<p>Uppsatsen inrymmer två syftesformuleringar. Det första syftet är att undersöka vilka utbildningsvägar som finns för att få arbete som teaterlärare på gymnasieskolan. Det andra syftet är att undersöka hur begreppen behörighet, kompetens och kunskap inom teaterläraryrket definieras av rektorer på det estetiska programmet och hur dessa tre delar samverkar sinsemellan. Frågeställningarna är: Vilka utbildningsvägar finns för att få en anställning som teaterlärare på gymnasieskolans estetiska program? Vad innebär det att vara behörig? Vad innebär det att ha kompetens? Vad innebär det att ha kunskap? Hur samverkar behörighet, kompetens och kunskap inom yrket teaterlärare? Uppsatsen utgår från läraruppdraget ur ett mer allmänt perspektiv och teaterlärarskapet mer specifikt. Olika utbildningsvägar för att bli teaterlärare, både på folkhögskolenivå och på högskolenivå kartläggs. Framförallt handlar undersökningen om vem som anses vara behörig och kompetent att undervisa i teaterämnet. Med målsättning att förstå innebörden i begreppen som de används i praktiken har rektorer på olika gymnasieskolor runt om i landet intervjuats via e-post. De har svarat på frågor utifrån sina anställda teaterlärare, samt sin egen syn på behörighet, kompetens och kunskap. Resultatet visar att det finns mycket få utbildningsvägar för den som vill bli behörig teaterlärare. Detta gör att många av dem som arbetar inom yrket inte läst på lärarprogrammet utan har andra utbildningar. Rektorerna på de estetiska programmen anser att den viktigaste kunskap en teaterlärare bör inneha är ämneskunskaper. Utbildning och pedagogisk skicklighet värderas också högt. Rektorerna visar stor kunskap om vilken utbildning de teaterlärare som arbetar på deras skola har. Trots att det sällan rör sig om en traditionell lärarutbildning anser rektorerna i de allra flesta fall att den anställde anses som behörig för yrket.</p>

Uppsatsen inrymmer två syftesformuleringar. Det första syftet är att undersöka vilka utbildningsvägar som finns för att få arbete som teaterlärare på gymnasieskolan. Det andra syftet är att undersöka hur begreppen behörighet, kompetens och kunskap inom teaterläraryrket definieras av rektorer på det estetiska programmet och hur dessa tre delar samverkar sinsemellan. Frågeställningarna är: Vilka utbildningsvägar finns för att få en anställning som teaterlärare på gymnasieskolans estetiska program? Vad innebär det att vara behörig? Vad innebär det att ha kompetens? Vad innebär det att ha kunskap? Hur samverkar behörighet, kompetens och kunskap inom yrket teaterlärare? Uppsatsen utgår från läraruppdraget ur ett mer allmänt perspektiv och teaterlärarskapet mer specifikt. Olika utbildningsvägar för att bli teaterlärare, både på folkhögskolenivå och på högskolenivå kartläggs. Framförallt handlar undersökningen om vem som anses vara behörig och kompetent att undervisa i teaterämnet. Med målsättning att förstå innebörden i begreppen som de används i praktiken har rektorer på olika gymnasieskolor runt om i landet intervjuats via e-post. De har svarat på frågor utifrån sina anställda teaterlärare, samt sin egen syn på behörighet, kompetens och kunskap. Resultatet visar att det finns mycket få utbildningsvägar för den som vill bli behörig teaterlärare. Detta gör att många av dem som arbetar inom yrket inte läst på lärarprogrammet utan har andra utbildningar. Rektorerna på de estetiska programmen anser att den viktigaste kunskap en teaterlärare bör inneha är ämneskunskaper. Utbildning och pedagogisk skicklighet värderas också högt. Rektorerna visar stor kunskap om vilken utbildning de teaterlärare som arbetar på deras skola har. Trots att det sällan rör sig om en traditionell lärarutbildning anser rektorerna i de allra flesta fall att den anställde anses som behörig för yrket.

Denna C-uppsats behandlar en aktuell diskussionsfråga i såväl den allmänna debatten som inom den akademiska forskningen: skiljer sig undervisningen mellan obehöriga och behöriga lärare i ämnet idrott och hälsa? Studien är en kvalitativ studie i grundskolan med fokus på högstadiet, och baseras på intervjudata från sju yrkesverksamma lärare vid grundskolor runtom i Sverige. Den teoretiska ansatsen baseras på att nyttja didaktiska grundfrågor för att klarlägga vad som lärs ut, hur detta går till, varför undervisningen läggs upp på ett visst sätt, samt för vem och i vems intresse det görs. Kompletterande teoretiska ansatser som används i uppsatsen är KASAM-modellen och den intentionalistiska lärandeteorin.  Resultaten påvisar ett visst stöd för värdet av en formell lärarutbildning, men kan också tolkas som ett ifrågasättande av uppfattningen att en formell lärarutbildning är den enda vägen till att uppnå en fungerande undervisning i grundskolan. I stället kan utfallet av studien uppfattas som ett stöd för att en formell lärarutbildning (som ju ger ämneskunskaper) kan ses som en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att kunna fungera som en första klassens lärarkompetens. För detta krävs också goda ämnesdidaktiska färdigheter – som delvis men knappast helt kan fås genom en formell lärarutbildning – och en god förmåga att kunna leda, motivera och anpassa elevernas individuella lärande. Förmågan att effektivt kunna göra detta utvecklas i första hand genom lärarens personlighet och egna erfarenheter i möten med elever och kollegor i form av lärande i arbetet.  Uppsatsen avslutas med förslag till fortsatt forskning inom området.

