Diss. Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2009.

Diss. Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2009.

Det står i läroplanen för förskolan att verksamheten skall lägga grund för ett livslångt lärande. På sikt skall barnen även kunna tillägna sig den kunskap som utgör den gemensamma referensramen som alla i samhället behöver (Utbildningsdepartementet, 1998). Kan datorer kanske vara ett verktyg som kan hjälpa dem att få tillgång till kunskap? I denna uppsats är syftet att undersöka pedagogers och föräldrars syn på datorer i förskolan och hur barnen faktiskt använder datorn i vardagen. De vuxnas åsikter framställs genom intervjuer och enkäter. Barnens användning av datorer synliggörs genom löpande observationer. Frågeställningarna är: Hur används datorerna på förskolan? Hur ser pedagogerna på användandet av datorer i förskolan? Hur ser föräldrarna på datorer i förskolan? Skiljer sig datoranvändningen åt mellan pojkar och flickor?För den teoretiska basen i analysen använder vi oss av John Deweys och Lev Vygotskijs aktivitetsteorier samt inslag av Maria Montessoris tankar angående pedagogiska strategier. Resultatet visar att pedagoger och föräldrar är både positiva och negativa till datorer i förskolan, men att de inte riktigt hittat strategier för hur de ska hantera och använda datorn tillsammans med barnen. Studien visar även att barnen använder datorerna som en mötesplats, en leksak och som inlärningsredskap, med eller utan pedagogens aktiva närvarande.Nyckelord: Aktivitetsteori, Barns datoranvändning, Datorer i förskolan, Internet

Undervisningen i skolan ska anpassas efter alla elevers olika behov (Skolverket 2011). För att alla elever ska ha samma förutsättningar att nå målen kan lärare i samarbete med specialpedagoger utforma en anpassad undervisning. Elever med någon form av funktionsnedsättning har rätt till hjälp och stöttning för att klara av kunskapsmålen.SyfteSyftet med studien är att undersöka vad specialpedagoger samt elever i årskurs 4-6 med läs- och skrivsvårigheter har för erfarenheter av hjälpmedel och hur de används i svenskämnet.MetodEn kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre specialpedagoger samt sex elever på tre olika skolor.ResultatI resultatet framgick det att skolor har olika typer av hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Hjälpmedel definieras i denna studie som sådant som på något sätt kan hjälpa elever i deras utveckling. Hjälpmedel i detta fall är allt ifrån mycket läsmaterial i klassrummet, inlärningsmetoder, tekniska hjälpmedel samt en närvarande lärare. Den typ av hjälpmedel som får störst fokus är de tekniska hjälpmedlen med sina olika appar och program. De tekniska hjälpmedlen är något som både elever och specialpedagoger uppskattar och vill använda i undervisningen.

Sömnen är viktig för att barn och ungdomar ska må bra och kunna bevara sin hälsa.  Som skolsköterskor träffar vi ofta på barn och ungdomar som är trötta eller sover dåligt. Barn och ungdomar har ett sömnbehov på åtta till elva timmar per natt med stora individuella variationer. När sömnen fungerar bra klarar kroppen lättare av stress och påfrestningar under dagen. Hälsa är vårdandets mål, med huvudsyfte att stödja och stärka människors hälsoprocess. Syftet är att belysa hur barn och ungdomars sömn påverkas vid användning av olika typer av bildskärmar. Tolv artiklar som belyser barn och ungdomars sömn i samband med användning av bildskärmar i sovrummet, det vill säga TV, dator och mobil valdes ut till litteraturstudien. Artiklarna analyserades enligt Axelssons modell. Resultatet visar att barn och ungdomar som spenderar lång tid vid bildskärmar innan de ska somna riskerar att ha en senare läggtid och en kortare sömntid. Har de mobilen på under natten riskerar de att väckas av bland annat sms. Barn och ungdomar som har flera bildskärmar i sitt sovrum fick också kortare sömnlängd. Det gick att se vissa könsskillnader, flickor använde sin mobil mer och pojkarna använde TV och dator i större utsträckning. Samtliga artiklarna hade en kvantitativ ansats, någon kvalitativ studie fanns inte under den valda tidsperioden. I framtiden behövs kvalitativa studier för att få ett annat perspektiv på barn och ungdomars sömn och användningen av olika bildskärmar. Ett antal sömnråd som stöd för föräldrar så att barn och ungdomar ska må bra och uppleva hälsa och nå målen i skolan redovisas.

No description available.

