• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 578
  • 9
  • Tagged with
  • 587
  • 587
  • 233
  • 153
  • 100
  • 99
  • 97
  • 90
  • 86
  • 84
  • 84
  • 79
  • 77
  • 73
  • 67
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Fröken jag förstår inte vad du skriver

Johansson, Anna, Ingemarsson, Frida January 2014 (has links)
No description available.
2

Lärandemiljö sedd ur ett barns ögon : en kvalitativ studie om hur barn med läs- och skrivsvårigheter upplever en givande lärandemiljö

Prick, Johanna, Holm, Josefine January 2006 (has links)
Vårt samhälle är till stor del genomsyrat av skriftspråket. I vardagen möter vi ständigt det skrivna språket, det finns dock många människor som har svårigheter att läsa och skriva. Forskning kring läs- och skrivsvårigheter känns därför som ett ständigt aktuellt ämne. Ur ett didaktiskt perspektiv pågår utveckling för hur skolan skall kunna hjälpa dessa barn på bästa sätt. Skolan har ett mål som innebär att skapa en skola för alla. Syftet med studien är att undersöka hur barn med läs- och skrivsvårigheter upplever sin lärandemiljö samt elevens egen reflektion kring sin påverkan på denna. Vi har valt att, utifrån ett elevperspektiv, undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever sin lärandemiljö. Vi har intervjuat sju elever i år 4 som går på en kommunal skola i Västsverige. Elevernas svar har sedan tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att eleverna är realistiska i sina svar och att de verkar reflektera mycket kring sitt skolarbete och sin egen insats i skolan. Elevernas ideala undervisningsmiljö är formad utifrån sådant de upplever positivt i sin nuvarande lärandemiljö. När barnen får vara med och utforma sin lärandemiljö i högre grad, påvisar vårt resultat att de önskar en undervisning med mycket variation och interaktion. En god pedagog som är duktig på att lära ut, arbete i en lugn och stimulerande miljö samt grupparbete är några av elevernas önskemål.
3

Vi är en grupp och alla ingår i den gruppen. : En kvalitativ studie om inkludering som undervisningsform för elever med läs- och skrivsvårigheter, årkurs 2

Högberg, Astrid January 2013 (has links)
I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med läs- och skrivsvårigheter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lärarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, då läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) säger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrån fyra klasslärares undervisningspraktik undersöka, om och i så fall hur inkludering sker för elever med läs- och skrivsvårigheter i årkurs två. För att belysa detta syfte användes en kvalitativ metodansats där fyra klasslärare intervjuades om deras syn på inkludering och hur de såg på detta begrepp i förhållande till sin undervisning med elever med läs- och skrivsvårigheter. Även två lektionsobservationer gjordes hos varje klasslärare för att ta reda på om och i så fall på vilket sätt det fanns en inkluderande undervisning. Resultatet visade att undervisningen anpassades i största möjliga mån till elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna använde i sin undervisning olika tillvägagångssätt och kompensatoriska material för att möta elevernas behov. Resultatet visade även att undervisningen hade ett individualiserat arbetssätt i hög utsträckning där eleverna inte tog hjälp och samarbetade med varandra i uppgifterna. Lärarnas roll och attityd i en inkluderande undervisning blev mycket avgörande för framgången. Slutsatserna av studien är att för att elever med läs och skrivsvårigheter skall kunna utvecklas i sina färdigheter och vara delaktiga i undervisningen behövs tydligare riktlinjer i styrdokumenten, mer exempel på hur inkluderande undervisning kan se ut och fler arbetssätt där eleverna tar stöd och lär sig av varandra.
4

Lärandemiljö sedd ur ett barns ögon : en kvalitativ studie om hur barn med läs- och skrivsvårigheter upplever en givande lärandemiljö