No description available.

Gymnasievalet är första stora möjligheten för ungdomar att påverka sin skolgång och gymnasieutbildningen ligger i många fall till grund för vidare utbildning på högskola. Det optimala vore om samtliga ämneskunskaper från gymnasiet kommer väl till användning i de fortsatta akademiska studierna och allra helst även in i arbetslivet. I studien ingår personer som efter gymnasiet har valt att läsa vidare på ingenjörsutbildningar vid tre svenska lärosäten – Kungliga tekniska högskolan, Lunds tekniska högskola samt Högskolan i Halmstad. Studiens fokus har riktats mot ingenjörsstudenter som under höstterminen 2018 läser andra eller tredje året. Syftet med studien har varit att undersöka hur studenterna upplever och värderar sina förkunskaper, alltså deras ämneskunskaper från gymnasiet. Datainsamlingsmetoden som har använts baseras på en enkätundersökning online. Undersökningen har skickats till drygt 7 500 mejladresser och materialet omfattar 480 svar. I analysen av enkätsvaren har en kvantitativ metod använts och extra fokus har riktats mot studenter som tidigare har läst naturvetenskaps- eller teknikprogrammet. Studiens resultat visar att trots samma behörighet upplever studenterna sina förkunskaper olika. Nio av tio ansåg sig ha haft lika bra eller bättre förkunskaper än studenter från andra gymnasieprogram och nästan alla upplevde att de hade tillräckliga förkunskaper. Tidigare studenter på naturvetenskapsprogrammet samt civilingenjörsstudenter hör till de som i större utsträckning upplevde att de hade tillräckliga förkunskaper. Studenter med höga betyg i de särskilda behörighetsämnena är den grupp som värderar sina förkunskaper högst. Matematiken har en klart central ställning och nio av tio studenter svarade att ämnet i stor eller väldigt stor utsträckning har bidragit med viktiga förkunskaper. Kemi, som också är ett behörighetsämne, värderades mycket lågt av nästan alla ingenjörsprogram utom de med en inriktning mot kemi och bioteknik. Trots att teknikämnen inte hör till de särskilda behörighetsämnena upplevdes ämnet som saknat i stor utsträckning hos alla gymnasieprogram utom teknikprogrammet. Omkring hälften av studenterna från naturvetenskapsprogrammet, men knappt två tiondelar av tidigare studenter på teknikprogrammet, upplevde att de saknade förkunskaper inom teknikämnen, och då i synnerhet programmering.

No description available.

Vikarien är en person som befinner sig i den dagliga verksamheten inom skolan. Syftet med denna studie är att belysa synen på vikarien utifrån begreppen profession och kompetens. Undersökningen baseras på verksamma lärare samt personer med erfarenhet av vikariat. De frågor som arbetet utgår ifrån är följande; Hur ser lärare på vikarien utifrån begreppen behörighet och kompetens?Hur ser vikarien på sin roll och kunskap? För att finna svar på dessa frågor har metoden baserats på kvalitativa intervjuer. Till hjälp för att få svar på frågorna och finna förklaringar till olika fenomen används teoretikern Pierre Bourdieus teorier kring sociala fält och kapital. Slutsatsen resulterade i en modell för att se olika begrepps relation till varandra, så som exempelvis relationen mellan kompetens och erfarenhet. En intressant slutsats är hur respondenterna i undersökningen inte sammankopplar examen med kompetens utan att de istället anser att erfarenheten ger kompetens. Dock framkom det att det är examen som avgör en vikarie och lärares behörighet men examen sammankopplade de inte med kompetens.

