• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 614
  • 9
  • Tagged with
  • 623
  • 623
  • 243
  • 174
  • 107
  • 106
  • 102
  • 98
  • 94
  • 91
  • 89
  • 88
  • 86
  • 81
  • 80
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Lärandemiljö sedd ur ett barns ögon : en kvalitativ studie om hur barn med läs- och skrivsvårigheter upplever en givande lärandemiljö

Prick, Johanna, Holm, Josefine January 2006 (has links)
<p>Vårt samhälle är till stor del genomsyrat av skriftspråket. I vardagen möter vi ständigt det skrivna språket, det finns dock många människor som har svårigheter att läsa och skriva. Forskning kring läs- och skrivsvårigheter känns därför som ett ständigt aktuellt ämne. Ur ett didaktiskt perspektiv pågår utveckling för hur skolan skall kunna hjälpa dessa barn på bästa sätt. Skolan har ett mål som innebär att skapa en skola för alla. Syftet med studien är att undersöka hur barn med läs- och skrivsvårigheter upplever sin lärandemiljö samt elevens egen reflektion kring sin påverkan på denna. Vi har valt att, utifrån ett elevperspektiv, undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever sin lärandemiljö. Vi har intervjuat sju elever i år 4 som går på en kommunal skola i Västsverige. Elevernas svar har sedan tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att eleverna är realistiska i sina svar och att de verkar reflektera mycket kring sitt skolarbete och sin egen insats i skolan. Elevernas ideala undervisningsmiljö är formad utifrån sådant de upplever positivt i sin nuvarande lärandemiljö. När barnen får vara med och utforma sin lärandemiljö i högre grad, påvisar vårt resultat att de önskar en undervisning med mycket variation och interaktion. En god pedagog som är duktig på att lära ut, arbete i en lugn och stimulerande miljö samt grupparbete är några av elevernas önskemål.</p>
2

Lärandemiljö sedd ur ett barns ögon : en kvalitativ studie om hur barn med läs- och skrivsvårigheter upplever en givande lärandemiljö

Prick, Johanna, Holm, Josefine January 2006 (has links)
Vårt samhälle är till stor del genomsyrat av skriftspråket. I vardagen möter vi ständigt det skrivna språket, det finns dock många människor som har svårigheter att läsa och skriva. Forskning kring läs- och skrivsvårigheter känns därför som ett ständigt aktuellt ämne. Ur ett didaktiskt perspektiv pågår utveckling för hur skolan skall kunna hjälpa dessa barn på bästa sätt. Skolan har ett mål som innebär att skapa en skola för alla. Syftet med studien är att undersöka hur barn med läs- och skrivsvårigheter upplever sin lärandemiljö samt elevens egen reflektion kring sin påverkan på denna. Vi har valt att, utifrån ett elevperspektiv, undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever sin lärandemiljö. Vi har intervjuat sju elever i år 4 som går på en kommunal skola i Västsverige. Elevernas svar har sedan tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att eleverna är realistiska i sina svar och att de verkar reflektera mycket kring sitt skolarbete och sin egen insats i skolan. Elevernas ideala undervisningsmiljö är formad utifrån sådant de upplever positivt i sin nuvarande lärandemiljö. När barnen får vara med och utforma sin lärandemiljö i högre grad, påvisar vårt resultat att de önskar en undervisning med mycket variation och interaktion. En god pedagog som är duktig på att lära ut, arbete i en lugn och stimulerande miljö samt grupparbete är några av elevernas önskemål.
3

Vi är en grupp och alla ingår i den gruppen. : En kvalitativ studie om inkludering som undervisningsform för elever med läs- och skrivsvårigheter, årkurs 2

