<p>Vår studie syftar till att få kunskap om läs- och skrivsvårigheter för att kunna hjälpa och underlätta för elever med dessa svårigheter i klassrummet samt sätta in rätt åtgärder. Vi har studerat tidigare forskning som visat vad man genom tiderna satt in för åtgärder, hur man upptäcker eleverna i klassrummet och hur man bör differentiera för dem. Dessutom har vi noggrant studerat vilka kompensatoriska hjälpmedel det finns på marknaden. Genom att välja en metod där vi inriktar oss på elever genom observationer och intervjuer vill vi få fram deras syn på undervisningssituationer och hjälpmedel. Resultatet vi fick fram var att skolorna överlag bara använder en bråkdel av de hjälpmedel som finns på marknaden. Det man använder är de resurser som finns, oftast dator, ljudböcker och anpassade läxor och provsituationer. I vissa fall sätts individuell träning hos speciallärare in. Vi märker också en skillnad på skolornas arbetssätt då en skola med tillgång till specialpedagog differentierar klassrumssituationerna i större utsträckning och använder sig av fler hjälpmedel än de utan specialpedagog. Eleverna i undersökningen är positiva till hjälpmedel och det viktigaste verktyget är för dem en egen dator. De vill också ha undervisning som präglas av muntlig genomgång samt varierad undervisning som de känner är rolig. Svårigheterna uppstår då det är mycket text att läsa eller då de måste skriva utan hjälpmedel. Så mycket som möjligt kan man säga att man borde låta eleven läsa med öronen då det inte är fråga om lästräning och skriva med rösten då det inte är skrivträning.</p>

<p>Detta examensarbete är en kvantitativ studie av elever på gymnasiet, årskurs 1, med målet att ge blivande matematiklärare en bättre insikt i elevers svårigheter med ämnet. Detta är gjort med hjälp av ett läs- och skrivtest och ett nationellt prov i matematik, kurs A. Både denna studie och tidigare studier visar att det finns ett samband mellan elevers läs- och</p><p>skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Men till skillnad från tidigare studier så är</p><p>matematiken i detta arbete indelad i kunskapsområden, vilka är aritmetik, algebra, geometri och statistik.</p><p>Utifrån dessa kunskapsområden pekar arbetets resultat på att eleverna har svårast för algebra och geometri, medan de har lättast för statistik. Ett resultat som även tidigare forskning pekar mot. Men detta arbete är den först forskningen som gjorts med inriktning mot just matematikens kunskapsområden.</p><p>Arbetet visar att elever med läs- och skrivsvårigheter har betydligt svårare för områdena aritmetik och geometri än de utan. Detta är en följd av att elever med denna svårighet inte har samma grunder inom matematikens grundområde, aritmetik.</p>

<p>Kravet på att kunna läsa och skriva är stort, både i skolan och i samhället i övrigt. Att lära sig läsa och skriva är en komplicerad process som upplevs mer eller mindre svår när vi tillägnar oss färdigheten. För en del människor förblir det svårt med skriftspråket. Från vetenskapligt håll är synen olika på vad svårigheten egentligen utgörs av. Ligger hindret hos en person eller i relationen med dennes omgivning? Jag har intresserat mig för vilken vetenskaplig syn en offentliga diskurs bygger på. Därför har jag valt att undersöka kommunala handlingsplaner om elevers läs- och skrivsvårigheter. Dessa utgör alltså mitt material. Syfte med min undersökning är att försöka kartlägga vilka perspektiv på läs- och skrivsvårigheter handlingsplanerna inkluderar i sina diskurser. För att försöka urskilja de perspektiv som utgör ”självklar” grund i handlingsplanerna har jag utgått från Laclau&Mouffes diskursteori. Metoden är således diskursanalys. Resultatet gav vid handen att ett medicinskt-psykologiskt perspektiv dominerar handlingsplanerna, men det finns även inslag av ett institutionellt perspektiv. Det sistnämnda leder dock inte till att inkluderande undervisning tas upp. En inkluderande undervisning hade kunnat innehålla fler inslag av praktiska och estetiska ämnen. De hade kunnat leda till att fler elever fått tillfälle att känna ”jag kan”.</p>

