• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 578
  • 9
  • Tagged with
  • 587
  • 587
  • 233
  • 153
  • 100
  • 99
  • 97
  • 90
  • 86
  • 84
  • 84
  • 79
  • 77
  • 73
  • 67
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

”Förut ville man gömma sig bland skuggorna men nu är det som att man vill gå ut i solen” : – en livsvärldsundersökning med personer i läs- och skrivsvårigheter

Nilsson, Jenny January 2014 (has links)
I denna studie genomfördes intervjuer med 11 personer med läs- och/eller skrivsvårigheter i syfte att upptäcka hur deltagarnas inställning till studier har förändrats och hur skolans roll i denna process såg ut. Deltagarnas ålder varierade: den yngsta gick på lågstadiet och den äldsta var i 40 års-åldern. De rekryterades med hjälp av annonsering på internet och på anslagstavlor eller genom bekantas bekanta. Undersökningen har en fenomenologisk ansats och undersökte deltagarnas livsvärld med fokus på deras erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter. I fenomenologisk forskning är upplevelsen utgångspunkt för kunskap och alltså står den subjektiva upplevelsen i centrum. Resultaten presenterades och analyserades med hjälp av s.k. narrativ analys där varje intervju presenterades som en berättelse. Föreliggande studie visar att yttre omständigheter påverkar personernas förhållningssätt och inställning till studier. Lärarens tro på eleven och utmaningar som är anpassade till elevens förmåga är två omständigheter som hade betydelse för deltagarnas utveckling av sunda förhållningssätt gentemot studier. En annan viktig aspekt var den sociala situationen och deltagarnas upplevelse av att vara med i ett sammanhang och ha kompisar. Fyra av deltagarna gick i en skola för personer med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter vilket gav en möjlighet till inblick i denna typ av verksamhet utifrån frågeställningarna. Deltagarnas berättelser vittnade om en större upplevelse av inkludering i specialskolan. Uppsatsens titel är ett citat från en av deltagarna som gick i denna skola och anspelar på hur han i specialskolan inte upplevde sig behöva dölja något för de andra eleverna på det sätt som han gjorde innan han kom till den skolan. Segregeringen ledde till en större upplevelse av inkludering.
42

”Den ljusnande framtid är vår” : En studie om elever i läs- och skrivsvårigheter, deras självbild, identitetsskapande och erfarenheter från skolan.

Karlsson, Sanna, Lindbäck, Maria January 2013 (has links)
Som lärare har vi mött många elever som upplevt svårigheter med att läsa och skriva, vilket har gett upphov till tankar kring hur svårigheterna påverkar elevernas självbild och identitetsskapande. Syftet med studien är därför att undersöka vilka erfarenheter elever i läs- och skrivsvårigheter har av skolan för att bidra med kunskap om hur mötet med skolan påverkar elevernas självbild och identitetsskapande. Genom att ha en utgångspunkt i en kvalitativ metod har vi intervjuat sex ungdomar i läs- och skrivsvårigheter i slutet av sin gymnasietid.  Vi ville få en bättre bild av hur mötet med skolan påverkat dessa ungdomars syn på sig själva, sina liv och sin framtid. Vi utgick från forskning kring elever i läs- och skrivsvårigheter och teorier om identitetsskapande och självbild. Vår undersökning visar att eleverna har en positiv syn på sig själva och sina möjligheter. Alla informanter beskriver att skoltiden har varit jobbig på något eller flera sätt, men de har ändå en positiv framtidssyn. Det är viktigt för dem att bli uppfattade som alla andra elever och inte utifrån läs- och skrivsvårigheterna. Dessutom är det av största vikt att vara självständig, vilket innebär att de tycker att det är viktigt att finna strategier som inte innebär ett ständigt behov av alternativa verktyg. Vår slutsats är att eleverna, trots sina upplevda svårigheter, klarat av att hantera dessa och därmed fått en positiv syn på sin förmåga och sin framtid.
43

Utan språk är det svårt : Om läs- och skrivsvårigheter och svenska som andraspråk / It is Difficult Without a Language : About dyslexia and Swedish as a Second Language