Högberg, Astrid January 2013 (has links)
I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med läs- och skrivsvårigheter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lärarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, då läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) säger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrån fyra klasslärares undervisningspraktik undersöka, om och i så fall hur inkludering sker för elever med läs- och skrivsvårigheter i årkurs två. För att belysa detta syfte användes en kvalitativ metodansats där fyra klasslärare intervjuades om deras syn på inkludering och hur de såg på detta begrepp i förhållande till sin undervisning med elever med läs- och skrivsvårigheter. Även två lektionsobservationer gjordes hos varje klasslärare för att ta reda på om och i så fall på vilket sätt det fanns en inkluderande undervisning. Resultatet visade att undervisningen anpassades i största möjliga mån till elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna använde i sin undervisning olika tillvägagångssätt och kompensatoriska material för att möta elevernas behov. Resultatet visade även att undervisningen hade ett individualiserat arbetssätt i hög utsträckning där eleverna inte tog hjälp och samarbetade med varandra i uppgifterna. Lärarnas roll och attityd i en inkluderande undervisning blev mycket avgörande för framgången. Slutsatserna av studien är att för att elever med läs och skrivsvårigheter skall kunna utvecklas i sina färdigheter och vara delaktiga i undervisningen behövs tydligare riktlinjer i styrdokumenten, mer exempel på hur inkluderande undervisning kan se ut och fler arbetssätt där eleverna tar stöd och lär sig av varandra.
4

Fröken jag förstår inte vad du skriver

Johansson, Anna, Ingemarsson, Frida January 2014 (has links)
No description available.
5

Jag vill bli bemött för den jag är : Ungdomars perspektiv på att vara elever med läs- och skrivproblematik

Ekegren Johansson, Elisabeth January 2016 (has links)
This thesis examines what the meeting with school requires for eight young people who are in the role of students assessed as having reading and writing problems. The overall aim of this study is to gain a deeper understanding of what the meeting with the school's requirements implies for young people who, in the role of elementary school students, secondary school students and students in the first year of upper secondary school, are assessed as having reading and writing difficulties.  The study´s theoretical framework has its starting point in the symbolic interactionism, a theory which is based on a sociological perspective and which gives an explanation of how the socially constructed individual is created. The theory refers to the conception that man´s thinking can be understood through storytelling and through communicating understanding to others from a storytelling perspective. The symbolic interactionism also has an impact on how people form activities when they interact with each other and how identity building is formed. It is also important for how the students prepare for the future, including their personal life planning. The method life stories reflects the life that is possible to tell in a specific culture, when the researcher is interested in the experiences from a longer time perspective. When collecting empirical material, qualitative interviews were conducted on two occasions, one at the end of year nine in secondary school and one in the end of year one in upper secondary school. Altogether, seventeen interviews were carried out; one pupil was interviewed three times. The interviews were conducted using evidence from three secondary schools as well as seven upper secondary schools in different areas of Mälardalen. The results show that the help and support given to the students during the nine years of elementary /secondary school and upper secondary school varies. The transition to upper secondary school and the transfer paper to accompany the pupil did not work satisfactorily. This study indicates the importance of how schools should deal with students with reading and writing problems in the future. The students also want the teachers to generally have a deeperknowledge of dyslexia, that is to say, of the different difficulty levels and a deeper knowledge of how the school should deal with students with reading and writing problems in the future. The three themes in focus of the study are: (1) learning, (2) attitude (3) one's own self and the future.
6

Elever med läs- och skrivsvårigheter : pedagogers syn på identifiering, kunskap, stöd och arbetssätt i år 1-3

