Studiens syfte är att undersöka om det finns en pedagogisk vinst, som gynnar elever, med att integrera rytmikämnet vid enskilda lektioner på musik- och kulturskolan. För att nå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare på musik- eller kulturskola, vilka har studerat rytmik och arbetar med det i någon utsträckning. I resultatet framkommer det att lärarna uppfattar att det finns möjligheter till att integrera rytmikämnet på enskilda lektioner. De menar att genom rytmikämnet kan hela människan få bearbeta kunskapsstoffet och dessutom arbeta med olika sinnen. Genom rörelse ges eleverna möjlighet att lära sig t.ex. taktarter, svårlästa noterade rytmer, ackord och notvärden. Lärarna menar att en fördel med rytmikämnet är att då eleven arbetar med olika sinnen och dessutom får kunskapsstoff presenterat för sig på olika sätt gör att kunskapen befästs på ett djupare plan. Den enda nackdelen lärarna kan komma på med att integrera rytmik på enskilda lektioner är att det inte finns tid till att göra detta. De känner sig redan stressade då de har lektioner á 20 minuter och att då lägga till ytterligare ett moment (rytmikämnet) som ska hinnas med gör att det skulle bli ännu mer stressigt.

Studiens syfte var att undersöka vad lärare och rektorer har för uppfattning om de övriga estetiska ämnenas betydelse i de kulturskolor de arbetar i. Frågeställningarna var: Vilken uppfattning om de övriga estetiska ämnenas betydelse i den egna verksamheten ger kulturskolans lärare och rektorer uttryck för? Blir alla ämnen behandlade likvärdigt i kulturskolorna internt och externt om man ser till affischering, annonsering och webbsidor som de själva står för? Vilken uppfattning finns om framtiden för de övriga estetiska ämnena i kulturskolan? Studien genomfördes med enkäter till sex kulturskolors rektorer och lärare.   Sammanfattningsvis ser man att rektorer och lärare i musik på kulturskolorna anser att alla ämnen inom deras skola får lika mycket tid, platsutrymme vid festivaler etc. och i externt och internt utrymme vid till exempel annonsering och affischering. Lärare inom de övriga estetiska ämnena delar inte denna uppfattning i samma höga grad. Det finns en oro och osäkerhet inom lärarkåren om vilka ämnen som kan få neddragningar vid besparingar och på hur man ska förhålla sig till nya ämnen och genrer. Denna osäkerhet kan bero på att populärkulturen och marknadsestetiken styr så att ”traditionell” kultur inte får samma framträdande plats som förut. Men också på att det inte finns nationella styrdokument för Sveriges kulturskolor.

