Syftet med studien är att undersöka hur blivande sångpedagoger upplevt och resonerat kring valet av genreinriktning, vad som ligger bakom valet samt hur mycket identitet de tror är knutet till genretillhörigheten. Även frågan om genrebredd i relation till lärarrollen berörs. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex lärarstudenter. Samtliga studenter studerar med sång som huvudinstrument med varierande genreinriktningar vid antingen Malmö musikhögskola eller kungliga musikhögskolan i Stockholm. Resultaten visar att studenterna haft varierande resonemang och upplevelser kring valet av genreinriktning men att samtliga anser att genrebredd är av stor vikt för deras framtida yrken. Genretillhörigheten kan vara mer eller mindre knuten till en identitetskänsla och den är i sin tur inte nödvändigtvis knuten till den genre som valts för studierna. Det framkommer också att ideal kopplade till genrer kan verka både avskräckande och betryggande samt att kön kan påverka genrevalet.

<p>Detta är en undersökning av fördelningen av sökande till en musikhögskola vid tre söktillfällen med fem års mellanrum, 1997, 2002 och 2007. Mot denna bakgrund diskuteras förändringar i instrumentval som antas spegla förändringar för ca 20 år sedan då de sökande antas ha gjort sina val.Förändringar som jag har iakttagit är att instrument som går under den klassiska genren har tappat sökande men den är fortfarande den största genren. Instrument under afrogenren blir mer och mer populära och folkmusikgenren blir större och större.</p> / <p>This is a study of the apportionment of applicants to a music college during three occasions with five-year intervals, 1997, 2002 and 2007. Against this background, changes are dis-cussed with regard to choice of instrument that are assumed to reflect changes approximately 20 years ago, when the applicants made their choices.  Among the changes that I have observed are that instruments associated with classical genres have decreased significantly in number, yet are still the majority. Instruments associated with Afroamerican genres are increasing in popularity, while ethnic music genres have become larger.</p>

Detta är en undersökning av fördelningen av sökande till en musikhögskola vid tre söktillfällen med fem års mellanrum, 1997, 2002 och 2007. Mot denna bakgrund diskuteras förändringar i instrumentval som antas spegla förändringar för ca 20 år sedan då de sökande antas ha gjort sina val.Förändringar som jag har iakttagit är att instrument som går under den klassiska genren har tappat sökande men den är fortfarande den största genren. Instrument under afrogenren blir mer och mer populära och folkmusikgenren blir större och större. / This is a study of the apportionment of applicants to a music college during three occasions with five-year intervals, 1997, 2002 and 2007. Against this background, changes are dis-cussed with regard to choice of instrument that are assumed to reflect changes approximately 20 years ago, when the applicants made their choices.  Among the changes that I have observed are that instruments associated with classical genres have decreased significantly in number, yet are still the majority. Instruments associated with Afroamerican genres are increasing in popularity, while ethnic music genres have become larger.

