• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 578
  • 9
  • Tagged with
  • 587
  • 587
  • 233
  • 153
  • 100
  • 99
  • 97
  • 90
  • 86
  • 84
  • 84
  • 79
  • 77
  • 73
  • 67
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Läs- och skrivsvårigheter : En studie med elever kring pedagogers tankar och arbete

Bäckvall, Josefine, Lönn, Nathalie January 2011 (has links)
Detta examensarbete har som syfte att granska hur några utvalda pedagoger tänker och arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Dessutom kommer det undersökas hur man kan förebygga svårigheterna. För att skapa oss förståelse för vårt syfte användes kvalitativa intervjuer för att få fram empiri. Pedagogerna undervisar elever i årskurs 1-6 och de har gemensamt att de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar att det allra svåraste, i arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter, är att få eleverna motiverade. Pedagogerna använder sig av en rad olika metoder och de förnyar sig ständigt. Ljudmetoden, LTG- metoden, Bornholmsmodellen och Wittingmetoden är dock de metoder som pedagogerna har att falla tillbaka på och som de utgår ifrån.
12

Tvåspråkighet och läs- och skrivsvårigheter : Lärares arbete med tvåspråkiga, högstadieelevers läs- och skrivsvårigheter

Karadolami, Senada January 2011 (has links)
Tvåspråkighet och läs- och skrivsvårigheter                                                                                      - Lärares arbete med tvåspråkliga, högstadieelevers läs- och skrivsvårigheter   2011                                                                                                     Antal sidor: 36 Ett stort antal barn och ungdomar i Sverige har någon form av läs- och skrivsvårigheter. Bland dessa är elever med annat modersmål överrepresenterade där lägre resultat på läs- och skrivförmåga uppvisas. Denna studies huvudsyfte är att undersöka hur en grupp högstadielärare arbetar med tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter. Detta kan bidra till att öka förståelsen för elever med annat modersmål och därigenom öka möjligheter för en god utveckling av läs- och skrivförmågan.     Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med sex lärare och en speciallärare. Studiens resultat visar att lärare finner det svårt att förklara vad tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter beror på. Vidare lyfter lärare upp vikten om helhetsbilden på eleven för att förebygga samt underlätta tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar också att lärare ser föräldrar som viktiga samarbetspartner för tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter. Modersmålsundervisning ses som den bästa insatsen för att förebygga tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter. Slutsatsen av studiens resultat är att det är viktigt att involvera modersmålsundervisning på skolan under skoltid/undervisningstid för att uppnå en mer effektiv undervisning för tvåspråkiga elever.         Nyckelord: Läs- och skrivsvårigheter, tvåspråkighet, högstadieelever
13

Hur arbetar lärare för att förbättra förutsättningarna för elever med ADHD som även har läs- och skrivsvårigheter? : En kvalitativ intervjustudie om lärarnas effektiva strategier och metoder som tillämpas för elever med ADHD

Enkvist, Maria January 2017 (has links)
Hur arbetar lärare för att förbättra förutsättningarna för elever med ADHD som även har läs- och skrivsvårigheter? Syftet med detta arbete är att skapa en förståelse och få insikt i vilka strategier och metoder som kan tillämpas för att underlätta läs- och skrivinlärningen för elever med ADHD. Rapporten avser att besvara följande frågor.  Vilka strategier och metoder använder lärare för att förbättra förutsättningarna för elever med ADHD som även har läs- och skrivsvårigheter?  När/hur tillämpar lärarna sina strategier eller metoder? I denna rapport har jag valt att använda mig av kvalitativa forskningsintervjuer för att få informa- tion om mitt syfte och mina frågeställningar. Det gör att jag kan ta del av människors upplevelser och erfarenheter, samt deras syn på verkligheten. Resultatet har jag analyserat utifrån en feno- menologisk ansats som beskriver informanternas upplevelser fördomsfritt, neutralt och tillbakasyf- tande i förhållande till mina frågeställningar. I denna rapport har jag även undersökt det valda pro- blemområdet utifrån ett vetenskapligt synsätt och med utvald litteratur inom ämnet. Geng (2011) har gjort en undersökning av lärares verbala och icke verbala strategier för att hantera elever med ADHD i klassrummet. I studien framkom att läraren måste ha en positiv inställning och tro till att eleven kan lyckas. Om läraren har en tilltro till detta kommer eleverna lättare kunna leva upp till förväntningarna. Det är även viktigt med goda relationer som bygger på förtroende, förståel- se och respekt. Om läraren har medvetenhet om elevens styrkor, svagheter och behov, är förutsätt- ningarna bättre för att utveckla undervisning och strategier, detta eftersom alla elever med ADHD är olika individer och olika tillvägagångssätt bör anpassas därefter. Likande resultat framkommer i min studie där samtliga lärare poängterar vikten av att identifiera och kartlägga varje enskild individs utvecklingsbehov. Därefter anpassa lämpliga strategier och metoder utifrån de behov eleven har. Det framgår att lärarna tycker det är viktigt att skapa en god relation med eleven så att man lättare kan få ökad förståelse och empati. En lustfylld och strukture- rad undervisning framhåller flera av lärarna som mycket betydelsefullt. Med fördel ska undervis- ningen bygga på elevens intressen. För att kunna utveckla elevers läs- och skrivförmåga krävs det att läraren har kunskap om olika metoder och strategier som de kan tillämpa. Flertalet lärare betonar vikten av att ta stöd av kollegor, rektor eller speciallärare och tillsammans öka förutsättningarna för elevens utveckling. / <p>170301</p>
14

