Syftet med studien var att mäta elevernas kunskaper inom området evolution på yrkesförberedande program. En enkät delades ut till elever på en gymnasieskola med frågor som hade fasta och öppna svarsalternativ. Ett statistiskt test (Kurskal-Wallis) användes när materialet tolkades. De alternativa evolutionsidéerna dominerade svaren på flersarsfrågorna medan det hos de öppna frågorna var en dominans av vet ej/ingen aning svar. Det fanns ingen skillnad på rangen hos enkätfrågorna med öppna svar och intresset av att läsa naturkunskap b eller biologi. Förkunskaperna hos eleverna på yrkesförberedande program var liknande dem hos elever som läser biologi på gymnasiet.

Konjunktionsfelet är ett tankefel som uppstår vid sannolikhetsbedömningar. Detta tankefel inträffar då en sammanslagning av två alternativ bedöms som mer sannolikt än ett av alternativen fristående, vilket är felaktigt enligt sannolikhetsteori. Syftet med föreliggande enkätstudie var att undersöka om konjunktionsfelet förekom vid sannolikhetsbedömningar i en klinisk psykologisk kontext. Urvalsgruppen bestod av psykologstudenter under senare delen av utbildningen (termin 9 och 10, N = 30), en grupp med gedigen psykologisk kunskap, grundläggande kunskap inom statistik samt eventuell förkunskap om konjunktionsfelet. Ett möjligt sätt att minska förekomsten av konjunktionsfelet är att förtydliga relationen mellan kategorier och subkategorier vid en sannolikhetsbedömning. Studien undersökte även ifall ett informationsmoment, som förtydligade denna relation, kunde minska deltagarnas benägenhet att begå konjunktionsfel. Ett frågeformulär utformades för att undersöka dessa frågeställningar. Formuläret innehöll 12 uppgifter i en klinisk psykologisk kontext samt informationsmomentet. Resultatet visade att konjunktionsfelet uppvisades i genomsnitt 51% av de sex inledande frågorna. Efter att ha tagit del av informationsmomentet minskade andelen konjunktionsfel till 30% i resterande sex frågor. Slutligen undersöktes om förkunskap påverkade andelen begångna konjunktionsfel. Det framkom att deltagare med en högre förkunskap begick färre konjunktionsfel än de med lägre. Slutsatsen av studien var att psykologstudenterna, trots sina kunskaper, begick konjunktionsfelet vid sannolikhetsbedömningar i en klinisk psykologisk kontext. Vidare minskade andelen konjunktionsfel efter informationsmomentet. Dessa resultat kan beaktas i psykologiska bedömningssituationer för att minska risken för konjunktionsfel. Att undersöka om liknande resultat även kan uppnås bland yrkesverksamma psykologer kan vara av intresse för framtida forskning.

Gymnasievalet är första stora möjligheten för ungdomar att påverka sin skolgång och gymnasieutbildningen ligger i många fall till grund för vidare utbildning på högskola. Det optimala vore om samtliga ämneskunskaper från gymnasiet kommer väl till användning i de fortsatta akademiska studierna och allra helst även in i arbetslivet. I studien ingår personer som efter gymnasiet har valt att läsa vidare på ingenjörsutbildningar vid tre svenska lärosäten – Kungliga tekniska högskolan, Lunds tekniska högskola samt Högskolan i Halmstad. Studiens fokus har riktats mot ingenjörsstudenter som under höstterminen 2018 läser andra eller tredje året. Syftet med studien har varit att undersöka hur studenterna upplever och värderar sina förkunskaper, alltså deras ämneskunskaper från gymnasiet. Datainsamlingsmetoden som har använts baseras på en enkätundersökning online. Undersökningen har skickats till drygt 7 500 mejladresser och materialet omfattar 480 svar. I analysen av enkätsvaren har en kvantitativ metod använts och extra fokus har riktats mot studenter som tidigare har läst naturvetenskaps- eller teknikprogrammet. Studiens resultat visar att trots samma behörighet upplever studenterna sina förkunskaper olika. Nio av tio ansåg sig ha haft lika bra eller bättre förkunskaper än studenter från andra gymnasieprogram och nästan alla upplevde att de hade tillräckliga förkunskaper. Tidigare studenter på naturvetenskapsprogrammet samt civilingenjörsstudenter hör till de som i större utsträckning upplevde att de hade tillräckliga förkunskaper. Studenter med höga betyg i de särskilda behörighetsämnena är den grupp som värderar sina förkunskaper högst. Matematiken har en klart central ställning och nio av tio studenter svarade att ämnet i stor eller väldigt stor utsträckning har bidragit med viktiga förkunskaper. Kemi, som också är ett behörighetsämne, värderades mycket lågt av nästan alla ingenjörsprogram utom de med en inriktning mot kemi och bioteknik. Trots att teknikämnen inte hör till de särskilda behörighetsämnena upplevdes ämnet som saknat i stor utsträckning hos alla gymnasieprogram utom teknikprogrammet. Omkring hälften av studenterna från naturvetenskapsprogrammet, men knappt två tiondelar av tidigare studenter på teknikprogrammet, upplevde att de saknade förkunskaper inom teknikämnen, och då i synnerhet programmering.

