Konjunktionsfelet är ett tankefel som uppstår vid sannolikhetsbedömningar. Detta tankefel inträffar då en sammanslagning av två alternativ bedöms som mer sannolikt än ett av alternativen fristående, vilket är felaktigt enligt sannolikhetsteori. Syftet med föreliggande enkätstudie var att undersöka om konjunktionsfelet förekom vid sannolikhetsbedömningar i en klinisk psykologisk kontext. Urvalsgruppen bestod av psykologstudenter under senare delen av utbildningen (termin 9 och 10, N = 30), en grupp med gedigen psykologisk kunskap, grundläggande kunskap inom statistik samt eventuell förkunskap om konjunktionsfelet. Ett möjligt sätt att minska förekomsten av konjunktionsfelet är att förtydliga relationen mellan kategorier och subkategorier vid en sannolikhetsbedömning. Studien undersökte även ifall ett informationsmoment, som förtydligade denna relation, kunde minska deltagarnas benägenhet att begå konjunktionsfel. Ett frågeformulär utformades för att undersöka dessa frågeställningar. Formuläret innehöll 12 uppgifter i en klinisk psykologisk kontext samt informationsmomentet. Resultatet visade att konjunktionsfelet uppvisades i genomsnitt 51% av de sex inledande frågorna. Efter att ha tagit del av informationsmomentet minskade andelen konjunktionsfel till 30% i resterande sex frågor. Slutligen undersöktes om förkunskap påverkade andelen begångna konjunktionsfel. Det framkom att deltagare med en högre förkunskap begick färre konjunktionsfel än de med lägre. Slutsatsen av studien var att psykologstudenterna, trots sina kunskaper, begick konjunktionsfelet vid sannolikhetsbedömningar i en klinisk psykologisk kontext. Vidare minskade andelen konjunktionsfel efter informationsmomentet. Dessa resultat kan beaktas i psykologiska bedömningssituationer för att minska risken för konjunktionsfel. Att undersöka om liknande resultat även kan uppnås bland yrkesverksamma psykologer kan vara av intresse för framtida forskning.

Det vardagliga beslutsfattandet är produkten av olika tankeprocesser. Det finns teorier om att människans beslutsfattande sker med hjälp av två system, där det ena står för snabba beslut (“system 1”) och den andra för mer genomtänkta beslut (“system 2”). Dessa processer kan ge upphov till det så kallade ”konjunktionsfelet”. Detta innebär att kombinationen av två egenskaper eller händelser anses mer sannolikt än en av dessa egenskaper eller händelser. Konjunktionsfelet begås vid sannolikhetsbedömningar där personen baserar sitt svar på likhetsinformation och att detta är en “system 1-process”. I detta fall avser likhetsinformation svarsalternativ med konjunktioner som påminner om personbeskrivningarna i sannolikhetsbedömningarna. Denna studie syftar till att styrka antagandet om att “system 1” påverkar beslutfattandet i sannolikhetsbedömningen, även under kontroll av “system 2”. Studien innefattade 30 deltagare (11 män och 19 kvinnor) i åldersspannet 19-34 år (M = 24.17 år, SD = 4.23). För studien användes en inomgruppsdesign. Huvudhypotesen var att ökad likhetsinformation skulle leda till förlängd reaktionstid. Enligt tidigare forskning ökar reaktionstiden med mängden likhetsinformation. Denna studie stödjer inte dessa resultat och huvudhypotesen uppfylls ej. Datat resulterade även i ett oväntat fynd som visade på att försöksdeltagarna gjorde signifikant färre antal rätt desto mera likhetsinformation  de utsattes för. Slutsatsen är att det blir svårare för testdeltagaren att fatta rätt beslut då mängden likhetsinformation ökar. Studiens oväntade fynd kan överföras till vardagliga situationer. Detta genom att människor kan begå misstag på grund av att de inte tänker igenom saker, eller analyserar beslut tillräckligt noggrant.

Previous research on human judgment and decision making has demonstrated systematic and predictable biases of judgment in experimental settings. One example of this is the tendency to intuitively violate the conjunction rule - a simple rule of probability. This was well illustrated in the famous Linda-problem. (Tversky & Kahneman, 1983). According to the dual-process theory of reasoning, (Kahneman, 2011) reasoning fallacies such as the conjunction fallacy occurs when people fail to use analytic reasoning and instead overly rely on their intuition. The dual process theory proposes that cognitive processes underlying our intuitive impulses and our conscious reasoning constitutes two different modes in the mind –system 1 and system 2- and that the intuitive system 1 are not able to compute probabilities. Furthermore, it is assumed that processes that are labeled system 1 are fast whereas system 2 are thought to be slow. We tested these time course assumptions of dual process theory in a within-subject design by comparing response time latencies between conjunction fallacy judgments and accurate probability judgments. The results showed that inducing accurate responding did not result in delayed response latency. This indicates that making accurate probability judgments does not require more processing time which goes against what would be expected by the dual-process framework. / Tidigare forskning om mänskligt beslutsfattande och bedömningar har i experiment påvisat systematiska och förutsägbara bias. Ett exempel på detta är tendensen att intuitivt gå emot konjuktionsregeln- en enkel regel gällande sannolikhet. Detta illustrerades väl i det berömda Linda- problemet (Tversky & Kahneman, 1983). Enligt två-systemsteorin (Kahneman, 2011) om problemlösning, uppstår bedömningsfel såsom konjuktionsfelet när människor inte använder sig av analytiskt tänkande och istället förlitar sig för mycket på sin intuition. Två-systemsteorin menar att de kognitiva processer som ligger till grund för våra intuitiva impulser och vårt medvetna resonerande utgör två olika aktörer i vårt tänkande- system 1 och system 2- och att det intuitiva system 1 inte kan beräkna sannolikheter. Processer som betecknas som tillhörande system 1 är enligt två-systemsteorin snabba medan system 2 föreställs vara ett långsamt system. I denna studie testades antagandet om tidsåtgång för de två systemen i en inomgruppsdesign genom att jämföra responstider mellan bedömningar där konjunktionsfelet begåtts och bedömningar där det inte begåtts. Resultaten visar att korrekta sannolikhetsbedömningar inte resulterar i långsammare responstider. Detta indikerar att det inte tycks vara mer tidskrävande att göra riktiga sannolikhetsbedömningar, vilket motsäger två-systemsteorins antagande om snabbt och långsamt processande.