Dyslexi – fyra lärares upplevelser av att arbeta med elever med dyslexi i gymnasieskolan

Malmling, Sara January 2014 (has links)
Läraren möter många elever med olika förutsättningar i undervisningen och elever med dyslexi riskerar att få en svårare skolgång än andra. Problematiken kring dyslexin kan för många elever tyvärr innebära ständiga misslyckanden i alla skolans ämnen om de inte får rätt hjälp. Syftet med denna studie var att undersöka hur olika lärare i gymnasieskolan upplever dyslexi och deras arbete med elever som har dyslexi. Den syftade även till att undersöka om det finns några skillnader i hur lärare med språkliga ämnen (svenska och engelska) och lärare i innehållstunga ämnen (samhällskunskap, naturkunskap, religion och historia) ser på sitt uppdrag när det kommer till att undervisa elever med dyslexi. Detta syfte undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Fyra lärare intervjuades med hjälp av en intervjuguide och intervjuerna spelades in. Materialet analyserades och resultatet av studien visar att lärarna har upplevelser av att arbeta med elever med dyslexi, men att dessa upplevelser skiljer sig åt mellan de som undervisar i språkliga ämnen och de som undervisar i innehållstunga ämnen. Alla respondenter upplever att de anpassar undervisningen för elever med dyslexi på olika sätt.
15

Jag vill bli bemött för den jag är : Ungdomars perspektiv på att vara elever med läs- och skrivproblematik

Ekegren Johansson, Elisabeth January 2016 (has links)
This thesis examines what the meeting with school requires for eight young people who are in the role of students assessed as having reading and writing problems. The overall aim of this study is to gain a deeper understanding of what the meeting with the school's requirements implies for young people who, in the role of elementary school students, secondary school students and students in the first year of upper secondary school, are assessed as having reading and writing difficulties.  The study´s theoretical framework has its starting point in the symbolic interactionism, a theory which is based on a sociological perspective and which gives an explanation of how the socially constructed individual is created. The theory refers to the conception that man´s thinking can be understood through storytelling and through communicating understanding to others from a storytelling perspective. The symbolic interactionism also has an impact on how people form activities when they interact with each other and how identity building is formed. It is also important for how the students prepare for the future, including their personal life planning. The method life stories reflects the life that is possible to tell in a specific culture, when the researcher is interested in the experiences from a longer time perspective. When collecting empirical material, qualitative interviews were conducted on two occasions, one at the end of year nine in secondary school and one in the end of year one in upper secondary school. Altogether, seventeen interviews were carried out; one pupil was interviewed three times. The interviews were conducted using evidence from three secondary schools as well as seven upper secondary schools in different areas of Mälardalen. The results show that the help and support given to the students during the nine years of elementary /secondary school and upper secondary school varies. The transition to upper secondary school and the transfer paper to accompany the pupil did not work satisfactorily. This study indicates the importance of how schools should deal with students with reading and writing problems in the future. The students also want the teachers to generally have a deeperknowledge of dyslexia, that is to say, of the different difficulty levels and a deeper knowledge of how the school should deal with students with reading and writing problems in the future. The three themes in focus of the study are: (1) learning, (2) attitude (3) one's own self and the future.
16

Elever med läs- och skrivsvårigheter : pedagogers syn på identifiering, kunskap, stöd och arbetssätt i år 1-3