Prick, Johanna, Holm, Josefine January 2006 (has links)
<p>Vårt samhälle är till stor del genomsyrat av skriftspråket. I vardagen möter vi ständigt det skrivna språket, det finns dock många människor som har svårigheter att läsa och skriva. Forskning kring läs- och skrivsvårigheter känns därför som ett ständigt aktuellt ämne. Ur ett didaktiskt perspektiv pågår utveckling för hur skolan skall kunna hjälpa dessa barn på bästa sätt. Skolan har ett mål som innebär att skapa en skola för alla. Syftet med studien är att undersöka hur barn med läs- och skrivsvårigheter upplever sin lärandemiljö samt elevens egen reflektion kring sin påverkan på denna. Vi har valt att, utifrån ett elevperspektiv, undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever sin lärandemiljö. Vi har intervjuat sju elever i år 4 som går på en kommunal skola i Västsverige. Elevernas svar har sedan tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att eleverna är realistiska i sina svar och att de verkar reflektera mycket kring sitt skolarbete och sin egen insats i skolan. Elevernas ideala undervisningsmiljö är formad utifrån sådant de upplever positivt i sin nuvarande lärandemiljö. När barnen får vara med och utforma sin lärandemiljö i högre grad, påvisar vårt resultat att de önskar en undervisning med mycket variation och interaktion. En god pedagog som är duktig på att lära ut, arbete i en lugn och stimulerande miljö samt grupparbete är några av elevernas önskemål.</p>
5

Norska och Svenska pedagogers uppfattningar om arbetet med läs- och skrivsvårigheter i barnehagen/förskolan

Hedefur, Ida January 2013 (has links)
Abstract The purpose of this study is to illuminate if the preventive practices and the identification of early signals about reading and writing difficulties is different between two Norwegian and two Swedish teachers' work in preschool. Research questions focused on the differences as well as similarities between Swedish and Norwegian educators working preventively current literacy in preschool, and their efforts when they identify signals to reading and writing difficulties. The study has been conducted through interviews with four female teachers, two who work  in Norway and two in Sweden. Swedish and Norwegian teachers work preventively on reading and writing, analysis resulted in three categories; books in text and pictures, words and rhyming chants and songs. No differences between Norwegian and Swedish pedagogues’ prevention methods could be identified, however Norwegian teachers put more focus on rhythm and rhythmic pat exercises than the Swedish educators. The conclusions are that the Norwegian teachers mention more preventative approaches and early intervention for children with suspected dyslexia, than the Swedish teachers in the study makes. The Norwegian teachers also seem to have access to more expertise in connection with suspected dyslexia, compared to the Swedish teachers. These differences cannot be generalized, and may as well be due to individual differences in skills rather than national. Keywords: Reading and writing difficulties . Dyslexia. Literacy. Pre-school.
6

Läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever : En studie av pedagogers tillvägagångssätt för att upptäcka och bemöta läs- och skrivsvårigheter hos nyanlända elever på språkintroduktionen

Johansson, Daniel January 2015 (has links)
Bakgrunden till studien grundas i att det har visat sig att utrikesfödda ungdomar tenderar att klara sig sämre än svenskfödda elever vad gäller läs- och skrivförmåga. Läs- och skrivsvårigheter hos andraspråkselever är svårutredda och därför är en undersökning inom området viktig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger beskriver och resonerar kring sitt arbete med kartläggning av nyanlända elever och hur de går tillväga för att upptäcka och stötta elever med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av specialpedagoger, speciallärare och lärare på språkintroduktioner i tre olika kommuner av varierande storlek. Studien visar att skolorna i ett tidigt skede använder sig av elevsamtal för att få en bild av skolbakgrunden. I övrigt visar sig inget systematiserat tillvägagångssätt, men ofta visar sig elevens kunskaper och svårigheter i det dagliga skolarbetet. Läraren baserar då, när det är möjligt också i samarbete med framförallt modersmålslärare, sin bedömning på sin tidigare erfarenhet och en uppfattning om vilken progression eleven bör göra under en bestämd tid. Ibland kan tester användas för att få en bild av elevens läs- och skrivförmåga. Det visar sig att åtgärderna sker på organisations- grupp- och individnivå. Oftast sker de på individnivå, och det kan då handla om läsövningar och kommunikationsövningar mellan lärare och elev, och kompensatoriska hjälpmedel som datorstöd. Arbetet på gruppnivå är till stor del förebyggande, och det kan då exempelvis handla om att i grupp arbeta med den fonologiska förmågan, eller med läsprojekt. Organisatoriskt handlar åtgärderna till stor del om resursfördelning; de största personalresurserna finns i de grupper där de behövs mest, och olika former av nivågruppering.
7