Sammanfattning/AbstractEnglund, Kerstin (2018). Några matematiklärares uppfattningar om förförståelse, förkunskap och inkludering i undervisningen. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVid flera tillfällen har jag mött elever som på olika sätt uttryckt att de inte hänger med eller förstår vad läraren förklarar. Vid lektionsbesök hos kollegor har jag vid några tillfällen observerat att den undervisande läraren ägnat väldigt lite tid eller ingen tid alls för att ta reda på elevernas förförståelse och/eller förkunskap inom det aktuella området. Även vid samtal med undervisande lärare har jag fått uppfattningen att det inte är självklart att ta reda på sina elevers förförståelse och/eller förkunskap. Vid samtal med elever som av olika anledningar har matematiksvårigheter eller matematikängslan har jag fått intrycket av att de känner sig exkluderade från undervisningen eftersom de redan från lektion ett känner sig vilse. Inkluderingen uteblir för några elever eftersom de inte förstår att de redan har förförståelse men att de behöver hjälp att ”ta fram” den. Jag vill med den här studien lyfta fram vikten av att undervisande lärare tar reda på sina elevers förförståelse och/eller förkunskap för att på detta sätt bidra till en inkludering av samtliga elever i undervisningen. Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att ta reda på vikten av elevers förförståelse och/eller förkunskap som en bidragande länk till inkludering. Studiens frågeställningar är:Hur uppfattar de undervisande lärarna begreppen förförståelse och förkunskap?Hur tar de undervisande lärarna reda på elevers förförståelse och förkunskap?Vilka uppfattningar gällande arbetssätt och arbetsmetoder, menar lärarna, bidrar till inkludering?TeoriStudien är inspirerad av sociokulturellt perspektiv. Resultatanalysen är gjord med inspiration av en fenomenografisk ansats.MetodStudien är genomförd med hjälp av icke-deltagande observationer som därefter kompletterades med halvstrukturerade intervjuer. ResultatMin tolkning är att det finns ett behov av att diskutera kring elevers förförståelse och/eller förkunskap. Detta kan vara ett sätt att stötta våra elever, och då framför allt de med matematiksvårigheter och/eller matematikängslan. Detta var inget som direkt framkom utifrån det empiriska materialet. Jag anser trots detta att det kan vara en väg att hjälpa de elever som av olika orsaker har matematiksvårigheter och/eller matematikängslan. Min motivation till detta anser jag stärks av den litteratur som jag har tagit del av inför den här studien. Specialpedagogiska implikationerSom speciallärare i matematikutveckling kan jag vara ett bollplank där undervisande lärare får möjlighet att tillsammans diskutera möjliga vägar för att ta reda på sina elevers förförståelse och/eller förkunskap och hur de sedan utifrån detta kan arbeta vidare för att genom den information de får skapa en inkluderande undervisning. Detta i sin tur leder förhoppningsvis fram till att samtliga elever känner sig inkluderade i klassrummet. Som speciallärare kan jag hjälpa till att analysera elevers fördiagnoser för att sedan tillsammans med undervisande lärare planera hur lektionen/lektionerna kan genomföras på bästa sätt så samtliga elever får en känsla av inkludering.Nyckelorderfara, förförståelse, förkunskap, inkludering, matematikundervisning

