Denna litteraturstudie behandlar lärares arbete med återkoppling på andraspråkselever och hur återkoppling kan bidra till att utveckla deras skrivande. I och med att antalet elever som har annat modersmål än svenska ökar i Sverige är det av betydelse att lärare har kännedom om olika återkopplingsformer eftersom att dem till skillnad från förstaspråkselever behöver andra förutsättningar vad gällande effektiv återkoppling. Syftet med denna studie är att undersöka hur muntlig och skriftlig återkoppling används på andraspråkselevers skriftliga arbeten i årskurs 4–6 samt vilka kvaliteter som kännetecknar återkoppling som leder till att andraspråkselever utvecklar sitt skrivande. Metoden som har tillämpats är en litteraturstudie. Det innebär att med hjälp av relevanta sökord genom databassökningar har studiens syfte och frågeställningar besvarats utifrån den befintliga forskningen. Resultatet visar att vissa återkopplingsformer har avsevärda förbättringar, medan andra visat betydligt litet eller inga förbättringar alls. Less is more, Focused Feedback, Indirect Feedback och Immediate Corrective feedback är former av återkoppling som visat sig vara framgångsrika vad gäller andraspråkselevers skrivutveckling genom att de stödjer elevernas metakognitiva förmåga. Återkoppling i form av Delayed Corrective Feedback och Direct Feedback har inte visat sig vara lika effektiva eftersom de inte ger utrymme för elevers egen reflektion och tänkande / <p>Svenska</p>

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning några gymnasielärare har om andraspråkselevers attityder till skriftspråket och jämföra dessa med de svar sex andraspråkselever givit i en tidigare genomförd studie (se Kanmert 2011). Studien syftade även till att undersöka lärares syn på, och attityder till, undervisning av andraspråkselever samt hur de bedömer elevernas förutsättningar att uppnå angivna kursmål. Studien har en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning. Materialet samlades in genom intervjuenkäter innehållande öppna frågor samt flervalsfrågor. Resultatet visade att lärarnas uppfattning till största delen skilde sig från andraspråkselevernas. Det framgick också att ämneslärare tenderar att skjuta över upplevda svårigheter på eleverna. Likaså föreföll det som om en del ämneslärare är ovilliga att anpassa sin ämnesundervisning för att kunna möta andraspråkselevers behov liksom att majoriteten av informanter upplevde svårigheter i samband med undervisning av andraspråkselever. Endast ett fåtal lärare ansåg att deras andraspråkselever hade goda förutsättningar att uppnå angivna kursmål i deras respektive ämnen. De slutsatser som kunde dras av studien var att lärare troligen behöver samtala och interagera mer med sina andraspråkselever för att kunna skapa bättre relationer till dem samt att lärare behöver bli medvetna om sin egen roll vad gäller upplevda svårigheter i andraspråksundervisningen. Likaså verkar andraspråkslärare och ämneslärare ha olika syn på vilken kunskapsnivå i svenska andraspråkselever bör ha uppnått när de börjar gymnasiet. Slutligen konstaterades att det krävs en förändring om skolan ska kunna leva upp till föreskrivna demokratiska värderingar; skolan bör ges mer resurser i form av personal och skolmateriel. Dessutom behöver alla lärare få utbildning i att undervisa andraspråkselever.

Syftet med undersökningen är att undersöka om språkförståelsen i svenska påverkar elevers förmåga att lösa matematiska textuppgifter. Strävan är att undersöka om det är språkförståelsen eller matematikförståelsen som brister i utförandet av dessa uppgifter. Syftet är även att undersöka några pedagogers medvetenhet om detta och ta reda på hur de utformar sin undervisning med dessa elever. Metoden vi använde oss av för att komma fram till ett resultat var en fallstudie i form av en enkät och kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltog 40 elever från år 3 och i de kvalitativa intervjuerna medverkade fyra pedagoger. Resultatet visade att språkförståelsen är avgörande för hur elever löser matematiska textuppgifter. Resultatet visade även att berörda pedagoger är medvetna om detta.