Olesen, Carina January 2006 (has links)
<p>Bakgrund: Elever med läs- och skrivsvårigheter är ett debatterat område både inom forskning och inom media. Svårigheter med läsning och skrivning skapar i förlängningen snävare gränser för både utbildning, social status och personlig utveckling. För att förebygga läs- och skrivsvårigheter behöver pedagoger ha didaktiska och pedagogiska kunskaper om hur de ska möta dessa elever. Forskarna betonar vikten av kartläggning och test för att inte missa några elever, samt för att ringa in de specifika svårigheterna. Det är också av stor vikt att insatser sätts in så tidigt som möjligt. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i år 1-3 identifierar elever med läs- och skrivsvårigheter, samt vilka faktorer som påverkar val av arbetssätt för att hjälpa och stödja dessa elever. Metod: Jag har valt att undersöka detta genom kvalitativa forskningsintervjuer med 6 kvinnliga pedagoger i år 1-3. Tre av dem har arbetat mer än 20 år i yrket, medan övriga tre inte arbetat i yrket mer än 3 år. Både utbildningsort och arbetsställen skiljer sig åt. Detta för att se om det finns likheter/skillnader vad det gäller identifikation, kunskap, stöd till pedagoger och barn, samt arbetssätt. Resultat: Alla informanter gör någon form av identifiering för att fånga upp elever med läs- och skrivsvårigheter, men vikten av kartläggning skiljer sig åt, mellan de olika informanterna. Några gör fonologiska test redan i förskoleåldern, medan andra gör bokstavskontroll, allteftersom bokstavsinlärningen fortlöper i årskurs 1. Alla informanter tycker att de fått för lite kunskap om elever med läs- och skrivsvårigheter i sin grundutbildning. Däremot har de flesta läst specialpedagogik som valbar kurs på högskolan. De informanter som utbildade sig för mer än 20 år sedan anser däremot att de i sin grundutbildning fått mer kunskap om metoder för läs- och skrivundervisning. Pedagogerna anser att erfarenhet och kunskap om elever med läs- och skrivsvårigheter är av stor betydelse, både för identifikation men också för val av arbetssätt. Det stöd de får för egen del, vad det gäller elever med läs- och skrivsvårigheter, till exempel genom dialog med specialpedagog/speciallärare och kollegor, anses värdefull. Däremot tycker de flesta att de får för lite stöd, i form av resurstid, till flera av dessa elever. Både erfarenhet, kunskap och stöd för egen del samt resursstöd till eleven är alla faktorer som påverkar val av arbetssätt. De arbetssätt som pedagogerna framhåller som viktiga för elever med läs- och skrivsvårigheter är inlärning genom intresse, lust och uppmuntran, samt att eleverna känner att de lyckas. Vidare behöver dessa elever mer tid, mer struktur samt intensivträning.</p>
7

Framgångsfaktorer i läsundervisningen : en studie om lärares syn på framgångsfaktorer i läsundervisningen i förskoleklass och de tidiga skolåren, särskilt för barn som får svårigheter i sin läsinlärning

Larsson, Heidi, Timmersjö, Marie January 2006 (has links)
<p>Lässvårigheter skapar i förlängningen snävare gränser för utbildning, social status och personlig utveckling i största allmänhet. Att uppmärksamma tidiga kända tecken på läs-svårigheter och agera utefter detta, är därför en oerhört viktig del i lärarens vardag (Elbro, 2004). I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 (1998), sägs att varje elev genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska få möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Undervisningen ska också anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Barns tankar formas av det språk som omger dem, och barn utvecklas i den sociala interaktionen. Språket har fått en allt större roll i undervisningen sedan den senaste läroplanen infördes. Vygotskij (1999) menar att språket har en stor betydelse för allt lärande och att det leder barnets utveckling framåt. Studien syftar till att undersöka lärares syn på framgångsfaktorer vid läsundervisningen i förskoleklassen och de tidiga skolåren, särskilt för barn som får svårigheter i sin läsinlärning. När vi diskuterade vår uppsats utformning och forskningsmetodiska närmande var vi överens om att en kvalitativ intervjuundersökning passade vårt syfte bäst. Urvalet till studien var sammanlagt 10 pedagoger (5 som är lärare i förskoleklass och resterande i grundskolanstidiga år) från tre kommuner i västra Sverige. Vi har använt oss av intervjuer som undersökningsinstrument för att ta del av pedagogers uppfattningar om ”viktiga faktorer vid läsundervisningen”, ”strategier att identifiera svårigheter” och ”pedagogiskt arbete vid problem i läsinlärningen”. Resultat: Det finns stora likheter mellan vad förskollärare och lärare anser vara viktiga faktorer i läsundervisningen. Det som skiljer dem åt är förskollärarnas fokus på leken och lärares fokus på individualisering och föräldrasamverkan. För att identifiera svårigheter vid läsinlärningenanvänder sig både förskollärare och lärare av samma kategorier: sin egen erfarenhet, kartläggning i det dagliga arbetet, samverkan i kollegiet och tester. Förskollärarna fokuserar naturligt mer på talet, medan lärarna tittar mer på den begynnande läsinlärningen och den processen.Framgångsfaktorerna i läsundervisningen vid svårigheter skiljer sig något åt mellan de två lärargrupperna. Förskollärarna trycker mer på gruppen och lek/skapande verksamhet, medan lärarna ser till individualisering, motivation/självförtroende och praktiskt arbete med läsning. Gemensamt anser de slutligen att föräldrasamverkan och stöd från kollegiet är två andra viktiga framgångsfaktorer.</p>
8

