Syftet med denna uppsats var att studera svenskans påverkan på inlärning av och skriftproduktion i engelska bland elever i svensk grundskolas senare år och gymnasium. Studien genomfördes genom studier av elevtexter på engelska, där mellanspråkliga fel beroende på negativ transfer från svenska till engelska analyserats och kategoriserats. Resultaten visar att negativ transfer främst förekommer i grammatiska mönster som preposition + att-satser, bisatsordföljd, passivkonstruktion och i satser utan korrelat samt vokabulära strukturer som partikelverb och idiomatiska uttryck.

Denna uppsatts har som syfte att undersöka hur ökad måluppfyllelse för elever med utländsk bakgrund och svenska som andraspråk kan uppnås. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie med inriktning på elever med utländsk bakgrunds särskilda behov, undervisningsstrategier för ökad måluppfyllelse gällande elever med utländsk bakgrund samt lärarens roll i detta. Analysen har genomförts med betoning på ett interkulturellt perspektiv. Frågor som uppsatsen behandlar är hur man kan arbeta för att öka elever med utländsk bakgrunds måluppfyllelse samt hur detta arbete skulle kunna genomföras. Resultaten visar att en blandning av en formell inlärningsmiljö tillsammans med en informell inlärningsmiljö främjar elevernas måluppfyllelse. Resultaten visar också att elever som känner relevans till det som ska läras in samt som känner trygghet och motivation når en högre grad av måluppfyllelse. Förklaring till detta tycks vara att den glädje och nyfikenhet som den informella inlärningsmiljön bidrar med tillsammans med de nödvändiga språkregler och standardfraser som den formella inlärningsmiljön innehåller ger eleverna en bred och heltäckande utbildning vilket leder till en hög grad av måluppfyllelse. De elever som känner motivation och kan relatera till de stoff som ska läras in tenderar att uppnå högre betyg i betydligt större grad än de elever som inte känner att de kan relatera till stoffet.

Genom att svara på frågeställningarna om faktorer som påverkar förståelsen av problemlösningsuppgiftersamt om anpassning för andraspråkselever söker studien svar på omproblemlösning kan bidra till att inkludera andraspråkselever i matematikundervisningen. Föratt nå syftet och besvara frågeställningarna har dels en litteraturstudie genomförts, dels enempirisk studie bestående av fokusgruppsintervjuer med lärare.Den svenskspråkliga kompetensens betydelse för matematisk förståelse framhålls i de bådadelstudierna. Textförståelsen är primär för problemlösning och det är vanligt att elever harsvårigheter med detta, därmed behöver textinnehållet tydliggöras. Textuella svårigheter imatematikuppgifter kan exempelvis handla om svårigheter med meningsbyggnader,grammatik, överflödig information, ord och uttryck, samt att vardagsspråket och matematikspråketinnehar skillnader, enligt de båda studierna. Kontextuell förståelse i uppgifterframhålls även viktigt. Det anses relevant att knyta matematikuppgifter till elevens verklighet,men här finns svårigheter genom att den kontextuella förståelsen kan skilja sig mellan elever,vilket kan medföra att eleven inte förstår uppgiften. Vikten av att underlätta med avseende påspråk och kontext framhålls, samtidigt som det är områden som behöver utvidgas förandraspråkseleverna.Problemlösningsuppgifter bidrar enligt den empiriska studien till ökade möjligheter förinkludering av andraspråkselever. Inkluderingen kan främjas dels genom organisationen avproblemlösningen, dels genom utformandet av uppgifterna. Variation i hur undervisningenorganiseras framhålls i båda delstudierna genom enskilt arbetet, grupparbete samtklassdiskussion. Vid interaktion kan språkliga svårigheter redas ut och språkutvecklingen kanberikas, men de språkliga svårigheterna kan även försvåra interaktionen, enligt de bådadelstudierna.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa de faktorer som är viktiga i arbetet med flerspråkiga elever i klassundervisningen. Studien redogör för hur undervisning bör utformas för att andraspråkselever ska lära och trivas i skolan. Studien behandlar främst forskning som utförts i grundskolans lägre årskurser. Litteraturstudiens resultat är baserat på 16 vetenskapliga artiklar och har strukturerats i olika teman som svarar mot syftet. Faktorer som stödjer andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling har ordnats i sju teman. Dessa är höga förväntningar och utmanande uppgifter, lärares medvetna språkanvändning, explicit undervisning av språkregister, stöttning, stort talutrymme för elever, språkstöd samt meningsfull och motiverande undervisning. Därefter följer de faktorer som är betydelsefulla för andraspråkselevers trivsel i två teman. Dessa är se värdet av mångfald samt trygghet och gemenskap. I den avslutande diskussionen behandlas tre områden som är övergripande för resultatet. Först diskuteras hur undervisning ska tillgodose balansen mellan andraspråkselevers behov av förståelse och utmaning. Därefter diskuteras vikten av att språket är i centrum för ämnesundervisningen för att främja andraspråksutvecklingen. Slutligen resoneras det kring huruvida andraspråkselevers trivsel är en förutsättning för lärande.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur andraspråksundervisningen kan organiseras och vilka hinder respektive möjligheter vald organisation kan få för eleverna. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två rektorer på olika skolor försökt synliggöra hur andraspråksundervisning kan organiseras och vilka tankar som ligger till grund för dessa val. Det resultatet visade är att när antalet andraspråkselever på en skola uppgår till nästan 100 % blir det svårt att bortse från ett andraspråksperspektiv i verksamheten. I vår undersökning framkommer en medvetenhet hos våra informanter om både vad det innebär och om vad som krävs för att lära sig ett andraspråk. Däremot är det inte alltid så att det som krävs går att förverkliga inom ramen för skolans resurser och då blir skolans tuffa uppgift att organisera sig efter de möjligheter som finns. Det dagliga arbetet med andraspråkselever handlar dock snarare om ett förhållningssätt utifrån ett andraspråksperspektiv än ett särskilt sätt att organisera undervisning. I undersökningen framkommer även det faktum att det inte krävs någon behörighet i svenska som andraspråk för att undervisa elever med annat modersmål än svenska och vilka konsekvenser det kan ge ämnet i framtiden. Slutligen belyser vi också de konsekvenser en vald organisation kan ge i förhållande till elevernas skolframgång.

