Denna studie handlar om lärares attityder till informations- och kommunikationsteknik (IKT). Syftet med studien är att ta reda på lärares attityder till IKT samt hur de arbetar med IKT i undervisningen och i vilket syfte. För att ta reda på detta ställde vi oss dessa frågeställningar:- Vilken är lärares attityder till IKT?- Vilka huvudsakliga faktorer påverkar lärares attityder till IKT?- Hur arbetar respondenterna med IKT i undervisningen och i vilket syfte?Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa respondentintervjuer med fyra verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Bearbetningen av insamlad data gjordes utifrån en sammanfattningsmetod som syftar till att koncentrera vissa delar av texten. Några utvalda delar av intervjuerna är även transkriberade. Med hjälp av en kartläggningsmetod presenteras tydligt framgående fenomen i teman i analysen. De teman som finns är baserade på våra frågeställningar.Resultatet av studien visar bland annat att lärare känner sig osäkra inför att bedriva IKT-undervisning och vill ha mer utbildning och kompetens inom ämnet. Lärarna menar även att det inte finns tillräckligt med resurser för att bedriva den undervisning med IKT som de önskar. Det visade sig att lärarna i stor utsträckning påverkas av skolledningen beträffande attityder till IKT.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares attityder till läromedel, läroböcker vs IKT. Vilka motiv och vilka faktorer vilar bakom dessa lärares val och vilka didaktiska konsekvenser kan de se i användandet av dessa läromedelsformer. Vi använde oss av metoderna observation och intervju för att söka svar på detta inom svenskundervisningen med lärare i årskurs 5 i två olika kommuner. Våra resultat visar att samtliga lärare är positivt inställda till att använda IKT i sin undervisning och att samma lärare också till stor del använder läroböcker som en utgångspunkt i sin lektionsplanering. Det visade sig också finnas skillnader mellan de två undersökta kommunerna i frågan om huruvida de använde IKT eller läroböcker i undervisningen. I den mer resursstarka kommunen fann vi att IKT användande var mer utsträckt än i den mindre resursstaka kommunen. Ett svar på detta kunde vi spåra till kommunernas skolplaner där deras prioriteringområden skiljde sig åt. Resultatet visade också att det inte handlar om att välja antingen den ena eller den andra sidan utan att mer använda dessa läromedel som komplement till varandra.

Denna uppsats består av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lärare verksamma inom de tidiga åren på grundskolan har samt deras inställning till att använda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lärare verksamma på samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för årskurs 1 och tre som undervisar för årskurs 3. Frågorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhåller sig till de digitala verktygen, deras inställning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som påverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lärarna beskriver sig själva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. Däremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT är i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lärarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, både i skenet av tidigare forskning samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv på hur lärarnas attityder skapas. Studien visar att attityden dessa lärare har till att använda digitala verktyg till stor del formas av deras egen förtrogenhet med tekniken parallellt med deras benägenhet till att prova digital teknik i undervisningen. Detta kan utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärarnas lärande förstås som att läraren skapar sin förståelse för verktyget och dess användningsområden genom att använda IKT-verktygen inom undervisning. Därigenom skapas ett specifikt socialt och kulturellt sammanhang ihop med eleverna som i kombination med diskussionen kring IKT i omgivningen samt kravet från skolledning på att digitalisera sin undervisning också bidrar till lärarens förståelse för IKT. Utöver den egna erfarenheten visar sig även resurser, som tillgången till fungerande utrustning i klassrummet och den upplevda bristen på teknisk support, vara bidragande faktorer till lärarnas attityder kring IKT i undervisningen.