Olesen, Carina January 2006 (has links)
<p>Bakgrund: Elever med läs- och skrivsvårigheter är ett debatterat område både inom forskning och inom media. Svårigheter med läsning och skrivning skapar i förlängningen snävare gränser för både utbildning, social status och personlig utveckling. För att förebygga läs- och skrivsvårigheter behöver pedagoger ha didaktiska och pedagogiska kunskaper om hur de ska möta dessa elever. Forskarna betonar vikten av kartläggning och test för att inte missa några elever, samt för att ringa in de specifika svårigheterna. Det är också av stor vikt att insatser sätts in så tidigt som möjligt. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i år 1-3 identifierar elever med läs- och skrivsvårigheter, samt vilka faktorer som påverkar val av arbetssätt för att hjälpa och stödja dessa elever. Metod: Jag har valt att undersöka detta genom kvalitativa forskningsintervjuer med 6 kvinnliga pedagoger i år 1-3. Tre av dem har arbetat mer än 20 år i yrket, medan övriga tre inte arbetat i yrket mer än 3 år. Både utbildningsort och arbetsställen skiljer sig åt. Detta för att se om det finns likheter/skillnader vad det gäller identifikation, kunskap, stöd till pedagoger och barn, samt arbetssätt. Resultat: Alla informanter gör någon form av identifiering för att fånga upp elever med läs- och skrivsvårigheter, men vikten av kartläggning skiljer sig åt, mellan de olika informanterna. Några gör fonologiska test redan i förskoleåldern, medan andra gör bokstavskontroll, allteftersom bokstavsinlärningen fortlöper i årskurs 1. Alla informanter tycker att de fått för lite kunskap om elever med läs- och skrivsvårigheter i sin grundutbildning. Däremot har de flesta läst specialpedagogik som valbar kurs på högskolan. De informanter som utbildade sig för mer än 20 år sedan anser däremot att de i sin grundutbildning fått mer kunskap om metoder för läs- och skrivundervisning. Pedagogerna anser att erfarenhet och kunskap om elever med läs- och skrivsvårigheter är av stor betydelse, både för identifikation men också för val av arbetssätt. Det stöd de får för egen del, vad det gäller elever med läs- och skrivsvårigheter, till exempel genom dialog med specialpedagog/speciallärare och kollegor, anses värdefull. Däremot tycker de flesta att de får för lite stöd, i form av resurstid, till flera av dessa elever. Både erfarenhet, kunskap och stöd för egen del samt resursstöd till eleven är alla faktorer som påverkar val av arbetssätt. De arbetssätt som pedagogerna framhåller som viktiga för elever med läs- och skrivsvårigheter är inlärning genom intresse, lust och uppmuntran, samt att eleverna känner att de lyckas. Vidare behöver dessa elever mer tid, mer struktur samt intensivträning.</p>
17

Framgångsfaktorer i läsundervisningen : en studie om lärares syn på framgångsfaktorer i läsundervisningen i förskoleklass och de tidiga skolåren, särskilt för barn som får svårigheter i sin läsinlärning

Larsson, Heidi, Timmersjö, Marie January 2006 (has links)
<p>Lässvårigheter skapar i förlängningen snävare gränser för utbildning, social status och personlig utveckling i största allmänhet. Att uppmärksamma tidiga kända tecken på läs-svårigheter och agera utefter detta, är därför en oerhört viktig del i lärarens vardag (Elbro, 2004). I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 (1998), sägs att varje elev genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska få möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Undervisningen ska också anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Barns tankar formas av det språk som omger dem, och barn utvecklas i den sociala interaktionen. Språket har fått en allt större roll i undervisningen sedan den senaste läroplanen infördes. Vygotskij (1999) menar att språket har en stor betydelse för allt lärande och att det leder barnets utveckling framåt. Studien syftar till att undersöka lärares syn på framgångsfaktorer vid läsundervisningen i förskoleklassen och de tidiga skolåren, särskilt för barn som får svårigheter i sin läsinlärning. När vi diskuterade vår uppsats utformning och forskningsmetodiska närmande var vi överens om att en kvalitativ intervjuundersökning passade vårt syfte bäst. Urvalet till studien var sammanlagt 10 pedagoger (5 som är lärare i förskoleklass och resterande i grundskolanstidiga år) från tre kommuner i västra Sverige. Vi har använt oss av intervjuer som undersökningsinstrument för att ta del av pedagogers uppfattningar om ”viktiga faktorer vid läsundervisningen”, ”strategier att identifiera svårigheter” och ”pedagogiskt arbete vid problem i läsinlärningen”. Resultat: Det finns stora likheter mellan vad förskollärare och lärare anser vara viktiga faktorer i läsundervisningen. Det som skiljer dem åt är förskollärarnas fokus på leken och lärares fokus på individualisering och föräldrasamverkan. För att identifiera svårigheter vid läsinlärningenanvänder sig både förskollärare och lärare av samma kategorier: sin egen erfarenhet, kartläggning i det dagliga arbetet, samverkan i kollegiet och tester. Förskollärarna fokuserar naturligt mer på talet, medan lärarna tittar mer på den begynnande läsinlärningen och den processen.Framgångsfaktorerna i läsundervisningen vid svårigheter skiljer sig något åt mellan de två lärargrupperna. Förskollärarna trycker mer på gruppen och lek/skapande verksamhet, medan lärarna ser till individualisering, motivation/självförtroende och praktiskt arbete med läsning. Gemensamt anser de slutligen att föräldrasamverkan och stöd från kollegiet är två andra viktiga framgångsfaktorer.</p>
18

