I vår tidigare kunskapsöversikt gällande språk och utomhuspedagogik, uppmärksammades att få studier utgick ifrån ett elevperspektiv. Därför är syftet med denna mindre studie att utifrån ett elevperspektiv synliggöra och problematisera uterummet som arena för lärande, med betoning på utveckling av språk. För att undersöka studiens syfte har vi tillämpat en kvalitativ metod och genomfört fokusgruppsamtal på två olika skolor med sammanlagt 36 elever. Studiens empiriska material analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och fem kategorier sammanställdes: inspiration och motivation, hälsoaspekter, olika lärarenor med olika läromedel, distraktion i uterummet samt textskapande inne och ute. Vår slutsats utifrån studiens resultat, är att majoriteten av eleverna uppfattar uterummet som en positiv och inspirerande lärarena med många olika lärmiljöer. Studien visar också att eleverna uppfattar att de olika kontexterna i uterummet ger möjlighet till inlärning av nya ord. Trots en positiv inställning uppfattar eleverna att det finns svårigheter med undervisning i uterummet, som till exempel trafik, allergi som kan leda till att elever exkluderas vid genomförande av lektioner i uterummet och att alla de intryck uterummet ger kan ta uppmärksamhet från undervisning. Vår forskning bidrar till att belysa vikten av att lyfta eleversperspektiv och att ta vara på deras uppfattningar för att skapa en motiverande och varierad lärmiljö.

Studiens syfte är att undersöka en elevs upplevelser av och reflektioner kring läs- och skrivsvårigheter samt det stöd eleven fått i skolan. Den intervjuade eleven i studien har en dyslexidiagnos. Data har samlats in med livsberättelseintervju, en kvalitativ forskningsintervju där eleven fritt berättar om sina liv eller, som i denna studie, valda aspekter av sitt liv. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism som utgår från att kunskap skapas i sociala sammanhang där språket har stor betydelse och att saker kan ses ur olika perspektiv. Resultatet visar att förståelse för sina svårigheter har stor betydelse för elever med dyslexi, en förståelse som dyslexidiagnosen kan bidra till. Det framkommer även att skolarbete upplevs som mer energi- och tidskrävande för en elev med har dyslexi. Individuella stödinsatser som utformas tillsammans med eleven leder till framgångar i både studier och välmående. Ett sådant stöd kan skapas genom en väl fungerande dialog mellan lärare och elev. Eleven i studien berättar för lärare som möter elever med dyslexi att de ska prata med eleverna och se bakom svårigheterna och diagnosen. Min förhoppning är att studien ska öka medvetenheten kring vad elevperspektivet kan bidra till för speciallärare och lärare i utformning av stödinsatser i skolan.

Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar som finns gällande kuratorns arbete och roll i skolan utifrån kuratorns egna perspektiv samt utifrån ett elevperspektiv. En enkätundersökning med 61 gymnasieelever och en semistrukturerad intervju tillsammans med elevernas två skolkuratorer utgör det empiriska material som ligger till grund för studiens resultat och analys. Materialet har analyserats med hjälp av en konventionell innehållsanalys.Resultatet visar att gymnasieeleverna har goda uppfattningar om vad kuratorerna på deras skola gör och att majoriteten av dem anser att skolkuratorn fyller en viktig roll. Dock är det många elever som inte vet vilka kuratorerna på den aktuella skolan är och de har en önskan om tydligare information kring detta. De önskar även få mer information om var kuratorerna håller till samt hur de ska göra för att komma i kontakt med dem. Skolkuratorerna anser även själva att de brister i marknadsföringen gentemot eleverna och uttrycker en vilja om att kunna vara mer synliga. På grund av tidsbrist finns det dock inte möjlighet till detta och kuratorerna väljer istället att prioritera det främjande och förebyggande arbetet.

The purpose of this study is to examine how some early year pupils define homework, how much homework they get and also how these pupils perceive that they are affected by the homework. The study is qualitative where ten pupils participated in a semi structured interview. The study will show that these pupils are given homework once a week. The homework is mostly math and reading. The study will continue to show that the pupils believe that homework is important for their learning and also that homework often is boring and that it competes with recreational activities such as friends, sports and rest. All interviewed pupils receive help with their homework from their guardians and they may battle over it.