Studiens syfte är att undersöka om barn och föräldrar känner till instrumentet trumpet och vilka föreställningar de har om detta instrument.   Mina frågeställningar är:   Vad vet 6-7 åringar och deras föräldrar om instrumentet trumpet? Vilka föreställningar har de om instrumentet trumpet?   För att ta reda på dessa frågor har jag genomförd en enkätstudie i Arvika med barn i första klass och deras föräldrar. 33 vuxna och 34 barn från sammanlagt tre skolor deltog i undersökningen.   Resultaten visade att kunskapen om trumpet är ganska stor bland 6-7 åringarna och deras föräldrar. Alla respondenterna i denna undersökning vet vad trumpet är och över en tredjedel av de 67 respondenterna känner till någon som spelar trumpet. Bland barnen existerar ingen stor ”kändis” på trumpet, istället känner de till vänner eller bekanta som spelar. De vuxna angav till viss del vissa kända musiker ofta då jazztrumpetare av äldre slag. Vidare så verkar 6-7 åringarna ganska fördomsfria om trumpet, då de anser att unga som gamla och män som kvinnor spelar trumpet. Föräldrarna tror däremot att trumpetspel domineras av män, i övrigt verkade de vara ganska fördomsfria. Kommunala musikskolan verkar ha ett starkt varumärke i Arvika eftersom många av respondenterna uppgav att de visste att de kan kontakta musikskolan om de vill börja spela trumpet. Resultaten visade också att trumpet inte ses som tråkigt, de flesta tycker det verkar mittemellan eller roligt att spela trumpet.   Utifrån resultaten i denna studie klarar trumpeten sig bra. Samtidig tycks trumpeten vara ett stycke undan den status en kunde önskat sig. / The study's purpose is to investigate whether children and parents know the instrument trumpet and the beliefs they have about this instrument.     My questions are:   What do 6 and 7-year-olds and their parents know of the instrument trumpet?  What are their beliefs concerning the trumpet and what does the trumpet mean to them?    To find out about these questions, I have conducted a survey study in Arvika with children in first grade and their parents. 33 adults and 34 children from three schools took part in the survey.   The results showed that knowledge of the trumpet are quite good among 6 and 7-year-olds and their parents. All the respondents in this survey know what the trumpet is, and over one-third of the 67 respondents know about someone who plays the trumpet. Among the children exist no big "celebrity" trumpet player. Instead they mention friends or acquaintances that play the instrument. There were some well-known musicians among adults but it was often aging jazz trumpeters. 6 and 7-year-olds are pretty open-minded about trumpet. They seem to consider both that young, old, men and women could be playing the trumpet. The parents, however, think that men dominate playing the trumpet. Otherwise are the parents also pretty open-minded. The music school appears to have a strong name in Arvika. Many respondents stated that it´s possible to contact the music school if you want to start playing the trumpet. The results also showed that the trumpet is not considered as boring. Most people put it midway between boring and fun to play.   Based on the findings in this study, the trumpet seems to be a well-known and somewhat appreciated instrument among the respondents. At the same time it seems to be a bit out of range from a satisfying reputation.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad oboelärare på musik- och kulturskolor har för erfarenheter kring sina elevers motivation att spela oboe. I bakgrundskapitlet presenteras en beskrivning av instrumentet oboe följt av en beskrivning av musik- och kulturskolans framväxt i Sverige under 1900-talet och en kort beskrivning av motivationsteorier genom historien. Tidigare forskning som presenteras berör studier kring elevers motivation att spela musikinstrument och elevens sociala relationers betydelse för motivationen. Motivationsteorier som används är Maslows behovstrappa samt yttre och inre motivation. Studien har en interpretativistik kunskapsteori och genom det fenomenologiska perspektivet används begreppen livsvärld och intersubjektivitet. Forskningsmetoden är semistrukturerade intervjuer med fyra oboelärare som arbetar på musik- eller kulturskolor i Sverige. Intervjuerna analyserades genom en tematisk analysmetod. Resultatet presenterar fyra olika områden som oboelärarna erfar påverkar deras elevers motivation; varför elever blir motiverade att spela oboe och varför elever tappar motivationen till att spela oboe, oboens specifika förutsättningar, material och moment som används i undervisningen och betydelsen av sociala relationer för elevens motivation. Avslutningsvis presenteras en diskussion mellan resultatet och tidigare nämnd forskning, teorier och litteratur. / The purpose of this study is to find out what oboe teachers in the community school of music and art have for experiences around their students' motivation to play oboe. The background chapter presents a description of the instrument oboe followed by a description of the growth the community school of music and art in Sweden during the 20th century and a brief description of motivation theories throughout history. Previous research that is presented concerns studies on students' motivation to play musical instruments and the student's social relations' significance for motivation. Motivation theories used are Maslow's ladder of needs as well as external and internal motivation. The study has an interpretivist theory of knowledge and through the phenomenological perspective the concepts of life world and intersubjectivity are used. The research method is semi-structured interviews with four oboe teachers who work at the community school of music and art in Sweden. The interviews were analyzed using a thematic analysis method. The results present four different areas that the oboe teachers experience affect their students' motivation; why students are motivated to play oboe and why students lose motivation, the oboe's specific conditions, materials and elements used in teaching and the importance of social relations for the student's motivation. Finally, a discussion is presented between the results and the previously mentioned research, theories and literature.

Detta arbete baseras på en kvalitativ intervjustudie med tre musiklärare som arbetar i en kulturskola. Syftet med studien är att undersöka hur dessa lärare ser på olika lektionsformers betydelse för elevers motivation. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet utgörs av ett sociokulturellt perspektiv. I intervjuerna ombads lärarna att besvara ett antal öppet ställda frågor, utifrån vilka de beskriver sin syn på ämnet. Resultatet visar att musiklärarna uppfattar en tradition bland kommunala musik- och kulturskolor där individuella 20-minuterslektioner är den vanligast förekommande lektionsformen, dock anser de att olika typer av gruppundervisning blir allt vanligare. Anledningen till att individuella lektioner fortfarande utgör normen anses ha att göra med att det är bekvämare jämfört med grupp- och ensembleundervisning som innebär större arbetsbörda för läraren, men som enligt informanterna i regel gagnar elevernas motivation i större utsträckning. Informanterna var överens om att det bästa kursupplägget ur såväl kunskapsmässig som motivationsmässig aspekt vore att eleverna får både individuella lektioner och lektioner i grupp, då dessa anses komplettera varandra på ett gynnsamt sätt. De tre var överens om att när det kommer till unga nybörjare är dock någon form av gruppundervisning att föredra. I unga åldrar har inte det inre belöningssystemet utvecklats och därför behövs en högre grad av direkt belöning, vilket underlättas i sociala sammanhang, menar informanterna. Uppsatsen avslutas med en diskussion där resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning. / This study is based on qualitative interviews with three teachers in a Swedish municipal school of music. The purpose of the study is to examine these teachers’ views on various types of lessons and the impact they have in terms of motivating students. The theoretical basis of this work is the social cultural perspective. In the interviews the teachers were asked to answer a couple of open questions, from which they described their views. The teachers’ experiences show a traditional and most common way of education on musical instruments in Sweden that is, 20 minute individual lessons. The practises of teaching in groups are however considered to have increased in popularity over past years. The reason why individual lessons still are norm is because of the larger workload for the teachers regarding group lessons. Nevertheless, group lessons are considered to motivate students to a greater extent than individual lessons. The three teachers agreed upon that the best alternative is to give students opportunity to receive both individual and group lessons, since these complement each other in a favourable manner. When it comes to young beginners, some form of group activity is though preferable. This is because young students do not have the internal reward system developed and therefore requires a higher degree of direct confirmation, which is supposed to be more facilitated by group settings than by individual lessons. The study ends with a chapter where results to previous research are discussed.