<p>This paper is based on observations made in the classroom, interviews and studies of</p><p>literature.</p><p>The observations that I made during my practical training period made me believethat pupils with writing and reading problems succeeded more often with the methodsof teaching used in media education than with more traditional teaching methods.</p><p>Through this study I hope to specify and define the factors that were the reasons for this. In doing so I wanted to show that you could adapt the teaching methods to reach more pupils with different kinds of learning styles.</p><p>I have come to the conclusion that the following factors made the pupils with writing and reading problems succeed more often in subjects related to media education:</p><p>Variety, time spent, the pupils’ interests and the equipment used.</p>

<p>Syftet med studien är att jämföra olika uppfattningar om metoder som några lärare i grundskolan tidigare år och grundsärskolan använder för att hjälpa och stödja elever med läs- och skrivsvårigheter, samt vilka faktorer som påverkar lärarnas val av arbetsmetoder. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Den utgår från ett lärarperspektiv då tio lärare har intervjuats, fem i grundskolans tidigare år och fem i grundsärskolan. Lärarna är verksamma på sju olika skolor i fem olika kommuner. Resultat: Studien visar att lärare i både grundskolan och grundsärskolan använder flera olika metoder i sitt arbete med läs- och skrivinlärning samt när de får elever som har läs- och skrivsvårigheter. I studien framkommer det att lärarna arbetar med både analytiska metoder och syntetiska metoder. De analytiska metoderna innebär att eleverna arbetar med helheten, ordbilder och hela texter och de syntetiska metoderna går ut på att eleverna arbetar med delarna, stavelser i ord och dess ljud, för att senare övergå till hela ord och texter. Grundskolan tillämpar övervägande de analytiska metoderna och först när det uppstår svårigheter hos elever med att lära sig läsa och skriva övergår lärarna till mer syntetiska metoder. Grundsärskolan arbetar mer med de syntetiska metoderna och mindre med de analytiska metoderna. Alla informanterna uppger att de ofta plockar delar av olika metoder för att på bästa sätt möta eleverna i sin kunskapsinhämtning. Hur de arbetar och tillämpar metoderna beror på egna erfarenheter, elevens utvecklings- och kunskapsnivå samt andra omständigheter såsom miljö, resurser, tid mm. Lärarna i vår studie framhåller vikten av att lärandet skall vara roligt och lustfyllt samt att det skall utgå från elevernas erfarenhetsvärld. Lärarna i de båda skolformerna anser att de har ett utbyte av varandra då samarbete oftast sker antingen kontinuerligt eller vid behov.</p>

<p>Abstract</p><p>The ability to read and write is a very important skill in today’s information based society. Most of us learn how to read and write, but not everyone is blessed to do this without struggle. Dyslexia is a very common learning disability and therefore I found it interesting to study how teachers teach students with dyslexia.</p><p>By studying the literature and by interviewing teachers, I found that dyslexia is a very complex disability. The teachers have to adapt their way of teaching in a way that a student with dyslexia can participate. It is important to act quickly or the student’s self-confidence can be harmed. The teachers should try to strengthen the student’s self-confidence and their will to learn. Additional one on one-training or in small groups is a necessary measure.</p><p>The way the teacher plans, instructs and teach are of great importance and together with aid like word-processing software, Speech synthesis software and other software, these student’s can overcome their problems.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Att kunna läsa och skriva är mycket viktigt i dagens informationssamhälle. De flesta lär sig att läsa och skriva utan problem men långt ifrån alla. Dyslexi är ett vanligt förekommande handikapp och därför har jag funnit det intressant att undersöka hur lärare undervisar barn med dyslexi.</p><p>Genom att studera litteratur och att intervjua lärare har jag sökt svaret och funnit att dyslexi är ett komplext problem där läraren måste anpassa undervisningen efter individen. Det är viktigt att agera snabbt för att inte elevens självförtroende ska skadas.</p><p>Läraren bör försöka att stärka elevens självförtroende och lusten att lära sig. Extra lästräning enskilt eller i liten grupp är en nödvändig åtgärd. Lärarens sätt att instruera, planera och lära ut är av stor betydelse och tillsammans med hjälpmedel såsom ordbehandlingsprogram, talsyntes, talböcker, lästräningsprogram kan dessa elevers problem övervinnas.</p>