Jensen, Emelie January 2013 (has links)
Hur är det att komma ny till ett land där du varken har språket eller känner igen kulturen? För de nyanlända eleverna påbörjas en process vid denna tidpunkt. En process som syftar till att tillägna sig det svenska språket och på samma gång utvecklas i skolans alla ämnen. En svår utmaning kan tyckas. Hur är det då om det visar sig att du inte lär dig språket i den takt som det förväntas av dig? Om du aldrig känner att du förstår ordentligt och det visar sig att du har läs- och skrivsvårigheter. Hur är det att leva som andraspråkselev med läs- och skrivsvårigheter i skolan? Denna studie syftar till att, med hjälp av ostrukturerade kvalitativa intervjuer, undersöka hur andraspråkselever med läs- och skrivsvårigheter av olika slag uppfattar sin skolgång och se vilken hjälp de får i skolan. Studien har tagit elevernas perspektiv och handlar därmed inte om hur lärare bör arbeta för att effektivt hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Istället ger studien utrymme för elevernas egna röster. Hur känns det att kämpa med att tillägna sig ett andraspråk och på samma gång försöka överkomma sina läs- och skrivsvårigheter? Studien visar på ett varierat resultat där vissa elever utarbetar strategier för att kunna dölja sina läs- och skrivsvårigheter, medan andra försöker få all hjälp de kan för att utvecklas i skolan. Att ha läs- och skrivsvårigheter och kämpa på sitt modersmål är svårt, men att göra det på ett andraspråk bör vara än mycket svårare. Dessutom visar resultatet på att det inte nödvändigtvis behöver vara modersmålet som är elevens starkaste språk och det språk som eleven själv fördrar att tillägna sig undervisningen på. Andraspråkselever med läs- och skrivsvårigheter möter en vardag som är långt ifrån lätthanterlig. Varken för dem själva eller för lärarna som ska hjälpa dem. Begreppet intersektionalitet (Bowleg, 2012:1267) är applicerbart på dessa elever då de inte enbart är andraspråks- elever eller elever med läs- och skrivsvårigheter, utan är utsatta på flera olika sätt. Studien bidrar med att visa på en komplexitet som andraspråksinlärning och läs- och skrivsvårigheter innebär. Motivationen och inställningen till andraspråket och läs- och skrivsvårigheterna är i högsta grad individuella och det visar sig att det är viktigt att det inte går att tala om en och samma undervisning för de elever som omfattas av svårigheterna, utan återigen blir den individbaserade undervisningen av stor betydelse.
44

Resurser till elever med specialbehov : Läs- och skrivsvårigheter och koncentrationssvårigheter

Carlsson, Therese, Hörberg, Elin January 2013 (has links)
I skolan har alla elever olika behov och det är skolans uppgift att hjälpa alla elever att nå målen i läroplanen. Detta arbete syftar till att undersöka hur två elever med läs- och skrivsvårigheter och koncentrationssvårigheter har upplevt sin skolgång och de resurser de fått och även vad olika skolor i en kommun säger att de har för resurser till elever med dessa specialbehov. En enkätstudie och en intervjustudie har genomförts för att få svar på frågeställningar. 40 enkäter skickades ut till lärare, speciallärare och specialpedagoger i en kommun och tio svar kom tillbaka. Intervjustudien utfördes på fyra personer varav två före detta elever och deras mammor. I enkätstudien uppgav personalen på skolorna att elever med läs- och skrivsvårigheter och koncentrationssvårigheter i alla fall får stöd i form av extra personal. Dock visar inte studien om de anser att stödet är tillräckligt. Intervjustudien visar att varken de två elever eller de två föräldrar som intervjuats var helt nöjda med de resurser de fått i skolan. Eleven med läs- och skrivsvårigheter var mer nöjd med resurserna än vad eleven med koncentrationssvårigheter var. Båda föräldrarna som intervjuats upplevde ett dåligt bemötande från skolorna i sin kamp om att få det stöd deras barn behövde.
45

Applikation som läsglasögon : En studie av interaktionen mellan individ, alternativt verktyg och kontext.

Isovaara, Jonas, Kvick, Markus January 2013 (has links)
I dagens informationssamhälle ökar kravet på skriftspråklighet. Detta konstaterande kopplat till att läs- och skrivsvårigheter idag är den vanligast förekommande funktionsnedsättningen i vårt samhälle, gör att ett av skolans främsta specialpedagogiska uppdrag är att förebygga och undanröja läs- och skrivsvårigheter. Skolan behöver därför kompetens kring läs- och skrivsvårigheter samt de konsekvenser läs- och skrivsvårigheter får för elevernas kunskapsinhämtning, resultat och självkänsla. Då en del i arbetet med läs- och skrivsvårigheter är att överbrygga hinder är även kompetens kring alternativa verktyg viktigt. Syftet med arbetet var att undersöka om en flerfunktions-applikation till iPhone/iPad hade potential att via sin användarvänlighet och lättillgänglighet fungera som alternativt verktyg och ge stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter. Läs- och skrivsvårigheter, dess långtgående effekter samt en individs varande och lyckanden får inte ses som isolerade fenomen. I kapitlet Studiens ingångsvärden återfinns vår bild med vilken vi vill illustrera detta samt motivera arbetets olika delar.  Därefter följer en del där vi utvecklar begrepp som är centrala för arbetet. Speciellt fokus ligger på formeln Yttre nyttofaktorer x  Inre nyttofaktorer x Användarvänlighet = Användbarhet. Denna formel utgör tillsammans med bilden en röd tråd som löper genom arbetet. Elever intressanta för studien var de med svag ordavkodning samt svag fonologisk förmåga. I metoddelen motiverar vi varför just denna grupp var aktuell för studien. Resultatet av studien visar dels att eleverna i urvalsgruppen inte bedömde sig ha speciellt stora svårigheter med vare sig läs- eller skrivmoment, till skillnad från testresultat och vårdnadshavares bedömningar. Vidare visar resultatet att den flerfunktions-applikation som användes i studien upplevdes som användarvänlig och användbar av både elever och pedagoger. Detta sammantaget ger att applikationer till följd av sin lättillgänglighet och användarvänlighet har potential att fungera som alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter.
46