Elever med läs- och skrivsvårigheter : pedagogers syn på identifiering, kunskap, stöd och arbetssätt i år 1-3

Olesen, Carina January 2006 (has links)
Bakgrund: Elever med läs- och skrivsvårigheter är ett debatterat område både inom forskning och inom media. Svårigheter med läsning och skrivning skapar i förlängningen snävare gränser för både utbildning, social status och personlig utveckling. För att förebygga läs- och skrivsvårigheter behöver pedagoger ha didaktiska och pedagogiska kunskaper om hur de ska möta dessa elever. Forskarna betonar vikten av kartläggning och test för att inte missa några elever, samt för att ringa in de specifika svårigheterna. Det är också av stor vikt att insatser sätts in så tidigt som möjligt. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i år 1-3 identifierar elever med läs- och skrivsvårigheter, samt vilka faktorer som påverkar val av arbetssätt för att hjälpa och stödja dessa elever. Metod: Jag har valt att undersöka detta genom kvalitativa forskningsintervjuer med 6 kvinnliga pedagoger i år 1-3. Tre av dem har arbetat mer än 20 år i yrket, medan övriga tre inte arbetat i yrket mer än 3 år. Både utbildningsort och arbetsställen skiljer sig åt. Detta för att se om det finns likheter/skillnader vad det gäller identifikation, kunskap, stöd till pedagoger och barn, samt arbetssätt. Resultat: Alla informanter gör någon form av identifiering för att fånga upp elever med läs- och skrivsvårigheter, men vikten av kartläggning skiljer sig åt, mellan de olika informanterna. Några gör fonologiska test redan i förskoleåldern, medan andra gör bokstavskontroll, allteftersom bokstavsinlärningen fortlöper i årskurs 1. Alla informanter tycker att de fått för lite kunskap om elever med läs- och skrivsvårigheter i sin grundutbildning. Däremot har de flesta läst specialpedagogik som valbar kurs på högskolan. De informanter som utbildade sig för mer än 20 år sedan anser däremot att de i sin grundutbildning fått mer kunskap om metoder för läs- och skrivundervisning. Pedagogerna anser att erfarenhet och kunskap om elever med läs- och skrivsvårigheter är av stor betydelse, både för identifikation men också för val av arbetssätt. Det stöd de får för egen del, vad det gäller elever med läs- och skrivsvårigheter, till exempel genom dialog med specialpedagog/speciallärare och kollegor, anses värdefull. Däremot tycker de flesta att de får för lite stöd, i form av resurstid, till flera av dessa elever. Både erfarenhet, kunskap och stöd för egen del samt resursstöd till eleven är alla faktorer som påverkar val av arbetssätt. De arbetssätt som pedagogerna framhåller som viktiga för elever med läs- och skrivsvårigheter är inlärning genom intresse, lust och uppmuntran, samt att eleverna känner att de lyckas. Vidare behöver dessa elever mer tid, mer struktur samt intensivträning.
9

Framgångsfaktorer i läsundervisningen : en studie om lärares syn på framgångsfaktorer i läsundervisningen i förskoleklass och de tidiga skolåren, särskilt för barn som får svårigheter i sin läsinlärning

