• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 578
  • 9
  • Tagged with
  • 587
  • 587
  • 233
  • 153
  • 100
  • 99
  • 97
  • 90
  • 86
  • 84
  • 84
  • 79
  • 77
  • 73
  • 67
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Åtgärdsprogram ur ett lärarperspektiv. Är åtgärdsprogrammet ett pedagogiskt redskap för lärarna eller ett hjälpmedel och stöd åt eleverna?

Kristoffersson, Lars January 2015 (has links)
<p>Godkännandedatum: 2015-10-23</p>
32

"Är du dum, eller?" Lärares och elevers syn på arbetet med läs- och skrivsvårigheter i skolan

Duraku, Albana, Olsson, Sofie January 2005 (has links)
Det är en parallellundersökning för att se hur lärare och elever uppfattar läs- och skrivsvårigheter och vad det finns för hjälpinsatser på skolorna samt vilka rättigheter elever har och vilka skyldigheter skolorna har gentemot dessa elever.
33

Läs- och skrivsvårigheter i Sydafrika : sett ur fyra lärares perspektiv

Funevall, Lisa January 2008 (has links)
<p>Syftet med min undersökning är att undersöka hur lärare i Sydafrika tänker kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, vad de har för kunskaper och hur de arbetar med dessa elever. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur dessa sydafrikanska lärare underlättar samt arbetar i klassrummet med de elever som har läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. För att komma fram till mitt resultat gjorde jag fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i en skola som ligger på den sydafrikanska landsbygden.</p><p>Under mina intervjuer framkom det att dessa lärare inte var bekanta med ordet dyslexi, detta ledde då till att jag valde att enbart använda ordet läs- och skrivsvårigheter tillsammans med dem. I min undersökning har det visat sig att dessa lärare anser att läs- och skrivsvårigheter är något de har problem med på skolan. Lärarna har bett specialläraren om hjälp men hittills har hjälpen uteblivit. I arbetet med att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter diskuterar lärarna med varandra, de delger varandra tips och idéer om vad de vet fungerar. Trots stora klasser och bristen på stöd har lärarna ett stort intresse och engagemang för att stödja elever med dessa svårigheter.</p>
34

Dyslexi och självförtroende

Wiigh, Lena January 2007 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>I mitt arbete har jag genom att intervjua speciallärare och specialpedagoger tagit reda på vilken roll självförtroendet spelar vid läs och skrivinlärning om man har dyslexi. Jag har undersökt hur man arbetar för att hjälpa elever som har sådana svårigheter och vilka insatser man gör. Jag har också tagit reda på vad man som pedagog kan tänka på i arbetet om man har en dyslektisk elev i klassen. Jag har kommit fram till att självförtroendet alltid spelar roll vid inlärning och särskilt om man har andra svårigheter som exempelvis dyslexi. Min uppfattning är att man i skolan arbetar på ett bra sätt med dessa elever. Under arbetets gång har jag mer och mer fokuserat på själförtroende och självkänsla eftersom jag inser vilken oerhört stor betydelse detta har vid all inlärning. Det spelar stor roll för alla elever inte bara de som har svårigheter. Ibland kan det också vara så att en dålig självkänsla kan ge inlärningssvårigheter.</p><p>Syftet med arbetet har också varit att öka mina kunskaper om dyslexi för att kunna upptäcka och hjälpa dessa elever på rätt sätt så att ett gott självförtroende bibehålls genom skolåren.</p><p>Nyckelord: Läs och skrivsvårigheter, Dyslexi, Självförtroende, Självbegrepp.</p>
35

När b blir d och 6 blir 9. Lärarens syn på sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter.