Ämnet svenska som andraspråk är ett ämne vars relevans dikteras av elevernas behov. I detta kvalitativa arbete görs en multimodal läromedelsanalys i syfte att analysera vilka språkliga, innehållsmässiga samt kulturella förkunskaper som krävs av elever som befinner sig på svensklektioner. Arbetet har ett svenska som andraspråksperspektiv med en socialsemiotisk teori och svarar på följande frågeställningar: vilka innehållsliga och språkliga förkunskaper förutsätts inom området skönlitteratur i två svenska läroböcker i ämnet svenska för årskurs 7 - 9? Vilka explicita samt implicita värderingar, kopplade till kultur, förekommer inom området skönlitteratur i två svenska läroböcker i ämnet svenska för årskurs 7 - 9? Resultatet av analysen visar att läroböckerna kräver att elever har specifika typer av språkliga samt innehållsmässiga kunskaper. Även vissa kulturellt förankrade kunskaper krävs för att eleverna ska tillägna sig de nya kunskaperna. Läroböckerna förutsätter att elever har kulturellt förankrade förkunskaper. Detta med avseende på innehållsmässiga kunskaper såsom svenska författare som Selma Lagerlöf. Läroböckerna förutsätter även att läsaren har en språklig referensram som är förankrad i den svenska kulturen.

Introduction and aim: Culturally and socially conditioned prior knowledge of text content can constitute a significant factor for teaching reading comprehension. This relationship is made visible and has gotten more consideration in education. Therefore, this essay has aimed to investigate how teachers in the subject of teaching Swedish perceive and draw attention to the importance of students 'socio-culturally conditioned prior knowledge, with a focus on students' reading comprehension. Method: When conducting this study, interviews and observation studies have been carried out at two different schools where four interviews have been conducted with primary school teachers teaching pupils participating in grade 4-6. Results: The results show that the teachers notice that the lessons and the students' reading comprehension are positively affected by the fact that they have a certain prior knowledge about the text content. Therefore, teachers choose to work towards supporting students to link the text content to something they recognize. The teachers emphasize that vocabulary and language skills can complement reading comprehension if students don’t have enough prior knowledge, thus stating that a text can be understood by combining the linguistic knowledge they have, to gain a greater understanding of the text. The study results from the observations showed that all teachers review the students need for reading comprehension, which their respective lessons were based on. Conclusion: Teachers perceive socio-culturally conditioned prior knowledge as an important part of teaching reading comprehension. The teachers' working methods showed several support structures such as guidance and modeling of strategies through communication and interaction in teaching. It also showed that they are teaching the application of different strategies for reading and understanding fiction.

Läsförståelse är en av de viktigaste kunskaperna elever behöver ha med sig i sin skolgång där de enligt läroplanen ska möta olika typer av texter, bland annat faktatexter. Utan förståelse för texten blir innehållet bara sidor med ord utan innebörd. För SvA-elever är detta speciellt påtagligt. För att förstå textens innehåll behöver eleven ha förkunskap om innehållet. För att utveckla SvA-elevers läsförståelse kan läraren arbeta med olika metoder för förkunskapsarbete. Denna studie undersöker förkunskapsarbetets betydelse för SvA-elevers läsförståelse av faktatext i åk 3. Den baseras på ett experiment med tre grupper SvA-elever om deras förkunskapsarbete och läsförståelse av faktatext. Studiens syfte är att studera utfallen av läsförståelse av faktatext dels utan förkunskapsarbete dels med förkunskapsarbete i bildstödsprogrammet Symwriter och med lärares synonymer, gester och omformuleringar. Efter experimentet har en intervju gjorts med SvA-läraren om hur hon arbetar med förkunskap för läsförståelse. Resultatet visar att förkunskaparbete ger eleverna ökad läsförståelse. Metoderna för förkunskapsarbete i experimentet visade på liknande resultat.