Att kunna läsa är inte bara att avkoda bokstäver till ljud utan även att förstå det man läser. Dagens samhälle ger oss ett stort informationsflöde som vi måste ta ställning till. Skolans uppdrag är att ge eleverna stöd i att utveckla läsförståelsen för ett livslångt lärande. Enligt vissa forskare är skolan dålig på att ge elever lässtrategier som hjälper dem till bättre läsförståelse och har traditionellt fokuserat mer på avkodningen. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med lärare i årskurs 1-3. Syftet var att få veta vad några lärares inställning till läsning fick för konsekvenser för deras undervisning i läsförståelse. Min undersökning visar att lärarens inställning och attityd till läsning påverkar deras undervisning inom läsförståelse och lässtrategier. De pedagoger som arbetar aktivt med lässtrategier är de som har ett vidare synsätt på läsning. Hos de pedagoger som inte arbetar aktivt med lässtrategier ses läsning mer som en färdighet än som en metod till kunskapsinhämtning. För att få till en bättre läsförståelseundervisning krävs att man i skolan arbetar mer med lässtrategier i alla ämnen och med alla olika sorters texter.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning några gymnasielärare har om andraspråkselevers attityder till skriftspråket och jämföra dessa med de svar sex andraspråkselever givit i en tidigare genomförd studie (se Kanmert 2011). Studien syftade även till att undersöka lärares syn på, och attityder till, undervisning av andraspråkselever samt hur de bedömer elevernas förutsättningar att uppnå angivna kursmål. Studien har en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning. Materialet samlades in genom intervjuenkäter innehållande öppna frågor samt flervalsfrågor. Resultatet visade att lärarnas uppfattning till största delen skilde sig från andraspråkselevernas. Det framgick också att ämneslärare tenderar att skjuta över upplevda svårigheter på eleverna. Likaså föreföll det som om en del ämneslärare är ovilliga att anpassa sin ämnesundervisning för att kunna möta andraspråkselevers behov liksom att majoriteten av informanter upplevde svårigheter i samband med undervisning av andraspråkselever. Endast ett fåtal lärare ansåg att deras andraspråkselever hade goda förutsättningar att uppnå angivna kursmål i deras respektive ämnen. De slutsatser som kunde dras av studien var att lärare troligen behöver samtala och interagera mer med sina andraspråkselever för att kunna skapa bättre relationer till dem samt att lärare behöver bli medvetna om sin egen roll vad gäller upplevda svårigheter i andraspråksundervisningen. Likaså verkar andraspråkslärare och ämneslärare ha olika syn på vilken kunskapsnivå i svenska andraspråkselever bör ha uppnått när de börjar gymnasiet. Slutligen konstaterades att det krävs en förändring om skolan ska kunna leva upp till föreskrivna demokratiska värderingar; skolan bör ges mer resurser i form av personal och skolmateriel. Dessutom behöver alla lärare få utbildning i att undervisa andraspråkselever.

Syftet med den här studien var att undersöka några engelsklärares attityder till ochanvändning av digitaliserat läromaterial i undervisningen på gymnasienivå. Studienundersöker även om lärare anser att det är relevant att använda sig av digitaliserat läromaterial, främst inom grammatikaspekten av engelskundervisningen och om de sernågon förändring i elevernas inlärning vid användning av materialet. Undersökningen ärbaserad på kvalitativa intervjuer, varav fem stycken personliga intervjuer medgymnasielärare i engelska samt telefonintervjuer med två rektorer och en administrativchef. I och med studien har vi har myntat begreppet digitaliserat läromaterial vilketinnefattar uppgifter och övningar som elever gör via en persondator. Undersökningenvisar att lärare gärna använder sig av datorer och digitaliserat läromaterial iengelskundervisningen, men flera av lärarna känner sig begränsade av skolans resursersamt tiden det tar att leta fram övningar och anpassa dem till undervisningen. Resultatetvisade även att samtliga lärare tycker att de har svårt att se någon förändring i elevernasinlärning i grammatikaspekten vid användning av digitaliserat läromaterial, men fleralärare talar om att de anser att eleverna får bättre förutsättningar för lärande.

