Tvåspråkighet och läs- och skrivsvårigheter                                                                                      - Lärares arbete med tvåspråkliga, högstadieelevers läs- och skrivsvårigheter   2011                                                                                                     Antal sidor: 36 Ett stort antal barn och ungdomar i Sverige har någon form av läs- och skrivsvårigheter. Bland dessa är elever med annat modersmål överrepresenterade där lägre resultat på läs- och skrivförmåga uppvisas. Denna studies huvudsyfte är att undersöka hur en grupp högstadielärare arbetar med tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter. Detta kan bidra till att öka förståelsen för elever med annat modersmål och därigenom öka möjligheter för en god utveckling av läs- och skrivförmågan.     Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med sex lärare och en speciallärare. Studiens resultat visar att lärare finner det svårt att förklara vad tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter beror på. Vidare lyfter lärare upp vikten om helhetsbilden på eleven för att förebygga samt underlätta tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar också att lärare ser föräldrar som viktiga samarbetspartner för tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter. Modersmålsundervisning ses som den bästa insatsen för att förebygga tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter. Slutsatsen av studiens resultat är att det är viktigt att involvera modersmålsundervisning på skolan under skoltid/undervisningstid för att uppnå en mer effektiv undervisning för tvåspråkiga elever.         Nyckelord: Läs- och skrivsvårigheter, tvåspråkighet, högstadieelever

Detta examensarbete har som syfte att granska hur några utvalda pedagoger tänker och arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Dessutom kommer det undersökas hur man kan förebygga svårigheterna. För att skapa oss förståelse för vårt syfte användes kvalitativa intervjuer för att få fram empiri. Pedagogerna undervisar elever i årskurs 1-6 och de har gemensamt att de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar att det allra svåraste, i arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter, är att få eleverna motiverade. Pedagogerna använder sig av en rad olika metoder och de förnyar sig ständigt. Ljudmetoden, LTG- metoden, Bornholmsmodellen och Wittingmetoden är dock de metoder som pedagogerna har att falla tillbaka på och som de utgår ifrån.

Bakgrunden till studien grundas i att det har visat sig att utrikesfödda ungdomar tenderar att klara sig sämre än svenskfödda elever vad gäller läs- och skrivförmåga. Läs- och skrivsvårigheter hos andraspråkselever är svårutredda och därför är en undersökning inom området viktig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger beskriver och resonerar kring sitt arbete med kartläggning av nyanlända elever och hur de går tillväga för att upptäcka och stötta elever med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av specialpedagoger, speciallärare och lärare på språkintroduktioner i tre olika kommuner av varierande storlek. Studien visar att skolorna i ett tidigt skede använder sig av elevsamtal för att få en bild av skolbakgrunden. I övrigt visar sig inget systematiserat tillvägagångssätt, men ofta visar sig elevens kunskaper och svårigheter i det dagliga skolarbetet. Läraren baserar då, när det är möjligt också i samarbete med framförallt modersmålslärare, sin bedömning på sin tidigare erfarenhet och en uppfattning om vilken progression eleven bör göra under en bestämd tid. Ibland kan tester användas för att få en bild av elevens läs- och skrivförmåga. Det visar sig att åtgärderna sker på organisations- grupp- och individnivå. Oftast sker de på individnivå, och det kan då handla om läsövningar och kommunikationsövningar mellan lärare och elev, och kompensatoriska hjälpmedel som datorstöd. Arbetet på gruppnivå är till stor del förebyggande, och det kan då exempelvis handla om att i grupp arbeta med den fonologiska förmågan, eller med läsprojekt. Organisatoriskt handlar åtgärderna till stor del om resursfördelning; de största personalresurserna finns i de grupper där de behövs mest, och olika former av nivågruppering.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal lärare och speciallärare resonerade kring val av läsinlärningsmetod i allmänhet och när det gäller lässvaga barn i synnerhet. Det som var av vikt för studien var bland annat vilka metodval pedagogerna gjorde i sitt arbete och även vad de ansåg finnas för orsaker till lässvaghet. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden var intervjuer. Resultatet som framkom av studien var att lässvaghet kan bottna i många olika orsaker. Resultatet visade även att samtliga pedagoger kombinerade olika läsinlärningsmetoder i sin undervisning. Slutsatsen av studiens resultat blev att det var viktigt att ha kännedom om flera olika läsinlärningsmetoder och kunskap om hur dessa kunde användas på ett insiktsfullt sätt så att elevernas skilda behov kunde tillgodoses.

Läraren möter många elever med olika förutsättningar i undervisningen och elever med dyslexi riskerar att få en svårare skolgång än andra. Problematiken kring dyslexin kan för många elever tyvärr innebära ständiga misslyckanden i alla skolans ämnen om de inte får rätt hjälp. Syftet med denna studie var att undersöka hur olika lärare i gymnasieskolan upplever dyslexi och deras arbete med elever som har dyslexi. Den syftade även till att undersöka om det finns några skillnader i hur lärare med språkliga ämnen (svenska och engelska) och lärare i innehållstunga ämnen (samhällskunskap, naturkunskap, religion och historia) ser på sitt uppdrag när det kommer till att undervisa elever med dyslexi. Detta syfte undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Fyra lärare intervjuades med hjälp av en intervjuguide och intervjuerna spelades in. Materialet analyserades och resultatet av studien visar att lärarna har upplevelser av att arbeta med elever med dyslexi, men att dessa upplevelser skiljer sig åt mellan de som undervisar i språkliga ämnen och de som undervisar i innehållstunga ämnen. Alla respondenter upplever att de anpassar undervisningen för elever med dyslexi på olika sätt.