Syftet med denna masteruppsats är att närmare undersöka på vilka sätt lärare i grundskolan arbetar med andraspråkselever i matematik och deras språkförståelse samt vilka undervisningsformer de anser kan främja andraspråkselevers lärande. Syftet är också att undersöka vilken syn matematiklärare har på den sjunkande kunskapsnivån i matematik i grundskolan. Metodmässigt samlades data in genom intervjuer för att undersöka fyra matematiklärares uppfattningar och tillvägagångssätt, dels kvalitativa observationer genom att observera de intervjuade lärarnas matematikundervisning. Resultatet visar ur ett sociokulturellt perspektiv att lärarna är medvetna om att språket är lika viktigt som matematiken då eleverna i matematikundervisningen får möjlighet att samarbete, förklara, omformulera, argumentera, presentera och tänka om olika lösningar. Språkliga och fysiska redskap är ofta beroende av varandra, man behöver kunskap om siffror eller de olika enheter och detta pekar på att samtliga elever får möjlighet att utveckla nya kunskaper och kompetenser tillsammans med andra, eftersom de måste förklara, omformulera, argumentera, presentera och tänka om sina matematiska problem. Under observationerna iakttog jag utifrån Cummins modell för deras matematikundervisning ur ett konstruktivism perspektiv och resultatet visade att lärarnas verkliga undervisning inte alltid stämde med deras uttalade uppfattningar. Det finns ytterligare faktorer som spelar roll i matematikundervisningen för att främja andraspråkelevers lärande, såsom elevernas delaktighet i diskussioner, intresse, pröva laborativa moment och få stöd av modersmålslärarna. Målet för andraspråkselever är anpassning. Anpassning sker genom att elever tar in och bearbetar intryck från omgivningen i klassen. Det innebär att nya erfarenheter läggs till de tidigare utan att några ”scheman” behöver ändras. De läromedel som skolan har är i grunden bra för elever som har lätt för matematik, men inte för de svaga. De innehåller avancerade övningar med svåra texter för att utmana de som kan mer, men är för svåra för eleverna i praktiken. Lärarna arbetar med de olika textuppgifterna på tavlan och försöker förklara dem på ett enkelt språk genom att bara skala av det som är onödigt, utan att ta bort det matematiska innehållet. / The purpose of this master thesis is to further explore ways in which teachers in primary schools are working with second language learners in mathematics and their understanding of language and the teaching methods they consider may promote these students' learning. The aim is also to examine the outlook mathematics teachers at the declining level of knowledge in mathematics in elementary school. In terms of methodology, data were gathered through interviews to investigate four mathematics teachers' perceptions and approaches, and qualitative observations by observing the interviewed teachers teaching mathematics.The result shows from a socio-cultural perspective that teachers are aware that language is just as important as mathematics where students in mathematics education have the opportunity to cooperation, explain, reformulate, argue, present and think about different solutions. Linguistic and physical tools are often interdependent, one needs knowledge of numbers or the various units and this indicates that all students have the opportunity to develop new knowledge and skills with others, because they have to explain, reformulate, argue, present and thinking on their math problems. During the observations I watched the basis of Cummins model for their teaching of mathematics from a constructivist perspective and the results showed that the teachers' actual teaching does not always line with their stated beliefs. There are additional factors that play a role in mathematics education to promote these students' learning, such as student participation in discussions, interest, test laboratory experiments and supported by native teachers. The goal of second language learners are customizable. Customization is accomplished by students taking and process impressions from the environment in class. This means that new experiences are added to the previously without any "schemas" needs to be changed. The teaching material that school is basically good for students who have easy math, but not for the weak. They contain advanced exercises with difficult texts to challenge those who can do more, but are too difficult for the students in practice. Teachers work with the various text information on the board and try to explain them in simple language by just scale of that which is unnecessary, without removing the mathematical content.

Studien undersöker fyra ämneslärares upplevelser kring att arbeta språk- och kunskapsutvecklande med andraspråkselever i gymnasiet. I sina berättelser utgår lärarna ifrån skolornas språkpolicys och elevernas tidigare skolerfarenheter. Studien undersöker även hur lärarna ser på fortsatt kompetensutbildning med fokus på andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Samtliga ämneslärare som deltar undervisar elever med svenska som andraspråk. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. De teoretiska ramverken för studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på stöttning och transspråkande. Studiens resultat visar att lärarna arbetar språk- och kunskapsutvecklade genom ett sociokulturellt förhållningssätt till undervisning samt att de uppmuntrar eleverna till att använda sig av den språkliga strategin transspråkande då ämneslärarna anser att det är det kunskapsmässiga som ska bedömas av dem och inte det svenska språket. Lärarnas arbete med andraspråkselevers tidigare skolerfarenheter är dock något isolerat och det existerar ingen vägledning på deras skola genom språkpolicys. Resultatet uppvisar även en vilja bland majoriteten av lärarna att vidareutveckla sina kunskaper kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, men är osäkra kring kompetensutbildningens förfarande.