<p>Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frågeställande i skolmiljö</p><p>ligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frågor och</p><p>informanternas svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitiva</p><p>aspekter, vilka hämtats ur tidigare forskning. Informanternas förståelse av</p><p>undervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiska</p><p>aspekter, d v s erfarenheter från hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter.</p><p>Lärares bemötande, attityd och respons i frågesituationer har övergripande relaterats</p><p>till didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter av</p><p>frågeställande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter.</p><p>Aspekter som har satts i förhållande till informanternas svar och bidrar till</p><p>frågesituationens unicitet och komplexitet.</p>

<p>Portfolio är ett bra verktyg för att dokumentera och synliggöra lärandet. Det har forskats om portfolio ur lärarperspektivet men mindre utifrån elevernas perspektiv. Syftet är att eleverna ska se sin kunskapsutveckling och sitt eget lärande under hela skolgången. Det är inte dokumentationen i sig som är det viktiga utan de reflektioner den ger upphov till. Utgångspunkten är elevernas egna satta mål. Läroplanen betonar individualiserad undervisning, elevansvar och att synliggöra lärandet. Genom en väl utarbetad portfoliometodik tror vi att portfolio kan underlätta och synliggöra elevernas utveckling och på så vis vara ett stöd för dem. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilken medvetenhet eleverna har med portfolioarbeten och om eleverna arbetar med portfolion efter skolans syfte. Undersökningen syftade också till att studera om en frekvent användning av portfolion påverkar elevernas medvetenhet med portfolioarbetet. Vi har gjort en enkätundersökning med slutna och öppna frågor till elever i år 3 - 6. För att få reda på skolans bakgrund och syfte till portfolioarbetet genomförde vi en intervju med skolans utvecklingsledare. När det gäller portfolioarbetet efter skolans syfte var det lite olika hur det efterföljdes men ser man till helheten så arbetade de flesta klasserna aktivt och målinriktat. Vi kunde se att med stigande ålder så ökade elevernas medvetenhet. Det vi saknade var elevernas reflektion över de insatta arbetena. Vi kunde inte se något samband mellan en frekvent användning av portfolion och en ökad medvetenhet hos eleverna. Vi har funnit att det är reflektionen som är det viktiga när det gäller att få eleverna att utveckla en medvetenhet kring sitt eget lärande.</p>

Portfolio är ett bra verktyg för att dokumentera och synliggöra lärandet. Det har forskats om portfolio ur lärarperspektivet men mindre utifrån elevernas perspektiv. Syftet är att eleverna ska se sin kunskapsutveckling och sitt eget lärande under hela skolgången. Det är inte dokumentationen i sig som är det viktiga utan de reflektioner den ger upphov till. Utgångspunkten är elevernas egna satta mål. Läroplanen betonar individualiserad undervisning, elevansvar och att synliggöra lärandet. Genom en väl utarbetad portfoliometodik tror vi att portfolio kan underlätta och synliggöra elevernas utveckling och på så vis vara ett stöd för dem. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilken medvetenhet eleverna har med portfolioarbeten och om eleverna arbetar med portfolion efter skolans syfte. Undersökningen syftade också till att studera om en frekvent användning av portfolion påverkar elevernas medvetenhet med portfolioarbetet. Vi har gjort en enkätundersökning med slutna och öppna frågor till elever i år 3 - 6. För att få reda på skolans bakgrund och syfte till portfolioarbetet genomförde vi en intervju med skolans utvecklingsledare. När det gäller portfolioarbetet efter skolans syfte var det lite olika hur det efterföljdes men ser man till helheten så arbetade de flesta klasserna aktivt och målinriktat. Vi kunde se att med stigande ålder så ökade elevernas medvetenhet. Det vi saknade var elevernas reflektion över de insatta arbetena. Vi kunde inte se något samband mellan en frekvent användning av portfolion och en ökad medvetenhet hos eleverna. Vi har funnit att det är reflektionen som är det viktiga när det gäller att få eleverna att utveckla en medvetenhet kring sitt eget lärande.