Elever i läs- och skrivsvårigheter : Lärares uppfattningar om svårigheter i läs- och skrivutveckling

Lindqvist, Alexandra January 2016 (has links)
The purpose of this study was to investigate what knowledge five trained primary school teachers had about students who are in reading and writing difficulties, as well as to explore how these teachers assessed pupils in difficulties. The study is based on a socio-cultural perspective. The questions were: what factors do teachers think can cause that the students are in reading and writing difficulties? How have the teachers acquired the knowledge they have about the students who are in reading and writing difficulties? How do the teachers assess that students are in reading and writing difficulties? The method used was semi-structured interviews. The results show that the teachers felt that they have little knowledge regarding students in reading and writing difficulties, and would like to have more knowledge-based training courses. The result also shows that early detection and measures regarding students in difficulties are important, and that students receive a customized teaching with teaching materials that they understand.
19

Behövs diagnosen dyslexi i grundskolan? : Speciallärares syn

Ziegenfeldt, Lena January 2014 (has links)
Syftet med studien är att belysa hur speciallärare anser att diagnosen dyslexi påverkar undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet var även att belysa deras syn på att medvetandegöra elever med läs- och skrivsvårigheter om sina svårigheter. Studien utgår från en kvalitativ metod, där fem speciallärare intervjuats som arbetar med läs- och skrivinlärning. De fick utifrån sina tankar, kunskaper och upplevda erfarenheter ge sin syn på studiens frågeställningar. Resultatet i studien visar att det finns en osäkerhet kring skillnaden mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Studien visar också att informanterna har goda kunskaper kring vilka insatser som ska göras vid läs- och skrivsvårigheter, vilket tyder på att de följer med i aktuell forskning. Studiens resultat pekar på att diagnosen dyselxi behövs i grundskolan för att stärka elevens självbild, genom diagnosen får de en förklaring på sina svårigheter.
20

En fallstudie om hur lärare arbetar med läs- och skrivsvårigheter : Diagnosens betydelse

Börjesson, Emma, Hassan, Sawsen January 2013 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man arbetar på en specifik skola i Halmstad kommun med läs- och skrivsvårigheter. Samt huruvida det är nödvändigt med en diagnos för att få tillgång till hjälpmedel. Uppsatsen inleds med en kort bakgrund om vad läs- och skrivsvårigheter är, och lägger fokus på dyslexi. I tidigare forskning presenteras de olika begrepp och teorier som behövs för vår analys. Här ligger fokusera på lärarens bemötande av elever med läs- och skrivsvårigheter, betydelsen av att ha en diagnos, diagnostisering samt vilka hjälpmedels som finns. Här kommer till exempel också fördelar och nackdelar med en diagnos att studeras.  Studien visade bland annat på att lärarens bemötande har stor betydelse för elevens inlärning och självförtroende. Att ge eleven positiv feedback och uppmuntran visade sig vara viktigare än olika undervisningsstrategier. Det visade sig också att skolan som studerats verkar kommit långt när det gäller arbetet med läs- och skrivsvårigheter och att man arbetar väldigt individanpassat. Däremot förstod vi också att det är långt ifrån alla skolor som arbetar på detta sätt.

Page generated in 0.1925 seconds