Studiens syfte är att synliggöra hur musiklärare på musikhögskola upplever omställningen till distansundervisning. Det teoretiska perspektivet utgörs av hermeneutik och insamlandet av material har gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där lärare på musikhögskolenivå har fått berätta om sina upplevelser kring den tvingande omställningen till distansundervisning. Materialet har spelats in och transkriberats för att sedan analyseras med hjälp av kvalitativ analys. I resultatet framkommer en delvis delad bild av lärarnas upplevelse där både negativa och positiva aspekter lyfts fram. Den övergripande bilden är dock negativ och undervisningens kvalité upplevs ha gått ner. De negativa aspekterna handlar bland annat om teknik och teknikens begränsningar och svårigheter, att möjlighet till musikaliskt samspel är låg samt att planeringen upplevs som utmanande. De positiva aspekterna handlar om att den kollegiala kommunikationen har blivit bättre, utveckling av den egna lärarkompetensen har blivit större. Distansundervisningen ses också som ett positivt substitut till alternativet att inte ha någon undervisning alls. I diskussionen ställs resultatet mot tidigare forskning och diskuterar lärarens arbetssituation och förförståelse, lärarnas upplevelse av distansundervisningen samt anpassningar, svårigheter och möjligheter. / The purpose of this study is to make it visible how music teachers at a music academy experience the transition to distance education. The theoretical perspective consists of hermeneutics and the collection of research material has been done through semi-structured interviews where teachers at the music college level have been allowed to describe their experiences of the forced transition to distance education. The material has been recorded and transcribed to allow it to be analyzed by qualitative analysis. The result is a partially shared picture of the teachers' experience where both negative and positive aspects are highlighted. The overall picture is however negative, and the quality of teaching is perceived to be deteriorated. The negative aspects include technology and the limitations it comes with, the possibility of musical interaction is low, and that planning is more challenging. The positive aspects refer to the collegial communication being improved, the development of one's own teacher competence has become greater. Distance education is also seen as a positive substitute to the alternative of not having any teachings at all. In the discussion, the results are compared to previous research and discusses the teacher´s work situation and preunderstanding, the teachers experience of distance learning and adaptions, difficulties and opportunities.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan de försämrade musikteoretiska kunskaperna bland de sökande till musikhögskolorna och utbudet av teoriundervisning på de svenska musik- och kulturskolorna. För att uppnå detta har jag gjort en kartläggning av förekomsten av musikteori som enskilt ämne på de svenska musik- och kulturskolorna, samt hur denna bedrivs. Jag har använt mig av en enkät som rektorer eller lärare i musikteori har svarat på, samt undersökt antagningsproven (C-proven) i musiklära och satslära från olika år på Ingesunds musikhögskola. Enkätsvaren visar att en tredjedel av dem som svarat, erbjuder musikteori som eget ämne. Dessa skolor hittar vi i både stora och små kommuner medett varierat elevantal. Musikteorin verkar inte ha minskat nämnvärt under de senaste 9 åren. Hos de skolor som inte har teoriundervisning uppges anledningen vara dålig ekonomi, men hos de skolor som har haft, men tvingas lägga ner teoriundervisningen anges orsaken vara bristande elevintresse. Jag har även undersökt lektionernas utformning, lärarnas behörighet, integration av musikteori i instrumentallektionerna och marknadsföring av ämnet. I diskussionen resonerar jag om resultatet kan ge en förklaring till problemet med sjunkande kunskaper i musikteori. Svaren pekar på att det troligtvis inte är ett minskat utbud av musikteori, utan en minskad efterfrågan, som gör att kunskapsnivån har sjunkit. / The purpose of this study is to examine if there is a connection between the diminishing knowledge of music theory of applicants to colleges of music, and the offering of music theory in the Swedish music and culture schools. In order to reach this goal, I conducted a survey of the prevalence of music theory among the Swedish music and culture schools, and how this is organized. I have used a questionnaire in which the principal or the teacher of music theory has responded to, and I have examined the entrance examinations (C-test) in basic theoretical knowledge and harmony from different years at The Music Academy of Ingesund. Survey responses indicate that a third of those who answered, offer music theory as its own subject. These schools can be found in both large and small municipalities, with a varied number of students. Music theory does not seem to have decreased significantly over the past nine years. Among the schools that do not offer music theory, the main reason given for this is a poor economy. But among schools who offered music theory but were forced to discontinue, the main reason given were the students' lack of interest. I have also investigated the structure of the lesson, certified teachers, integration of music theory in instrumental lessons and the marketing of the subject. In the section where I discuss the results, an explanation may be found as to why there appears to be a declining knowledge of music theory. The responses indicate that while music theory is still generally offered as before, there is a reduction in demand, which may cause the knowledge level to decrease.

Att vara violinist ställer stora krav på den enskilde eftersom yrket för med sig betydande risker för att råka ut för arbetsrelaterad ohälsa. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur violinlärare på musikhögskola i Sverige säger sig arbeta för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa (ARO) hos violinstudenter och om detta sker på lärarens eget initiativ eller om lärarkollegiet arbetar efter en speciell metodik. Studien utgår från en hermeneutisk metod för att tolka kvalitativa intervjuer av violinlärare på musikhögskola. Resultatet visar på ett personligt engagemang hos de intervjuade lärarna vad det gäller att lära ut ergonomi i instrumentalundervisningen, men att det är upp till varje lärare att bestämma omfattning och djup på den ergonomiska kunskap som förmedlas till studenterna. Beroende på vilken violinlärare man har så kan det således vara stora skillnader på ergonomins tyngd i violinundervisningen. Detta innebär att violinstudenter inte ges lika förutsättningar för att undvika arbetsrelaterad ohälsa. / Being a violinist implies great demands on any individual since the profession brings considerable risks of work-related illnesses or injuries. This essay investigates how violin teachers in music colleges in Sweden are working in order to prevent work-related injury and illness among violin students and if this happens due to the teacher’s own initiative or if the college is working with a certain methodology. The study utilizes a hermeneutic method in order to interpret qualitative interviews with violin teachers at music colleges. The results show a personal commitment among the interviewed teachers when it comes to teaching ergonomics in instrumental teaching, but it is up to each teacher to decide the extent and depth of the ergonomic knowledge that is being passed on to the students. Depending on the violin teacher, there may be considerable differences in the ergonomic focus of the violin teaching. This means that violin students do not receive the same chances with regards to avoiding work-related illnesses or injuries.