Holgersson, Sophie, Holm, Katarina January 2008 (has links)
<p>Den här undersökning visar hur ett urval lärare ser på sambandet mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter. Studien är en kvalitativ undersökning där vi har valt att intervjua fyra lärare, två på lågstadiet och två på mellanstadiet. Vår undersökning har visat att utvalda lärare ser ett visst samband mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter. Lärarna poängterar att läsningen är det viktigaste i skolan eftersom svårigheter leder till problem i alla teoretiska ämnen. De är medvetna om att textuppgifter i matematiken kan vålla stora bekymmer för elever med läs- och skrivsvårigheter, eftersom svårigheter med läsningen kan leda till problem med läsförståelsen, vilket i sin tur leder till bekymmer i matematiken. Lärarna vet vilka åtgärder som bör sättas in om en elev har svårigheter och de väljer att ta hjälp från specialpedagog eller annan kollega. Vår undersökning visar att, elever som har svårigheter med läsförståelsen får större problem med matematiken, än de elever som har problem med avkodningen.</p>
36

Smartphone som ett alternativt verktyg för elever med läs- och skrivsvårigheter

Gyllin, Eva January 2012 (has links)
För att elever i skolan ska kunna inhämta kunskaper behöver de ha fungerande verktyg. Att läsa och skriva är viktiga redskap för detta ändamål. Elever med läs- och skrivsvårigheter kan behöva använda sig av alternativa verktyg för att lyckas med sin kunskapsinhämtning. Det här arbetet var en del i ett större projekt på Linnéuniversitet. Syftet med studien var att bidra med förståelse för om ett multifunktionellt tekniskt verktyg, i detta fall smartphone, fungerar som ett alternativt verktyg som kan öka möjligheterna till en likvärdig utbildning för elever med läs- och skrivsvårigheter i grundskolan. Under arbetets gång utvecklades frågeställningen till att mer specifikt beröra hur användarvänliga de olika verktygen uppfattades samt vilka motiverande faktorer man kunde se hos användarna. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer, fältstudier och olika enkäter. Både positiva och negativa faktorer redovisas i arbetet. Resultaten mättes i en teoretisk modell över hur mänskliga faktorer kan påverka framgångsfaktorn i användandet av alternativa verktyg. Generellt sett var motivationen hög och detta ökade framgångsfaktorn hos deltagarna i projektet. När det gäller de mer specifika redskapen verkar läsverktygen och studieverktygen vara de som tenderar att ha högst framgångsfaktor. Hur stor framgång verktyget får för den enskilde användaren kan bero på många olika mänskliga faktorer. / Alternativa verktyg; ett stöd för läs- och skrivutvecklingen
37

En studie om hur lärare uppger sig arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter

Holgersson, Malin, Räms, Emma January 2010 (has links)
Syftet med studien var att undersöka om elever med läs- och skrivsvårigheter var inkluderade i undervisningen och om hur lärare uppgav sig arbeta för att upptäcka och underlätta för dessa elever. För att ta reda på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer vid två olika skolor med lärare och specialpedagog. Vi gjorde ett bekvämlighetsurval och valet föll på en kommunal skola samt en friskola. Resultatet visade att läs- och skrivsvårigheter kunde yttra sig på många olika sätt men att det var viktigt att inte förstöra elevernas lust att lära. Det framkom även att det var viktigt att eleverna bör få utvecklas utifrån sin egen nivå och inte jämföras med andra. Resultatet visade även på vikten av att eleverna kände sig inkluderade oberoende av vilken nivå de befann sig på. Inkludering upplevdes som någonting svårt men att alla ville inkludera så långt det var möjligt. Slutsatsen var att förhållningssättet visade sig stämma överens med det som stora delar av den forskning som vi redovisat. Men det är svårt att säga om det är det bästa för eleverna. En annan slutsats som kunde dras var att det inte fanns en mall som passade alla elever med läs- och skrivsvårigheter.
38

Dyslexi - ansvar och insatser : En intervjustudie med lärare / Dyslexia - responsibilities and actions : An interview with teachers

Boghicevici, Kristina, Johansson, Sara January 2013 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka lärares uppfattningar om sitt ansvar för att upptäcka elever med dyslexi och hur undervisningen kan bedrivas för att underlätta för dessa elever att nå kunskapskraven. För att få svar på studiens syfte och frågor har en kvalitativ forskningsintervju genomförts. Frågeställningarna som är kopplade till syftet är; vilka hinder och möjligheter kan lärare se i verksamheten och vilken roll samt hur arbetar lärare med att stärka självförtroendet hos eleverna? Resultatet visar att lärare har ett stort ansvar i upptäckandet av dyslexi. Resultatet visar också att den generella uppfattningen är att dyslexi inte är så vanligt förekommande, utan det betecknas istället som läs- och skrivsvårigheter. De talas om mognad och begåvning hos elever vilket bidrar till att lärare väntar med att uppmärksamma övrig personal om att det finns en elev med svårigheter. Dyslexi som diagnos undviks i stor utsträckning, istället kontrolleras alla andra tänkbara möjligheter i förstahand.  Studiens resultat visar dessutom att ett gott självförtroende hos eleverna är en förutsättning för läs- och skrivutvecklingen
39

