary school students perceive the music theoretical concept of functional harmony and what it can be used for. Materials have been collected through six interviews with upper secondary school students and one former upper secondary school student who are taking or recently have taken Pitch and music theory courses at upper secondary school in Sweden. The material has been analyzed from a phenomenographic perspective. The results show that functional analysis and its practical use can be perceived in some different ways. For example, one perception of functional analysis is that it is an academic music description that is not very practically applicable. One perception of ​​what functional analysis can be used for is to motivate with which character something should be played. In the last chapter the result is discussed based on literature and my own thoughts, not least from a pedagogical perspective how teaching could be adapted so that students receive as broad and deep understanding of functional analysis as possible.