Studiens syfte är att undersöka ett antal gymnasielärares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i ämnet historia. Studien har tre frågeställningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifrån gymnasielärarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner. Metoden för studiens insamling av empiri är kvalitativa öppna intervjuer. I studien har fyra gymnasielärare som undervisar i ämnet historia intervjuats. Resultatet visar på att gymnasielärarnas upplevelse av planeringsarbetet sker i relation till deras andra arbetsuppfter. I gymnasielärarnas upplevelser av planeringsarbetet sker det en koppling till deras yrkesmässiga erfarenhet. Planeringsarbetet visar sig vara beroende av förhållandet av hur många år man har arbetat som lärare och på så vis hur mycket erfarenhet man har som man kan basera sin planering på. Centralt för lärarnas upplevelser av planeringsarbetet är att de beskriver det i ett motsatsförhållande, så som roligt, kreativt, stressigt och krävande. Planeringsarbetets didaktiska aspekter framkommer i tre stadier av planeringens process, nämligen helhetsplanering, momentplanering och lektionsplanering. I helhetsplaneringen beslutar lärarna om ”vad” som ska undervisas och ”när” det ska undervisas. I momentplaneringen framkommer didaktiska aspekter som syfte, centralt innehåll, metod och elevernas förmågor. I lektionsplaneringen sker en avvägning mellan lärarens ledning och elevens aktivitet. Gymnasielärarnas attityder om planeringsarbetet visar tendenser till att sätta undervisningsämnet i fokus, varav lärarrollen är central för planeringens utformning och elevrollens inverkan på planeringen visar sig komma till uttryck i val av metod. I diskussionen framkommer kreativiteten, tiden med intensifieringstesen och erfarenheten som bygger upp ett professionellt kapital hos läraren, som centrala faktorer som påverkar gymnasielärarnas upplevelser av planeringsarbetet. Planeringsarbetet är till stor del en olinjär process. Planeringsprocessen karaktäriseras av flexibilitet, samt tankar om dåtid, nutid och framtid. I gymnasielärarnas planeringsarbete framkommer den essentialistiska utbildningstraditionen.

Studien ämnar att belysa de attityder som lärare genom sin yrkesprofession besitter angående skolans huvudmannaskap, lärrarollen i förändring samt lärares syn på eleverna. Introduktionen utgörs av aktuella politiska debatter 2013 och 2014 huruvida skolan bör vara statligt styrd eller inte. Eftersom det är lärares yrkesprofession som kommer i direkt anslutning till de reformer som politiker driver på skolan är det relevant att undersöka dessa åsikter. Bakgrunden till decentraliseringen härrör från de samhällsförändringar som påverkat landet, då individen förutsätts vara i fokus, vilket i sin tur har lett till att elevens roll förändrats i statens styrdokument för hur undervisningen – och betygssättning ska bedrivas. I detta examensarbete görs en intervjustudie med gymnasie- och högstadielärare som arbetar inom samma geografiska område i södra Sverige. Metoden för undersökningen är intervjuer med en fokusgruppsintervju och tre enskilda intervjuer med lärare som arbetat inom skolans verksamhet före 1990 och lärare som arbetetat inom skolans verksamhet efter 1990. Av resultetet att döma, framkommer att flera lärare anser att skolan blivit mer ojämlik och orättvis då resurser ska fördelas. Även attityder om hur det lokala politiska styret påverkat lärares sätt att se på huvudmannaskapets kompetens har också ifrågasatts. Elevens roll konstateras också ha förändrats då eleven har allt större inflytande och makt i dagens läge över sin utbildning, då skolpengen gör det enkelt för dem att välja vilken skola de vill gå på. Detta ställer krav på att skolor ska konkurrera med varandra för att vinna elevens skolpeng och därmed få extra resurser till sin verksamhet.

Syftet med den här studien var att undersöka de attityder som lärare och skolledarehar till förändringar som de möter i sitt yrkesliv och att förklara dessa utifrån deerfarenheter som de själva berättade om samt att problematisera dessa attityder irelation till de förändringar som skolutveckling innebär. Datainsamlingen har skettmed semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade att tidigare erfarenheter avförändringar kan kopplas till attityderna och att de även har en viss betydelse förskolutvecklingens lyckande eller misslyckande. Slutsatserna jag drog var att läraresattityder delvis beror på förändringarnas karaktär och även vissa andra saker. Därförbör man ta detta i beaktande när man ska bedriva skolutveckling.

No description available.