Klasslärares uppfattningar om alternativa verktyg. : En intervjustudie om hur klasslärare uppfattar alternativa verktyg i klassrummet för elever i läs- och skrivsvårigheter.

Johansson, Ulrika, Sparring, Ulrika January 2014 (has links)
Studier om alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter har tidigare utgått från elevperspektiv samt ur specialpedagogers och speciallärares perspektiv. Den här studiens syfte har varit att belysa klasslärares uppfattningar om alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter i klassrummet. I vår studie har vi belyst hur klasslärare uppfattar sin egen kunskap och sitt arbete med alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter avseende måluppfyllelse och delaktighet. För att ta reda på dessa uppfattningar har vi använt en fenomenografisk ansats och genomfört kvalitativa intervjuer med 16 klasslärare i grundskolan.  Vi har använt en fenomenografisk analysmodell för att få syn på de olika uppfattningarna. Vi har tolkat uppfattningarna utifrån specialpedagogiska perspektiv. Vi fann att kunskapen skilde sig åt bland klasslärarna när det gäller alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter samt att mycket av deras kunskap inhämtats på basis av eget intresse. De flesta klasslärarna uppfattade att måluppfyllelse och delaktighet kunde öka med hjälp av användandet av alternativa verktyg. En framgångsfaktor för detta arbete var att använda de alternativa verktygen för alla elever i klassen. Det framkom dock att de olika förutsättningarna i skolorna hade betydelse då det gällde såväl kunskap om alternativa verktyg, hur de användes och om de hade någon effekt gällande måluppfyllelse eller delaktighet. Vi anser att det behövs större likvärdighet i den svenska skolan, alltför mycket av ansvaret för användandet av de alternativa verktygen läggs på de enskilda klasslärarna.
40

Rektorers didaktiska tankar vid rekrytering

Lind, Lise-Lotte January 2014 (has links)
Det övergripande syftet med studien är att få kunskap om rektorers didaktiska medvetenhet i samband med rekrytering av lärare för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. För att följa upp syftet och för att få kunskap om hur rektorers didaktiska medvetenhet påverkat val vid rekrytering undersöks utbildningsbakgrunden/didaktisk kompetens hos lärare som är anställda för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutiskt ansats.  I studien intervjuades fyra rektorer och fyra lärare som arbetar med att ge stöd inom området språk, skriv och läs.   Alla rektorer uppvisade didaktiskt medvetenhet om vilka kompetenser de efterfrågar vid rekrytering av en lärare för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. Samtliga rektor efterfrågar en formellt utbildad lärare med erfarenhet och kunskaper inom kunskapsområdet liknande de som ges vid en utbildning till speciallärare inom språk, skriv och läs men det är bara en rektor som efterfrågar en utbildad speciallärare inom kunskapsområdet. Rektorernas val av lärare som skall arbeta med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs påverkar skolans kompetens inom området och därmed den specialundervisning som ges på skolan.  Rektorerna sätter stor vikt av att läraren ska vara socialt kompetent. Flera rektorer menar att många högskolepoäng inte är detsamma som en bra lärare. En lärare med speciallärarutbildning inom språk, skriv och läs väger alltid tyngst vid rekrytering. Om valet sedan står mellan en lärare med många högskolepoäng och mindre goda vitsord och en lärare med färre högskolepoäng och goda vitsord är det läraren med bäst vitsord de anser vara mest kompetent för arbetet. De intervjuade lärarna hade alla liknande arbetsuppgifter men ingen av dem hade formell behörighet som speciallärare inom området språk, skriv och läs.

Page generated in 0.1424 seconds