Syftet med detta arbete är att få en fördjupad förståelse av elevers syn på skola och utbildning på en privat religiös friskola med inriktning mot islam. Det empiriska materialet bygger på 8 stycken intervjuer med elever från en femteklass på en privat religiös friskola skola med inriktning mot islam. Intervjuerna har sedan analyserats, baserat på ett teoretiskt ramverk för att sedan tolka intervjuerna ur specifika perspektiv teorin om rollteori och skolkultur. I studien framgår det att eleverna upplever att det existerar mobbning i den grad att det upplevs som ett problem på skolan. Vidare framkommer det att eleverna upplever att både lärare och elever har ett otrevligt bemötande mot varandra på skolan. Samtidigt så anser eleverna att den egna skolan är bra och att vännerna har en betydande roll för trivsel på skolan.   Inför skolbytet, som sker vid sjunde klass till kommunala skolor, finns det en oro hos eleverna om att inte passa in. Oron grundar sig främst i att eleverna känner en osäkerhet inför framtiden eftersom den är oviss och att eleverna kommer ifrån sina vänner. Samtidigt anser eleverna det som positivt att byta skola. Eleverna har överlag inte reflekterat över att deras skola är annorlunda jämfört med andra och att deras utbildning är den samma. Att kommunala skolor inte är religiösa ses inte som ett problem av majoriteten av eleverna i intervjuerna.

Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv beskriva och analysera elevernas lärande i matematik, syftet med ämnet, vilka strategier de använder samt hur de uppfattar sin delaktighet i undervisningen.Utifrån ett elevperspektiv använde jag mig av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet som studien bygger på består av enkäter med öppna frågor och semistrukturerad intervjuer. 41 elever i år 5 och 6 deltog. Med utgångspunkt i insamlad empiri gjordes en tematisk analys. Av resultatet framgår att eleverna tar ett stort ansvar för sitt lärande och beskriver vikten av matematiken i vardags respektive vuxenlivet. För många elever är matematikinlärning ett självständigt arbete med ständig träning av procedurer i ett kontextreducerat arbete. De tränar enskilt på lektionerna och vill kommunicera matematik där de lär av varandra i en varierad miljö med laborativa inslag.  De lyssnar på läraren som har en stor inverkan på dem. De uppskattar hjälp av läraren där stöttningen är organiserad på individnivå men även träning i form av kamratstöd genom samarbete. Utifrån mina resultat i studien och annan forskning från Skolverket (2002), Liping (1999), Hattie (2009),Boaler (2011),Ball  (1997), med flera, är slutsatsen att lärarna bör lyssna mer på elevernas tankar om matematik som kan utmana dem i hur undervisningen kan struktureras både innehållsmässigt men även organisatoriskt för en ökad måluppfyllelse.

I studien jämförs elevers tankar och upplevelser av två olika sätt att arbeta i matematik – läroboksbaserad undervisning och laborationer. Jämförelsen görs utifrån tre teman – rolighet, nytta inför prov och förståelse. Tidigare forskning visar att det idag vanligaste sättet att arbeta i matematiken är läroboksbaserad undervisning. Litteraturstudien visar på att det finns en del problem med detta arbetssätt, både att nå läroplansmålen, hur roligt elever anser det vara och med förståelsen elever får av matematiska begrepp. En lösning presenteras i form av laborativa arbetssätt. För att få en uppfattning om hur elever tycker och tänker kring dessa båda olika arbetssätt lämnades enkäter ut till ca 200 elever i olika åldrar och ca 20 elevintervjuer gjordes. Resultatet visar att laborationer upplevs roligare än vad läroboksundervisning gör, men att läroboken istället upplevs ge ökad förståelse och dessutom upplevs ge klart mer nytta inför prov. I diskussionen diskuteras tänkbara orsaker till att det är så. En förklaring är den rådande provtraditionen där praktiska delar saknas. Elever ser då få anledningar att engagera sig i praktiska moment på lektionerna. En annan möjlig förklaring som tas upp är att det som avgör hur eleverna förhåller sig till matematikundervisningen är inte bara valet av arbetsmetod utan framförallt lärarens engagemang för lektionen, både i planering och i genomförande.