Svenska grundskolan närmar sig en tid när alla elever har egna datorer. Vissa lärare har arbetat med detta i många år och andra bara några. Frågan som undersöks i denna uppsats är vilken potential fysiklärare ser i denna utveckling och hur de upplever potentialen. Sju naturvetenskapslärare från Sydsverige intervjuades på ett semistrukturerat sätt och data analyserades med en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att den potential som lärare beskriver kan kategoriseras som skapande, innehåll och interaktion men att det finns störningar som påverkar alla kategorier. Analys av hur lärare upplever potentialen belyses med följande kategorier; noggrannhet, effektivitet, flexibilitet och illustrativ. Uppsatsen försöker att undersöka både de negativa och positiva aspekterna inom dessa kategorier. Vidare forskning som undersöker hur elever upplever dessa kategorier av potential skulle kunna bidra till en bättre helhetsbild.

<p>Detta examensarbete har som syfte att undersöka om kalkylprogram kan vara ett användbart hjälpmedel i matematikundervisning på högstadiet. Den frågeställning som legat till grund för undersökningen är: Vilka skillnader finns i elevernas kommunikation kring en matematisk uppgift, då de arbetar med ett kalkylprogram, jämfört med när de löser samma uppgift med papper och penna? 14 elever indelade i sju par deltog i undersökningen. Försöken inleddes med att de fick se en ca fem minuter lång instruktionsvideo om kalkylprogram. Därefter fick de lösa en matematisk uppgift med papper och penna respektive på datorn. Deras samtal och arbete dokumenterades med hjälp av en videokamera samt en programvara som spelade in allt som visades på datorskärmen. Resultaten visade att eleverna kommunicerade och samarbetade <em>mer</em> under arbetet med kalkylprogram, jämfört med när de löste samma uppgift med papper och penna. Tekniska frågor upptog av naturliga skäl en del av kommunikationen, men kommunikationen handlade fortfarande om matematik.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolan kan använda datorn för att främja barns lärande. För att motsvara syftet har sex förskollärare från två olika kommuner intervjuats. Intervjuerna bestod av elva i förväg formulerade frågor sammanförda i en intervjuguide. Vid intervjuerna ställdes också ett antal uppföljningsfrågor. Det insamlade datamaterialet har analyserats och delats in i teman för att därefter sammanställas och presenteras som resultat. Majoriteten av intervjupersonerna anser datorn vara ett viktigt och positivt inslag i förskolans verksamhet. Via datorn erbjuds barn möjlighet att lära på ett roligt sätt. Förutom att vara underhållande bidrar datorspel, datorprogram, bildvisning och informationssökning via Internet till pedagogiska fördelar och möjliggör bland annat kognitiv utveckling för barn. De val- och individualiseringsmöjligheter datorn medför bidrar vidare till att barn erbjuds möjligheter till lustfyllt lärande. Pedagogens roll anses vara vägledande med strävan att inspirera barn i deras lärande.</p>

<p>Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolelärarna upplever datorns konsekvenser för undervisningen samt för elevers lärande och hälsa. Vår studie är av kvalitativ art och som forskningsredskap har vi använt oss av intervjuer.  Intervjuerna har gjorts med fem lärare som arbetar i grundskolor i Gävleborgs kommuner. Lärarna har då svarat på frågor om hur de arbetar med datorer, datorernas påverkansprocesser på lärande och hälsa och dessutom hur de skulle vilja arbeta med datorer i undervisningen.<strong> </strong>Studien tar förutom det som syftet avslöjar bland annat upp delar ur ett historiskt perspektiv kring datorerna, datorernas användningsområden i skolan samt för- och nackdelar med datorerna i skolan. I vårt resultat kunde vi då finna att lärarna varierar mellan att använda sig av läroböcker och datorer i undervisningen.</p><p>Lärarna såg en stor fördel med att använda sig av datorerna i undervisningen och då framförallt när det kom till elever med dyslexi och liknande svårigheter. Lärarna menade också att det finns många program som hjälper dessa elever. Att eleverna blir mer och mer intresserade av datorer är en annan positiv effekt då lärarna ser detta som ett måste med tanke på dagens utbredda datorverksamhet i hela samhället.</p><p>När det kommer till hinder i datoranvändandet så var det kompetensen som lärarna var mest bekymrade över. De nämnde också teknik och resurser tillsammans med tidsaspekten som problem. Men främst handlade det om att de ansåg sig ha för liten kompetens för att kunna utnyttja datorernas fulla potential i undervisningen. <strong></strong></p><p>Lärarna berättar också att de hade önskemål för att förbättra undervisningen med datorerna. Ett av dess önskemål var att få tillgång till projektorer som de kan använda sig av via datorerna för att på så sätt kunna visa eleverna viktig information över hela klassrummet</p>