Datorn är ett av skolans viktigaste verktyg – både idag och i framtiden och inte minst i engelskundervisningen. Detta examensarbete syftar dels till att undersöka huruvida eleverna ser någon skillnad i undervisningen när de nu har tillgång till en personlig dator jämfört med tidigare och dels till att undersöka och belysa hur lärare respektive elever resonerar kring datorns användning och betydelse i engelskundervisningen på en gymnasieskola. Det senast nämnda syftet kan ses som det huvudsakliga då det just nu satsas mycket pengar på att förnya de digitala verktygen i skolorna vilket gör kombinationen dator och undervisning väldigt aktuell och viktig att granska. Forskare som Martin Tallvid och Agnes Kukulska-Hulme diskuterar ämnet flitigt och lägger vikt vid hur man i skolan ska inkorporera digitala medier, såsom datorn, i undervisning för att utveckla elevers tänkande och agerande och inte endast använda datorn som ett hjälpmedel. Forskaren Maria Estling Vanneståls resultat utifrån egna undersökningar bidrar även mycket i denna uppsats till hur elever och främst lärare tänker kring IKT och dator i engelskämnet. Detta arbete åskådliggör till exempel att lärare stöter på problem när det gäller att använda datorn i undervisning. Läraren får nu slåss för uppmärksamheten i klassrummet på ett helt annat sätt en tidigare såväl som att elevers funderingar kring datorn är ganska få. Arbetet tar upp Facebook som ett omdiskuterat ämne, men visar att önskan om en digital plattform finns.Åtta intervjuer har genomförts för att få fram detta resultat och tillsammans med de och den tidigare forskningen går det att dra slutsatsen att både elever och lärare är positivt inställda till datorn i engelskundervisningen, men att lektionerna inte har förändrats på något drastiskt sätt med datorns intåg. Dessutom kan man antyda att datorn borde få en större plats i de nationella styrdokument som finns för gymnasieskolan då den är oersättlig för både lärare och elever.

No description available.

The aim with this study was to investigate how a few teachers in Swedish, at upper secondary school, are using computers in their teaching, and what approach they have towards using computers in teaching. A qualitative study has been made to accive a result, on this matter, were five currently teaching teachers in Swedish, at different upper secondary schools, have been intervjued. The teachers answered questions concerning how and in what speciefic fields of study they use computers, the computer program and -tools they are using and what benefits and disadvantiges they see with computers in teaching. They also answered questions concerning the availability of computers at the schools which they are working.  The study showed that the way teachers are using computers in their teaching, and the amount they are using them varied between the teachers; but all are using computers mainly with the purpose to write texts and to search for information. All teachers also had in common that they are using computers not as frequently and in a different way when grammar is concerned.  It appered that the teachers were mainly positive to use computers in their teaching, even if some teachers acknowleadged more disadvantiges than the others. They expressed that the strongest advantages when using computers in teaching are that it makes textediting and searching for information easier. The disadvantiges when using computers in teaching they believed were, among others, that computers can be disturbing in teaching and that the requirements of the evalutation of the sources increases.

Detta är en studie som syftar till att ta reda på hur två pedagoger arbetarmed datorer och belöning. I bakgrunden presenterar vi bland annatbegreppet motivation samt att vi går igenom några centrala delar i behaviorismen.För att finna svar till vårt syfte använde vi oss av observationeroch semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet inspireradesvi av hermeneutiken och vår tolkning är att pedagogerna blandannat använder sig av datorerna för att motivera eleverna. Vår studieavslutas med en kortare sammanfattning av resultatet där vi lyfter framnågra egna tankar samt att vi ger tips på vidare forskning.

De flesta skolor i Sverige använder konventionella metoder när det gäller läs- och skrivinlärning, det vill säga papper och penna som främsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhället förändras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan användas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en läs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till läsning. IKT i förskoleklass och skola (2005). Vi har undersökt även hur interaktionen mellan elev - elev och elev - pedagog påverkades när undervisning skedde med datorn. Undersökningen genomfördes med sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt. Vi gjorde en kvalitativ analys av de empiriska data i form av semistrukturerade intervjuer med pedagoger, deltagande observationer samt undersökning av elevernas egenproducerade böcker. Resultatet gav en positiv bild av Tragetons strategi, såväl ur elevernas som ur pedagogernas perspektiv. Andra metoder användes parallellt i undervisningen som komplettering till strategin. Pedagogens förhållningssätt mot eleverna visade sig förskjutas från överförande till vägledande. Slutsatsen blev att datorn är ett praktiskt alternativt redskap i undervisningen men att både nya och traditionella arbetsmetoder behöver gå hand i hand och komplettera varandra.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2008. / Härtill 9 uppsatser.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.