Den allmänna uppfattningen är att dyslexi inte ger svårigheter i matematiken, men samtidigt säger viss forskning att det finns dyslexirelaterade svårigheter som påverkar matematiken. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur dyslexin påverkar matematikinlärningen. De frågor denna studie söker svaret på är vilka svårigheter som kan identifieras i dyslektikers, som är normalpresterande i matematiks, utsagor att de har eller har haft? Och på vilket sätt är informanterna lika respektive olika när det gäller deras dyslexirelaterade svårigheter i matematik? Detta studeras genom att intervjua 9 dyslektiker som är normalpresterande i matematik. Under studiens gång användes en egen teori där olika dyslexirelaterade svårigheter i matematik från forskning, sammanfattades. Resultatet visar på att dessa nio dyslektiker hade relativt många eller alla dyslexirelaterade svårigheter i matematik. Dock återfanns inte med säkerhet några likheter i svårigheterna.

The purpose of this study was to investigate what knowledge five trained primary school teachers had about students who are in reading and writing difficulties, as well as to explore how these teachers assessed pupils in difficulties. The study is based on a socio-cultural perspective. The questions were: what factors do teachers think can cause that the students are in reading and writing difficulties? How have the teachers acquired the knowledge they have about the students who are in reading and writing difficulties? How do the teachers assess that students are in reading and writing difficulties? The method used was semi-structured interviews. The results show that the teachers felt that they have little knowledge regarding students in reading and writing difficulties, and would like to have more knowledge-based training courses. The result also shows that early detection and measures regarding students in difficulties are important, and that students receive a customized teaching with teaching materials that they understand.

<p>Godkännandedatum: 2015-10-23</p>

Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa hur en period av intensiv lästräning påverkar elevers läsning i årskurs 2. Träningen sker i form av parläsning av ordlistor och skönlitteratur kopplat till sång på stavelser, arbete med att komma på ord som börjar med vissa stavelser samt att läraren undervisar i lässtrategier. Två grupper arbetar med träningen, där en av grupperna, kallad gröna gruppen, arbetar med samtliga delar och den andra gruppen, kallad gula gruppen, arbetar med sång på stavelser och lässtrategier. Jag ville även ta del av elevernas upplevelser av lästräningen.  Tidigare interventionsforskning visar att det gynnar resultatet om det är bredd på interventionen, om flera förmågor övas samtidigt. De båda grupperna som deltog i projektet som varade i tre veckor ökade sin avkodningsförmåga ungefär lika mycket. Det går dock ej att dra några slutsatser av interventionen eftersom den ej följer "regelboken" när det gäller interventionsstudier. I studien använder jag mig dock av begreppet intervention när jag skriver om perioden av intensiv lästräning. Både elever och lärare delade på ett förtjänstfullt sätt med sig av sina upplevelser av lästräningen.

Syftet med studien var att undersöka hur screeningtester i gymnasieskolan hanteras av skolorna, hur resultaten används samt på vilka sätt de påverkar verksamheten på individ-, grupp och organisationsnivå. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer och fokusgrupper användes för att samla in data. För att analysera det insamlade materialet valdes tematisk analys. Resultatet visar att många av informanterna har en skeptisk hållning till screeningtesten, men trots det vill ha kvar dem. Det lyfts fram en uttalad önskan att det ska finnas nya och moderna, gärna digitala, test. Att testa elevernas förmågor uppfattas som en problematisk aspekt av screeningen. Potentiellt negativa konsekvenser av detta ansågs vara risken att lärares attityder skulle påverkas negativt av låga screeningresultat. Det finns en uppfattning att testerna är en fråga för svensklärarna, men inte rör andra lärare. Rektorerna upplevs inte vara insatta i screeningtesterna och det fanns en frustration över att resultaten inte påverkade resursfördelningen på ett synligt sätt. Läs- och skrivsvårigheter rör alla skolämnen och måste uppmärksammas som svårigheter att nå kunskapsmålen i alla ämnen som ställer krav på läs- och skrivförmågan. Därför behöver alla lärare ha kunskap om språkutvecklande arbetssätt. Screeningtester kan vara en bra informationskälla om elevernas förutsättningar och behov av stöd. Det förutsätter dock att alla som utifrån testresultaten ska bedöma detta också är insatta i vad testen mäter och hur de bör hanteras. Med tanke på vad vi vet om de negativa effekterna av läs- och skrivsvårigheter och vilken stor del av människors liv som påverkas av förmågan att förstå olika typer av texter, borde det vara alla skolors främsta fokus att se till att eleverna får förutsättningar att utveckla en god läs- och skrivförmåga.