Larsson, Heidi, Timmersjö, Marie January 2006 (has links)
Lässvårigheter skapar i förlängningen snävare gränser för utbildning, social status och personlig utveckling i största allmänhet. Att uppmärksamma tidiga kända tecken på läs-svårigheter och agera utefter detta, är därför en oerhört viktig del i lärarens vardag (Elbro, 2004). I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 (1998), sägs att varje elev genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska få möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Undervisningen ska också anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Barns tankar formas av det språk som omger dem, och barn utvecklas i den sociala interaktionen. Språket har fått en allt större roll i undervisningen sedan den senaste läroplanen infördes. Vygotskij (1999) menar att språket har en stor betydelse för allt lärande och att det leder barnets utveckling framåt. Studien syftar till att undersöka lärares syn på framgångsfaktorer vid läsundervisningen i förskoleklassen och de tidiga skolåren, särskilt för barn som får svårigheter i sin läsinlärning. När vi diskuterade vår uppsats utformning och forskningsmetodiska närmande var vi överens om att en kvalitativ intervjuundersökning passade vårt syfte bäst. Urvalet till studien var sammanlagt 10 pedagoger (5 som är lärare i förskoleklass och resterande i grundskolanstidiga år) från tre kommuner i västra Sverige. Vi har använt oss av intervjuer som undersökningsinstrument för att ta del av pedagogers uppfattningar om ”viktiga faktorer vid läsundervisningen”, ”strategier att identifiera svårigheter” och ”pedagogiskt arbete vid problem i läsinlärningen”. Resultat: Det finns stora likheter mellan vad förskollärare och lärare anser vara viktiga faktorer i läsundervisningen. Det som skiljer dem åt är förskollärarnas fokus på leken och lärares fokus på individualisering och föräldrasamverkan. För att identifiera svårigheter vid läsinlärningenanvänder sig både förskollärare och lärare av samma kategorier: sin egen erfarenhet, kartläggning i det dagliga arbetet, samverkan i kollegiet och tester. Förskollärarna fokuserar naturligt mer på talet, medan lärarna tittar mer på den begynnande läsinlärningen och den processen.Framgångsfaktorerna i läsundervisningen vid svårigheter skiljer sig något åt mellan de två lärargrupperna. Förskollärarna trycker mer på gruppen och lek/skapande verksamhet, medan lärarna ser till individualisering, motivation/självförtroende och praktiskt arbete med läsning. Gemensamt anser de slutligen att föräldrasamverkan och stöd från kollegiet är två andra viktiga framgångsfaktorer.
10

Norska och Svenska pedagogers uppfattningar om arbetet med läs- och skrivsvårigheter i barnehagen/förskolan

Hedefur, Ida January 2013 (has links)
Abstract The purpose of this study is to illuminate if the preventive practices and the identification of early signals about reading and writing difficulties is different between two Norwegian and two Swedish teachers' work in preschool. Research questions focused on the differences as well as similarities between Swedish and Norwegian educators working preventively current literacy in preschool, and their efforts when they identify signals to reading and writing difficulties. The study has been conducted through interviews with four female teachers, two who work  in Norway and two in Sweden. Swedish and Norwegian teachers work preventively on reading and writing, analysis resulted in three categories; books in text and pictures, words and rhyming chants and songs. No differences between Norwegian and Swedish pedagogues’ prevention methods could be identified, however Norwegian teachers put more focus on rhythm and rhythmic pat exercises than the Swedish educators. The conclusions are that the Norwegian teachers mention more preventative approaches and early intervention for children with suspected dyslexia, than the Swedish teachers in the study makes. The Norwegian teachers also seem to have access to more expertise in connection with suspected dyslexia, compared to the Swedish teachers. These differences cannot be generalized, and may as well be due to individual differences in skills rather than national. Keywords: Reading and writing difficulties . Dyslexia. Literacy. Pre-school.

Page generated in 0.1367 seconds