Läs - och skrivsvårigheter : Hur lärare och speciallärare kan förebygga, åtgärda och underlätta för elever med läs-och skrivsvårigheter i grundskolans tidigare år / Reading and writing difficulties : How teachers and remedial teachers can help prevent, resolve and assist pupils with reading and writing difficulties

Klintin, Hanna, Karlsson, Frida January 2014 (has links)
Det här arbetet handlar om elevers läs-och skrivsvårigheter i dagens skola och hur skolan och läraren/specialläraren kan förebygga, åtgärda och underlätta för eleverna. Vi intervjuade tre lärare och tre speciallärare i olika åldrar, både män och kvinnor. Resultatet visar att läs-och skrivsvårigheter är ett svårdefinierat begrepp även bland verksamma lärare. Men det visade också att det finns aktivt arbete ute på skolorna för att förebygga läs-och skrivsvårigheter och att man så tidigt som möjligt kan upptäcka eventuella svårigheter hos eleverna. Då läs-och skrivsvårigheter är ett aktivt samtalsämne i skolorna gör detta att det sker ett gediget arbete både i ett förebyggande syfte men det finns också ett utvecklande arbete för de elever där svårigheten redan har upptäckts. Vidare framkommer att läraren behöver ett engagerande och motiverande förhållningssätt för att det ska uppstå ett positivt klassrumsklimat där det skapas lust att lära. Som lärare ska man se alla elever och utgå från deras individuella behov vilket man bör göra för alla, med eller utan läs-och skrivsvårigheter. Elever med läs-och skrivsvårigheter har idag bra förutsättningar för att lyckas med sin läsning och skrivning om de har en lärare som tror på deras förmåga och skapar rätt förutsättningar för att lyckas.
47

Förebygga, identifiera och åtgärda : Om elevers läs- och skrivproblematik i årskurs 1-3

Tronde, Malin January 2014 (has links)
Syftet med detta arbete var att belysa faktorer som förebygger svårigheter i läs- och skrivinlärning samt metoder som används för att identifiera vari svårigheterna består och åtgärder som tillämpas för att stödja elever med läs- och skrivproblematik. Den metod som tillämpats har varit en litteraturstudie samt en mindre empirisk undersökning i form av åtta intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1-3. Resultatet visar att faktorer som förebygger läs- och skrivproblem är en riklig tal- och skriftspråklig stimulans i hem- och närmiljö samt en medvetet förebyggande metodik i skolan, med fokus på att systematiskt följa varje elevs läsutveckling. Vidare visar resultatet att de metoder som används för att upptäcka och identifiera läs- och skrivsvårigheter både består i olika former av kartläggningsmaterial och lärares kunskaps- och erfarenhetsbaserade förmåga att på daglig basis avläsa var eleverna befinner sig i inlärningsprocessen. Resultatet visar också att de åtgärder som tillämpas sker i såväl mindre elevgrupper som i enskild undervisning, så kallad en-en-pedagogik, med syfte att träna det som eleverna specifikt behöver. Den sistnämnda formen av undervisning, en-en, har i resultatet framkommit som särskilt effektiv. Det framkommer även att lärares möjligheter till kollegialitet är en essentiell fråga för en effektiv undervisning. Sammanfattningsvis konstateras att skolans primära behov är en fråga om huruvida skolan tillförs ökade resurser.
48

Ominlärning enligt Wittingmetoden : hur upplever lärarna att arbeta med metoden och hur upplever de att deras elever påverkas?