<p>The purpose of this study is, on one hand, to obtain an understanding of how children in municipal music- and culture schools choose instruments and what forms of recruitment methods they are subjected to, and on the other hand, how you can make them continue to play once they have begun.</p><p>To acquire this information, I have interviewed five music teachers and two principals at municipal music- and culture schools in Värmland. The questions treated, among other things, what affects children’s instrument preferences, recruitment methods and what you can do to keep interest for the chosen instrument alive.</p><p>The result of the study shows some apparent tendencies. Even though some of the instruments have trouble recruiting students and other instruments have trouble keeping them, the old methods, which obviously do not work in a satisfactory manner, are still being used. Instead, increased commitment at the occasion of recruitment, more group teaching which strengthens the social bonds through role models and a will to have the courage to change the organization when it does not work, is required.</p>

The purpose of this study is, on one hand, to obtain an understanding of how children in municipal music- and culture schools choose instruments and what forms of recruitment methods they are subjected to, and on the other hand, how you can make them continue to play once they have begun. To acquire this information, I have interviewed five music teachers and two principals at municipal music- and culture schools in Värmland. The questions treated, among other things, what affects children’s instrument preferences, recruitment methods and what you can do to keep interest for the chosen instrument alive. The result of the study shows some apparent tendencies. Even though some of the instruments have trouble recruiting students and other instruments have trouble keeping them, the old methods, which obviously do not work in a satisfactory manner, are still being used. Instead, increased commitment at the occasion of recruitment, more group teaching which strengthens the social bonds through role models and a will to have the courage to change the organization when it does not work, is required.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan de försämrade musikteoretiska kunskaperna bland de sökande till musikhögskolorna och utbudet av teoriundervisning på de svenska musik- och kulturskolorna. För att uppnå detta har jag gjort en kartläggning av förekomsten av musikteori som enskilt ämne på de svenska musik- och kulturskolorna, samt hur denna bedrivs. Jag har använt mig av en enkät som rektorer eller lärare i musikteori har svarat på, samt undersökt antagningsproven (C-proven) i musiklära och satslära från olika år på Ingesunds musikhögskola. Enkätsvaren visar att en tredjedel av dem som svarat, erbjuder musikteori som eget ämne. Dessa skolor hittar vi i både stora och små kommuner medett varierat elevantal. Musikteorin verkar inte ha minskat nämnvärt under de senaste 9 åren. Hos de skolor som inte har teoriundervisning uppges anledningen vara dålig ekonomi, men hos de skolor som har haft, men tvingas lägga ner teoriundervisningen anges orsaken vara bristande elevintresse. Jag har även undersökt lektionernas utformning, lärarnas behörighet, integration av musikteori i instrumentallektionerna och marknadsföring av ämnet. I diskussionen resonerar jag om resultatet kan ge en förklaring till problemet med sjunkande kunskaper i musikteori. Svaren pekar på att det troligtvis inte är ett minskat utbud av musikteori, utan en minskad efterfrågan, som gör att kunskapsnivån har sjunkit. / The purpose of this study is to examine if there is a connection between the diminishing knowledge of music theory of applicants to colleges of music, and the offering of music theory in the Swedish music and culture schools. In order to reach this goal, I conducted a survey of the prevalence of music theory among the Swedish music and culture schools, and how this is organized. I have used a questionnaire in which the principal or the teacher of music theory has responded to, and I have examined the entrance examinations (C-test) in basic theoretical knowledge and harmony from different years at The Music Academy of Ingesund. Survey responses indicate that a third of those who answered, offer music theory as its own subject. These schools can be found in both large and small municipalities, with a varied number of students. Music theory does not seem to have decreased significantly over the past nine years. Among the schools that do not offer music theory, the main reason given for this is a poor economy. But among schools who offered music theory but were forced to discontinue, the main reason given were the students' lack of interest. I have also investigated the structure of the lesson, certified teachers, integration of music theory in instrumental lessons and the marketing of the subject. In the section where I discuss the results, an explanation may be found as to why there appears to be a declining knowledge of music theory. The responses indicate that while music theory is still generally offered as before, there is a reduction in demand, which may cause the knowledge level to decrease.