Dyslexirelaterade svårigheter i matematik : En studie om dyslektiker som är normalpresterande i matematik

Halldén, Beatrice January 2015 (has links)
Den allmänna uppfattningen är att dyslexi inte ger svårigheter i matematiken, men samtidigt säger viss forskning att det finns dyslexirelaterade svårigheter som påverkar matematiken. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur dyslexin påverkar matematikinlärningen. De frågor denna studie söker svaret på är vilka svårigheter som kan identifieras i dyslektikers, som är normalpresterande i matematiks, utsagor att de har eller har haft? Och på vilket sätt är informanterna lika respektive olika när det gäller deras dyslexirelaterade svårigheter i matematik? Detta studeras genom att intervjua 9 dyslektiker som är normalpresterande i matematik. Under studiens gång användes en egen teori där olika dyslexirelaterade svårigheter i matematik från forskning, sammanfattades. Resultatet visar på att dessa nio dyslektiker hade relativt många eller alla dyslexirelaterade svårigheter i matematik. Dock återfanns inte med säkerhet några likheter i svårigheterna.
8

Elever med läs- och skrivsvårigheter : pedagogers syn på identifiering, kunskap, stöd och arbetssätt i år 1-3

Olesen, Carina January 2006 (has links)
Bakgrund: Elever med läs- och skrivsvårigheter är ett debatterat område både inom forskning och inom media. Svårigheter med läsning och skrivning skapar i förlängningen snävare gränser för både utbildning, social status och personlig utveckling. För att förebygga läs- och skrivsvårigheter behöver pedagoger ha didaktiska och pedagogiska kunskaper om hur de ska möta dessa elever. Forskarna betonar vikten av kartläggning och test för att inte missa några elever, samt för att ringa in de specifika svårigheterna. Det är också av stor vikt att insatser sätts in så tidigt som möjligt. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i år 1-3 identifierar elever med läs- och skrivsvårigheter, samt vilka faktorer som påverkar val av arbetssätt för att hjälpa och stödja dessa elever. Metod: Jag har valt att undersöka detta genom kvalitativa forskningsintervjuer med 6 kvinnliga pedagoger i år 1-3. Tre av dem har arbetat mer än 20 år i yrket, medan övriga tre inte arbetat i yrket mer än 3 år. Både utbildningsort och arbetsställen skiljer sig åt. Detta för att se om det finns likheter/skillnader vad det gäller identifikation, kunskap, stöd till pedagoger och barn, samt arbetssätt. Resultat: Alla informanter gör någon form av identifiering för att fånga upp elever med läs- och skrivsvårigheter, men vikten av kartläggning skiljer sig åt, mellan de olika informanterna. Några gör fonologiska test redan i förskoleåldern, medan andra gör bokstavskontroll, allteftersom bokstavsinlärningen fortlöper i årskurs 1. Alla informanter tycker att de fått för lite kunskap om elever med läs- och skrivsvårigheter i sin grundutbildning. Däremot har de flesta läst specialpedagogik som valbar kurs på högskolan. De informanter som utbildade sig för mer än 20 år sedan anser däremot att de i sin grundutbildning fått mer kunskap om metoder för läs- och skrivundervisning. Pedagogerna anser att erfarenhet och kunskap om elever med läs- och skrivsvårigheter är av stor betydelse, både för identifikation men också för val av arbetssätt. Det stöd de får för egen del, vad det gäller elever med läs- och skrivsvårigheter, till exempel genom dialog med specialpedagog/speciallärare och kollegor, anses värdefull. Däremot tycker de flesta att de får för lite stöd, i form av resurstid, till flera av dessa elever. Både erfarenhet, kunskap och stöd för egen del samt resursstöd till eleven är alla faktorer som påverkar val av arbetssätt. De arbetssätt som pedagogerna framhåller som viktiga för elever med läs- och skrivsvårigheter är inlärning genom intresse, lust och uppmuntran, samt att eleverna känner att de lyckas. Vidare behöver dessa elever mer tid, mer struktur samt intensivträning.
9