<p>Alla typer av inlärningssvårigheter påverkar matematikinlärningen. Detta examensarbete önskar ge svar på vilka symptom olika inlärningssvårigheter kan ge och vilka åtgärder man kan sätta in för att hjälpa eleverna. Dessutom önskar arbetet ge svar på om det finns lika mycket kunskap på skolorna om läs- och skrivsvårigheter som om matematiksvårigheter och om eleverna upplever att elever i olika typer av svårigheter får den hjälp de behöver.</p><p>För att göra detta har jag dels gjort en litteraturstudie och dels en enkätundersökning bland speciallärare/specialpedagoger, lärare och elever.</p><p>Det är viktigt att uppmärksamma elever i alla typer av inlärningssvårigheter så att undervisningen kan anpassas till den specifika elevens förutsättningar. Eleven ska ges möjligheter till adekvata utmaningar så att elevens självkänsla stärks och dess motivation till att fortsätta lära sig blir stor. Elevens uppgifter ska därför stärka dess svagheter, men också belysa och utveckla dess styrkor.</p><p>Enkätundersökningen visar att skolorna har mer kunskaper och bättre rutiner för att upptäcka och arbeta med elever i läs- och skrivsvårigheter jämfört med elever i matematiksvårigheter. Detta gör att man som matematiklärare bör vara medveten om att man kan komma att möta elever som själva inte har insikter i sina styrkor och svagheter avseende matematiksvårigheter.</p><p>Eleverna själva verkar vara relativt nöjda med den hjälp elever i svårigheter får, men högstadieelever är i större utsträckning än gymnasieelever nöjda med hjälpen i matematik.</p>

No description available.

Syftet med studien var att undersöka om elever med läs- och skrivsvårigheter var inkluderade i undervisningen och om hur lärare uppgav sig arbeta för att upptäcka och underlätta för dessa elever. För att ta reda på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer vid två olika skolor med lärare och specialpedagog. Vi gjorde ett bekvämlighetsurval och valet föll på en kommunal skola samt en friskola. Resultatet visade att läs- och skrivsvårigheter kunde yttra sig på många olika sätt men att det var viktigt att inte förstöra elevernas lust att lära. Det framkom även att det var viktigt att eleverna bör få utvecklas utifrån sin egen nivå och inte jämföras med andra. Resultatet visade även på vikten av att eleverna kände sig inkluderade oberoende av vilken nivå de befann sig på. Inkludering upplevdes som någonting svårt men att alla ville inkludera så långt det var möjligt. Slutsatsen var att förhållningssättet visade sig stämma överens med det som stora delar av den forskning som vi redovisat. Men det är svårt att säga om det är det bästa för eleverna. En annan slutsats som kunde dras var att det inte fanns en mall som passade alla elever med läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med studien var att lyfta fram vilken betydelse kunskap om läs- och skrivsvårigheter kan ha för arbetet i skolan och det lärarna gör. Därför ville vi tydliggöra hur pedagoger uppfattar innebörden av läs- och skrivsvårigheter, samt hur de hanterar och förebygger dessa för att se om valet av åtgärder påverkas av hur man resonerar om svårigheterna. För att fånga syftet använde vi en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger. Resultatet visade att innebörden av läs- och skrivsvårigheter var svår att tydliggöra. Respondenterna identifierade läs- och skrivsvårigheter på likartat sätt med kännetecken som avledningsfel, fonologiska fel, utelämnande och tillägg av bokstäver samt långsam läsning. Det förebyggande arbetet handlade i stor uträckning om fonologiskt grundarbete, och Bornholmsmodellen nämndes. I det praktiska arbetet lyfte respondenterna fram pedagogiska och databaserade hjälpmedel, multisensorisk stimulering, direkt undervisning, automatisering, god inlärningsmiljö, pedagogisk kompetens och fonologiskt grundarbete. Resultatet visade att dyslexidiagnosen medförde andra rättigheter t.ex. databaserade hjälpmedel. Vår slutsats är att kunskaper om det teoretiska fältet har betydelse för hur skolan hanterar och förebygger läs- och skrivsvårigheter.