Bryssel I-förordningens behörighetsregler är inte tillämpliga på svarande från tredje land. I sådana fall hänvisar förordningen till nationell rätt (s.k. restkompetens). Inom EU varierar de nationella behörighetsreglerna med avseende på svarande som har hemvist utanför EU avsevärt mellan medlemsstaterna, vilket ibland kan leda till orimliga konsekvenser. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka internationellt privat- och processrättsliga (IPP) problem som kan uppkomma till följd av nuvarande regelverk samt analysera kommissionens förslag till införandet av en regel om reservforum (s.k. forum necessitatis). För att ge läsaren tillräcklig bakgrund för analysen beskrivs rättsläget vad gäller forum necessitatis ur både ett svenskt och EU-rättsligt perspektiv. Resultatet av denna framställning är att förslaget till införandet av en regel om forum necessitatis bidrar till en ökad rättssäkerhet och förutsägbarhet. Den föreslagna regeln har dock en del brister som gör att bestämmelsen bör revideras. / The jurisdiction rules of the Brussels I-Regulation do not apply for third country defendants. In these cases refers the Regulation to national law (so-called residual jurisdiction). The national rules on the jurisdiction for defendants domiciled outside the EU vary widely between Member States, which can lead to undue hardship in some cases. The purpose of this thesis is to describe the private international law issues that may arise as a result of the current set of regulations and then analyze the Commission’s proposal to the creation of a forum of necessity (so-called forum necessitatis). In order to provide the reader with enough background information for the analysis the legal position regarding forum necessitatis is described from both a Swedish and European legal perspective. The result of this thesis is that the proposed solution would increase legal certainty and predictability. The proposed rule has some shortcomings that imply that the provision should be revised.

<p>Den här uppsatsen handlar om en DVD-instruktion kan vara ett nytt hjälpmedel för att underlätta elevens självvärdering och ersätta eller komplettera trafiklärarens kördemonstration</p><p>vid övningskörning.</p><p>Syftet med den här uppsatsen var att skapa underlag för ett nytt undervisningsmaterial för trafiklärare. Problemställningen var om DVD-skivan kunde vara ett nytt hjälpmedel för att underlätta för både elev och lärare i körkortsundervisningen. Ytterligare</p><p>problemställningar var.</p><p>Kan en DVD-instruktion underlätta elevens och trafiklärarens förmåga till att kunna göra en självvärdering? Kan en DVD-instruktion underlätta för eleven och trafikläraren att förstå målet med en övning? Tror eleven och trafikläraren ha sig nytta av en DVD-instruktion? Tror eleven och trafikläraren att en DVD-instruktion spar tid = mindre övningskörningstid? Vill eleven och trafikläraren att trafikläraren hellre demonstrerar en övning med egen körning istället för en DVD-instruktion? Upplever eleven och trafikläraren att en kördemonstration av trafikläraren tar tid av</p><p>elevens körlektion?</p><p>Utgångspunkten för uppsatsen var en bandad intervju och ett eget tillverkat filmmaterial som är överfördes till en DVD-skiva. Utifrån användningen av denna DVD-skiva har jag gjort en enkätundersökning med svarsalternativen ja och nej.</p><p>Det teoretiska perspektivet i den här uppsatsen var att med hjälp av enkäterna få svar som hade så stora variationer och mönster att de var lätta att tolka och förstå för att kunna ge svar på mina frågeställningar.</p><p>Det viktigaste resultatet från studien är att DVD-instruktionen var till hjälp för eleven att kunna göra sin självvärdering och till hjälp för trafikläraren att förtydliga en kördemonstration. Den visar också på att både elever och trafiklärare tycker att den många gånger kan ersätta en kördemonstration. Den viktigaste slutsatsen av forskningsstudien var att det finns ett behov av ett nytt verktyg som DVD-instruktion i körkortsutbildningen.</p>

Den här uppsatsen handlar om en DVD-instruktion kan vara ett nytt hjälpmedel för att underlätta elevens självvärdering och ersätta eller komplettera trafiklärarens kördemonstration vid övningskörning. Syftet med den här uppsatsen var att skapa underlag för ett nytt undervisningsmaterial för trafiklärare. Problemställningen var om DVD-skivan kunde vara ett nytt hjälpmedel för att underlätta för både elev och lärare i körkortsundervisningen. Ytterligare problemställningar var. Kan en DVD-instruktion underlätta elevens och trafiklärarens förmåga till att kunna göra en självvärdering? Kan en DVD-instruktion underlätta för eleven och trafikläraren att förstå målet med en övning? Tror eleven och trafikläraren ha sig nytta av en DVD-instruktion? Tror eleven och trafikläraren att en DVD-instruktion spar tid = mindre övningskörningstid? Vill eleven och trafikläraren att trafikläraren hellre demonstrerar en övning med egen körning istället för en DVD-instruktion? Upplever eleven och trafikläraren att en kördemonstration av trafikläraren tar tid av elevens körlektion? Utgångspunkten för uppsatsen var en bandad intervju och ett eget tillverkat filmmaterial som är överfördes till en DVD-skiva. Utifrån användningen av denna DVD-skiva har jag gjort en enkätundersökning med svarsalternativen ja och nej. Det teoretiska perspektivet i den här uppsatsen var att med hjälp av enkäterna få svar som hade så stora variationer och mönster att de var lätta att tolka och förstå för att kunna ge svar på mina frågeställningar. Det viktigaste resultatet från studien är att DVD-instruktionen var till hjälp för eleven att kunna göra sin självvärdering och till hjälp för trafikläraren att förtydliga en kördemonstration. Den visar också på att både elever och trafiklärare tycker att den många gånger kan ersätta en kördemonstration. Den viktigaste slutsatsen av forskningsstudien var att det finns ett behov av ett nytt verktyg som DVD-instruktion i körkortsutbildningen.