Svärd, Ann-Christin January 2014 (has links)
Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur lärare upplever att arbetar med en metod som riktar sig till elever som har läs- och skrivsvårigheter. Mina frågeställningar berör hur lärare upplever att det är att arbeta med Wittingmetodens ominlärning samt hur de upplever att elevernas syn på sig själva som läsare och skrivare påverkas och slutligen hur de upplever att eleverna påverkas av metoden.   De teoretiska perspektiv som är utgångspunkterna i arbetet är dels specialpedagogiskt perspektiv som berör hur skolan ser på elevers svårigheter samt vilka åtgärder som lämpar sig och dels ett strukturellt perspektiv gällande vad som är goda arbets- och lärmiljöer för elever som har svårigheter med läsning och skrivning. Jag har varit inspirerad av fenomenografisk ansats och den metod jag har valt att använda mig av är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med lärare som arbetat med Wittingmetoden för att hjälpa elever åtgärda sina läs- och skrivsvårigheter. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys som har resulterat i teman.   Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till Wittingmetodens ominlärning och att eleverna utvecklar en medvetenhet om sina styrkor och svagheter, får en starkare tilltro till sin egen förmåga och därmed även ett ökat självförtroende.
49

Lärarperspektiv på läs- och skrivsvårigheter

Caglayan, Guluzar, Demetgül, Huda January 2014 (has links)
Studiens syfte var att öka kunskapen om grundlärares perspektiv på läs- och skrivsvårigheter och stödinsatser för elever i årskurs 4-6. För att uppnå vårt syfte intervjuades åtta lärare vid två olika skolor, fyra på skola A och fyra på skola B. Med utgångspunkt i vårt syfte formulerades frågeställningar kring lärarnas erfarenheter av elever med läs- och skrivsvårigheter, vilket perspektiv på läs- och skrivsvårigheter lärarna ger uttryck för, hur lärarna beskriver att de stödjer elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur lärarna beskriver samverkan med föräldrar, kollegor och andra verksamheter. Analysen av lärarnas intervjusvar har dels bestått av en tematisk analys kring erfarenheter, perspektiv, stödinsatser och samverkan, och dels av en övergripande analys av lärarnas perspektiv på elever med läs- och skrivsvårigheter med utgångspunkt i två olika specialpedagogiska perspektiv, det relationella och det kategoriska/kompensatoriska, med särskilt fokus på läs- och skrivsvårigheter. Resultatet av vår tematiska undersökning visar klara likheter i vad lärarna anser vara avgörande för elevers läs- och skrivinlärning. Lärarna i de båda skolorna betonar att det är viktigt att stärka elevers självbild hos elever med läs- och skrivsvårigheter samtidigt som de anser att de specialpedagogiska insatserna har stort betydelse i både lärarnas arbete och elevens utveckling i läs- och skrivinlärning. Det framgår även vissa skillnader i studiens resultat om hur lärarna samverkar med föräldrar och kollegor. Där skola A samverkade mindre med föräldrar än vad skola B gjorde. Utifrån ett helhetsperspektiv på lärares uttryck av specialpedagogiska perspektiv visar resultat att endast en av åtta lärare ger uttryck för ett tydligt kategoriskt perspektiv, detta för att denne lärare ser elever med läs- och skrivsvårigheter med brister, till skillnad från de övriga lärarna som snarare ser eleven i svårigheter, vilket tyder på ett relationellt perspektiv. Däremot ger samtliga lärare uttryck för ett kompensatoriskt perspektiv där lärarna menar att de behöver kompensera elevers individuella svårigheter. I diskussionskapitlet för vi resonemang om hur våra resultat förhåller sig till tidigare forskning och avslutar med en konklusion samt förslag på fortsatt forskning.
50

Jag visste ju att det var nå fel : En kvalitativ undersökning kring läs- och skrivsvårigheter, stöd och självkänsla

Einarsson, Angelica January 2015 (has links)
Denna uppsats är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med syfte att undersöka huruvida respondenterna med läs- och skrivsvårigheter upplever att de fått det stöd de har rätt till i svenskundervisningen samt huruvida svårigheterna påverkat deras självkänsla. För att uppnå detta syfte gjordes intervjuer med fem personer med dokumenterade läs- och skrivsvårigheter som lämnat gymnasieskolan. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna inte upplevde sig fått det stöd de anser sig behövt i form av lärarstöd och kompensatoriska hjälpmedel som exempelvis talsyntes, ljudbok och ordprediktion. De respondenter som haft talsyntes menade att detta hjälpmedel gynnat dem under skoltiden men inte efter. Fyra av respondenterna upplevde att självkänslan stärktes av att få läs- och skrivsvårigheterna dokumenterade. Den som inte höll med om detta menade att självkänslan sjönk av att få det bekräftat. Resultatet visade också att en av respondenterna upplevt mobbing till följd av svårigheterna. Resultatet mynnade ut i en kvalitativ analys där några av slutsatserna blev att lärarstöd är viktigt för elever med läs- och skrivsvårigheters självkänsla, men att bemötandet från klasskamraterna också spelar en stor roll. En annan slutsats är att kompensatoriska hjälpmedel kan gynna elevers självkänsla medan de är skolverksamma, men riskerar att sänka elevernas självkänsla efter att de plockats bort, eftersom den litterära världens portar då kan stängas för dem.

Page generated in 0.1366 seconds