Framgångsfaktorer i läsundervisningen : en studie om lärares syn på framgångsfaktorer i läsundervisningen i förskoleklass och de tidiga skolåren, särskilt för barn som får svårigheter i sin läsinlärning

Larsson, Heidi, Timmersjö, Marie January 2006 (has links)
Lässvårigheter skapar i förlängningen snävare gränser för utbildning, social status och personlig utveckling i största allmänhet. Att uppmärksamma tidiga kända tecken på läs-svårigheter och agera utefter detta, är därför en oerhört viktig del i lärarens vardag (Elbro, 2004). I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 (1998), sägs att varje elev genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska få möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Undervisningen ska också anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Barns tankar formas av det språk som omger dem, och barn utvecklas i den sociala interaktionen. Språket har fått en allt större roll i undervisningen sedan den senaste läroplanen infördes. Vygotskij (1999) menar att språket har en stor betydelse för allt lärande och att det leder barnets utveckling framåt. Studien syftar till att undersöka lärares syn på framgångsfaktorer vid läsundervisningen i förskoleklassen och de tidiga skolåren, särskilt för barn som får svårigheter i sin läsinlärning. När vi diskuterade vår uppsats utformning och forskningsmetodiska närmande var vi överens om att en kvalitativ intervjuundersökning passade vårt syfte bäst. Urvalet till studien var sammanlagt 10 pedagoger (5 som är lärare i förskoleklass och resterande i grundskolanstidiga år) från tre kommuner i västra Sverige. Vi har använt oss av intervjuer som undersökningsinstrument för att ta del av pedagogers uppfattningar om ”viktiga faktorer vid läsundervisningen”, ”strategier att identifiera svårigheter” och ”pedagogiskt arbete vid problem i läsinlärningen”. Resultat: Det finns stora likheter mellan vad förskollärare och lärare anser vara viktiga faktorer i läsundervisningen. Det som skiljer dem åt är förskollärarnas fokus på leken och lärares fokus på individualisering och föräldrasamverkan. För att identifiera svårigheter vid läsinlärningenanvänder sig både förskollärare och lärare av samma kategorier: sin egen erfarenhet, kartläggning i det dagliga arbetet, samverkan i kollegiet och tester. Förskollärarna fokuserar naturligt mer på talet, medan lärarna tittar mer på den begynnande läsinlärningen och den processen.Framgångsfaktorerna i läsundervisningen vid svårigheter skiljer sig något åt mellan de två lärargrupperna. Förskollärarna trycker mer på gruppen och lek/skapande verksamhet, medan lärarna ser till individualisering, motivation/självförtroende och praktiskt arbete med läsning. Gemensamt anser de slutligen att föräldrasamverkan och stöd från kollegiet är två andra viktiga framgångsfaktorer.
10

Att lära sig läsa : Inte en självklarhet för alla

Berg, Linda, Ankarfjord, Maria January 2010 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal lärare och speciallärare resonerade kring val av läsinlärningsmetod i allmänhet och när det gäller lässvaga barn i synnerhet. Det som var av vikt för studien var bland annat vilka metodval pedagogerna gjorde i sitt arbete och även vad de ansåg finnas för orsaker till lässvaghet. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden var intervjuer. Resultatet som framkom av studien var att lässvaghet kan bottna i många olika orsaker. Resultatet visade även att samtliga pedagoger kombinerade olika läsinlärningsmetoder i sin undervisning. Slutsatsen av studiens resultat blev att det var viktigt att ha kännedom om flera olika läsinlärningsmetoder och kunskap om hur dessa kunde användas på ett insiktsfullt sätt så att elevernas skilda behov kunde tillgodoses.

Page generated in 0.1239 seconds