Syftet med studien var att lyfta fram lärares erfarenheter och uppfattningar om ett multimodalt arbetssätt i matematiken. Frågeställningarna i syftet behandlar på vilket sätt ett multimodalt arbetssätt i matematiken kan stödja andraspråkselevers lärande samt hur lärare använder modaliteter i undervisningen för andraspråkselevers delaktighet och inkludering. Studiens datainsamlingsmetod utgick med hänvisning till syftet från en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer med fem lågstadielärare. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ inriktad IPA-analys som kunde identifiera sex teman, vilka redogör lärarnas uppfattningar. Resultatet av studien samt tidigare forskning visar att det finns främjande fördelar med ett multimodalt arbetssätt i matematiken, men att det kräver kompetens, tid och resurser. Analysen av intervjuerna visar att lärarna förespråkar en inkluderande undervisning med varierat innehåll samt framhåller vikten av att låta eleverna möta innehållet med flera olika sinnen för att finna sitt bästa sätt att lära.

The purpose of this study is to analyze if the grammatical features in two different teaching materials correlates to the grammatical difficulties that pupils with other native languages beside Swedish might have. A subsidiary purpose of the study is to examine how these grammatical features are covered. The aim of the study is to answer following questions:• What grammatical features are covered in two different teaching materials? -To what extend are the grammatical features covered?• Do the grammatical features in the teaching materials correlate to the difficulties that pupils with other native languages beside Swedish might have? Earlier studies have showed that a lot of the grammatical difficulties and errors that are made by learners occur in grammatical features that differ from the learner’s native language. To overcome and to prevent this learners must be made aware of these grammatical features that differs. This study shows that there was no clear correlation between grammatical features in the teaching materials and the grammatical difficulties that might be of problem for learners with different native language besides Swedish.

The aim of the study is to investigate how teachers talk about their teaching in the subject of Swedish, with a focus on L2 pupils’ writing. Data were collected through interviews with four teachers of Swedish in grades 1–3. The interview responses were compiled for interpretation and divided into four shared themes and allocated to six writing discourses. The result shows that teachers find it difficult to point out what is most important for L2 pupils to encounter in their writing development and they consequently switch between several writing discourses. The teachers also adapt their teaching – to differing extents – in order to promote L2 pupils’ writing. A shared theme in all the teachers’ responses, however, was arousing and maintaining the pupils’ love and enjoyment of writing.

Syftet med studien är att belysa framgångsfaktorer i andraspråksinlärning på fritidshemmet. Genom att åskådliggöra dessa framgångsfaktorer, vill vi bidra till fältet med metoder samt resurser som lärarna beskriver främjar andraspråksinlärning. Uppkomsten av studien grundades i våra erfarenheter, vårt intresse för andraspråksinlärning samt att forskningen inom detta område är näst intill obefintlig.  Studien utgick ifrån fem kvalitativa intervjuer, där lärarna i fritidshem beskrev framgångsfaktorer i sitt arbete med andraspråkselevers språkinlärning. Intervjumaterialet har sedan analyserats i förhållande till studiens teoretiska grund, som utgått från forskning om andraspråksinlärning i ett pedagogiskt sammanhang presenterat av forskaren Jim Cummins (2017). Studiens resultat pekar på att lek, högläsning och samtal är metoder som lärarna beskriver som gynnsamma för andraspråksinlärningen. Vidare pekar resultatet även på att de resurser som lärarna beskriver som främjande för andraspråksinlärningen är personalens förhållningssätt, möjligheter till translanguaging samt relationerna mellan lärarna och andraspråkseleverna.

Att ha förmågan att kunna läsa och ha läsförståelse är i dagens samhälle en av de viktigastekunskaperna att behärska. I den svenska skolan finns det många elever som inte har svenskasom förstaspråk men som går i samma klass som förstaspråkselever och använder sammaläromedel. I denna studie har en analys av tre olika läromedel i svenska läsförståelse gjorts ochsom utgått från andraspråkselevers perspektiv. Syftet med studien var att undersöka omläromedlen är lämpliga att använda för andraspråkselever och vilket stöd de kan ge eleverna ideras utveckling av läsförståelse. Studien har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalysdär viktiga delar i läsförståelse som ordförråd, lässtrategier, förkunskap och bilder harundersökts. För en andraspråkselev är dessa delar viktiga för att de ska ha läsförståelse ochkunna utvecklas ännu mer språkmässigt. Resultatet av studien visar att de tre läromedlen kanbidra till att öka andraspråkselevers läsförståelse men inte helt utan stöd från lärare ocheventuellt klasskamrater.